Imorse fick mormor höra på Gustens grattiscch och han var jätteglad över att få prata med mormor och morfar, även om det bara var över datorn. Men imorgon kommer de och hälsar på! Jippi!

Julie hade ganska dålig tajming då hon valde att bajsa (något hon gör varannan till var tredje dag..) precis när vi skulle ringa mommo… men Oskar bytte snabbt och lätt så hon kunde vara med och gratta hon också!

Grattis från oss alla!

Gusten poserar i födelsedagskläderna han fick av oss på morgonen.

Idag har vi firat vår 2-åring. Den finaste vi vet! Tack Gusten för dessa två underbara år. Du är bäst!

Dagen började med att  pappa var uppe vid halv sju, innan Gusten vaknat och fixade med mat till kalaset samt frukost till Gusten. Sen kom Gusten upp vid sju och mamma strax efteråt (Julie hade sovmorgon till typ 09). Nästan direkt fick G öppna ett paket, ”keeet” som han säger, och vips hade han en ny skjorta och shorts födelsedagen till ära. Sen fick han snabbt öppna resterande paket – så kul tyckte han.

Spännande med paket!

Äntligen ett par egna solglasögon! Likadana som pappas. Fast blå.

Favoriten äggmacka till födelsedagsfrukost.

Bakar muffins till kalaset med pappa.

Julie hade gjort sig födelsedagsfin och premiärsatt i Gustens gamla babysitter.

Efter en dusch, frukost samt agerande som liten kökshjälpreda gick vi ner på stan för att möta upp mormor och morfar. Sen fortsatte vi ner och hämtade upp farmor och farfar samt möttes upp av farbror Fredrik och gick och åt nachotallrikar i hamnen. Gusten passade på att äta massvis med nachochips, både från sin egen och från mormors tallrik. Gusten fick också ett paket från Julie med en varukorg full med plats-matbitar. Mycket snällt av Julie tyckte Gusten och slickade direkt på fejkglassarna.

Nachos!

Sen somnade Gusten i vagnen på gården hemma hos farmor och farfar. Julie hängde lite med morfar och datorn. Pappa åkte hem och fixade det sista inför kalaset.

Vid fem så började Gustens tvåårskalas och förutom den närmsta familjen så kom Cia, Lou och My. Gusten blev glad och var faktiskt inte så blyg som han är ibland bland nya folk. Men så fick han ju också massa fina presenter som fick honom att tänka på annat än att vara blyg. Han fick bland annat två traktorer som båda blev väldigt populära (en som han kunde sitta och åka på samt en riktig John Deere i miniatyr), en duplo-sopbil, två böcker, Bamse (”basse”)- prylar (strumpor, tröja, böcker, plåster, shampoo, prenumeration), kläder, uteleksaker, servis, solglasögon, pallgroda/leksak, kläder (alla möjliga – men alla var fina – ni kommer få se dem pryda lillkillen på bloggen efterhand )

Öppnar paket med farbror Fredrik.

Gustens kompisar Lou, My och Cia var sugna på kalas!

Bygger bondgård med farfar och farmor.

Juliemys.

Det bjöds på köttbullepaj och svamp och fetaostpaj, sallad och persilladesås (Gusten fick ketchup också). Sen hade Oskar gjort jättefina cupcakes, både med mörk och vit choklad. Sen så vågade vi på oss att göra ett Glass-tåg – (helt och hållet stulet från Hugos 1-års kalas – vi fick bild och recept som vi använde oss av! tack!). Allt var jättegott (tyckte vi själva) och det funkade perfekt att sitta ute på balkongen där det faktiskt fläktade lite! Underbart!

Mat!

Hela kalasgänget (förutom mamma och pappa) ute på balkongen.

Glasståg och cupcakes.

Tvååringen blåser ut ljuset.

Glass är gott!

Josefin, Julie, mormor Pia och Gusten.

Och så ett försök till ett familjeporträtt. Detta var den mest lyckade, och inte ens den är skarp.

Det var en väldigt trött och något sockerhög samt övertrött liten kille som nattades av sin pappa efter en kvällsdusch. Men så mycket kul och så mycket nya saker är helt galet för en liten kille. Alla var i alla fall mycket nöjda efter en extremt lyckad födelsedag, både föräldrarna och Gusten. Stort tack till alla som var med och firade på plats och på distans! Det finns många fina människor i Gustens liv – det är ett som är säkert.

Presentskörden för en gaanska så bortskämd tvååring.

Ni hittar fler bilder från dagen på flickr!

Efteråt åkte de för att hämta Gusten på dagis och vi gick en liten sväng på området och köpte mjukglass. Julie fortsatte att sova i lånevagnen hela tiden. En liten stund senare tittade Åsa, Andreas och Hugo förbi för att låna ut sitt fina babyskydd och snusa på nyföding. Vi möttes upp utanför även då och fick fina blommor och fick prata lite med Hugo som fyller ett år(!) på söndag. Stora killen!

Nu på kvällen har vi ätit kvällsmat och fått rapporter hemifrån att Gusten var lite mera orolig och ledsen på dagis än vanligt och frågat efter ”mamma” också. Men han hade hämtat sig ganska snabbt och hemma med farmor och farfar, och ikväll även med mormor och morfar, har det gått jättebra. Vi får regelbundna MMS och ikväll var det en liten kille som slocknade snabbt och tidigt efter en händelserik vecka. Åh, som vi saknar honom!

Dagen avslutades med att Julie äntligen fick träffa morfar också som tittade förbi med mormor. Så nu har alla mor- och farföräldrar träffat sitt andra, endast dygnsgamla, barnbarn på samma dag. Otroligt roligt!

Värmen börjar lägga sig här nu och vi har vädrat ur rummet och tittar på TV och bara myser. Julie fortsätter att vara helt underbar och kärleken till henne växer sig starkare och starkare. Hon sover och äter och ligger vaken och kikar på oss då och då. Överlag väldigt tillfreds med livet, precis som sina föräldrar.

Jag och Josefin hade inte känt varandra speciellt länge när jag insåg att hon är en helt underbar människa. Och även om jag hade mina misstankar så visste jag inte att hon också skulle bli en helt fantastisk mamma. För det är hon verkligen.

Att både jag och Josefin har helt underbara mammor är vi nog båda väldigt överens om. Men vi hade nog inte vågat hoppas på att de skulle bli helt fantastiska som mormor och farmor också. För det blev de verkligen.

Så idag skickar vi ut lite extra kärlek och kramar till mammorna i våra liv. Hur skulle världen se ut utan dem? Jag vill faktiskt inte veta det.

Blommor från jobbet

Oskar var borta på svensexa (som ni kanske förstått av bilderna nedan) så jag och Gusten passade på att hänga med mormor och morfar under helgen. Vi slapp lite av festligheterna i stan (pga karnevalen) och jag slapp nattning både fredag och lördag! Hurra! Och Gusten blev bortskämd med fin och god mat varje dag  – och charmade till sig piggelin av både mormor och morfar hur enkelt som helst! Och på lördagen var vädret så fint så hela eftermiddagen tillbringades utomhus i trädgården. Trots att den inte är så stor så hade vi fullt upp med Gusten som skulle upptäcka allt! På söndagen upptäckte han tjusningen med att titta på morfar när han klippte gräs – något som återkommer hela tiden. ”Moffa kgääsch, mommo kgäääsch” låter det (morfar gräs – mormor gräs) och det är kanske lite uppfriskande för oss föräldrar som annars hör ”moffa bil” heeela dagarna. Han hittade även en mjukis-Mimmi som han föll pladask för! Mimmi muus sa han och skulle ha med henne överallt! Så sött! Blev förvånad över att hon faktiskt fick stanna kvar hos mormor och morfar när vi åkte hem.

Idag har jag tvättat små bebiskläder, packat bb-väskan (inte helt klar men nästan) och sen har jag och Oskar byggt ihop några flyttlådor och till och med fyllt en! Försöker plocka så bra det går nu när man har lite tid över. Känns jättebra!

Och i lördags gick vi ju in, som rubriken på inlägget hintade om, i vecka 38 (såhär tänkte jag i vecka 38 förra gången)! Det betyder att bebben är ”klar” och att den i princip kan komma när som helst. Nu tror jag inte på det denna gången riktigt utan jag tror att den väntar till 8 juni åtminstone. Men det är ju lite av tjusningen – ingen vet när det ska hända. Och det kan ju vara denna veckan eller om 3 veckor. Vi får helt enkelt vänta och se

Alla bilder + några till från helgen finns större och finare på flickr.

Klick

Kvällen tillbringades hos mormor och morfar – där han (och vi andra) fick god lax och potatis till middag. Gusten åt så han nästan sprack

Sen passade jag på att ta en dusch vid Gustens läggning och morfar fick testa att natta själv (annars har bara mormor gjort det när de varit barnvakter). Det gick bra! Så skönt! Och sen fick jag se hela På spåret, även om jag tyckte frågorna var ganska tråkiga denna gången. Och sen fick jag sovmorgon till halv åtta (fast Gusten vaknade vid halv sju) – underbart!

En liten bildkavalkad över vad Gusten har haft för sig från fredag-lördag med mormor och morfar:

Testat mormors glasögon

Kört bilar nerför stup

Gungat lite

Spelat piano med morfar

Lekt med nallen (nallen fick precis smaka smoothie)

Den goda chokladen jag fick av Oskar är näästan slut! Än så länge leder den vita biten med det lilla hjärtat godaste-chokladbiten-tävlingen. Minst god har nog en platt bit med guldtryck av frukt på varit. Hihi.

Jag och Gusten fick skjuts av Josefin och hennes pappa till Ängelholm i söndags. Därifrån går direktflyg till Visby på söndagar och onsdagar. Så jag och Gusten tog luftvägen till ön och landade lagom till kvällsmaten. Sen har det varit intensiva dagar med mest jobb och en hel del familjehäng. Gustens farmor och farfar turades om att passa Gusten så jag kunde jobba och planera våren på Kränku. På måndagen fick jag också träffa den nya mediesäljaren på Gotlands Media som jag kommer ha mycket kontakt med angående annonsering under våren och antagligen även i framtiden. Det har varit jätteroliga dagar och min framtid på företaget börjar utkristallisera sig mer och mer.

I måndags ringde de också från Gustens blivande förskola och välkomnade oss för inskolning den 1:a februari kl 10. Vad spännande! Inskolningen kommer ta två veckor och det passar alldeles perfekt med planen att börja jobba 50% på Kränku i mitten av februari. Allt börjar verkligen falla på plats och livet ser fortsatt ljust ut.

Tidigt i morse tog vi flyget tillbaka till Skåne igen och Josefins pappa kom och hämtade oss på flygplatsen. Vi var lite försenade eftersom det lilla flyget som kommer med tidningar till Gotland hade fått punktering på landnigsbanan och stod ivägen helt enkelt. Så kan det alltså gå på små orter. Efter 30-40 minuter kom vi i alla fall iväg, men nu hade klockan blivit så mycket, och vi hade suttit still och väntat i flygplanet så länge, att Gusten var lite mer otålig den här flygningen. Men jag kunde underhålla honom med fruktdryck, banan, böcker och iPod. Så det gick bra ändå. Men den fina marginal vi skulle ha till lunch och sovstund försvann ju tyvärr och Gusten somnade 30 minuter i bilen och har inte sovit sedan dess. Så nu är jag trött, Gusten är trött och vi båda läängtar så efter att Josefin ska komma hem. Men ni kan ju gissa vad hon antagligen kommer vara efter en lång dag på jobbet.

Förhoppningsvis får vi en bra natt för sen är det bara en vardag tills vi tidigt på fredagen åker till Stockholm och går på Formex. Vi lämnar Gusten hos hans mormor och morfar och kommer hem igen på lördagkvällen. Vi ser verkligen fram emot mässan och vi ska bo på superfina Rica Talk igen. Hotellfrukost, jag säger bara det.

Vi hörs!

Eddie Izzard var helt lysande, men att komma till och från arenan visade sig inte vara det lättaste i ett snöigt Skåne. Först hade vi svårigheter att komma till Malmö Arena efter en underbar middag på Årstiderna. Vi gick tillbaka till centralstationen och tillslut, efter en ganska lång väntan lyckades vi dela en taxi med två danska tjejer som också skulle se Eddie. När vi kom fram insisterade de på att betala också, och vips hade vi fått gratisskjuts.

Vi kom in och hann sätta oss och efter bara en kort stund äntrade Mr Izzard scenen. Jag fick lätta rysningar av musiken och hans blotta uppenbarelse och sen var showen igång. Mycket var nytt för mig och han lyckades verkligen fylla ut den jättelika arenan. Det var goda skratt från början till slut.

Att sen ta sig från arenan visade sig dock ännu svårare. Först irrade vi runt lite i jakt på rätt buss. Sen gick den första omgången bussar och det var fortfarande hur mycket folk som helst kvar på området. Det kom lite lösa taxibilar då och då, men taxikön var också lång. Vi stod ganska länge i en busskö, som vi inte visste om den väntade på en kommande buss. När vi slutligen parade ihop oss med ett dansk par för att dela taxi därifrån så kommer det en taxibuss där ett helt gäng kommer med, plus våra danskar, men sen finns det bara EN plats kvar. Danskarna erbjuder sig att vänta på oss, men vi säger ”åk, rädda er själva!”. Kort därefter kommer bussen till den kön som vi tidigare lämnade och alla rusar dit och den blir genast full. Sen kommer det några få taxibilar till, men flera har väntat längre än oss. Tillslut, när vi börjar tappa känseln i tår och kinder, bestämmer vi för att gå. Jag gissar riktningen på hur jag hade för mig att taxin åkte tidigare. Och vi siktar på Turning Torso. Efter 5-6 km och över en timme i bitande kyla är vi tillbaka vid Malmöcentralstation, c:a kvart i ett på natten. Observera att Eddie var klar någon gång innan 23 redan. Vi läser på en monitor att tågen inte kommer att gå till Lund på 1-2 timmar pga en ”olyckshändelse norr om Lund”. Dock så står det att det ska gå ett tåg ändå kl 01 och vi tänker att de borde plockat bort den informationen om den inte var riktig. Vi väntar ändå ett tag men köper tillslut en biljett i automaten. Precis när vi kliver ut på perrongen säger högtalarrösten att 01-tåget också är inställt! Aaaa!

Då ger vi upp och tar första bästa taxi tillbaka till Lund. 395 kr var inte mycket att hosta upp för att få tillbaka kroppsvärmen och komma hem och sova. Trots detta äventyr var det en fantastisk kväll och inget kunde förstöra den goda maten eller den fina show vi bjöds på.

Igår (lördag) fyllde jag år! Jag blev ”väckt” på sängen av Josefin, Gusten och Fredrik som sjöng fint alla tre. Sen bjöds jag på frukost och fick presenter. Fredrik bjöd ju på middag kvällen innan men hade också med sig presenter från våra föräldrar. Bl a ett alldeles nytt och fint objektiv. Åh, så roligt! Josefin överraskade med en ritbräda/wacombräda till datorn, något som jag bara testat lite förut men som ska bli jättekul att arbeta/designa med.

Innan 12 var Fredrik tvungen att bege sig mot Gotland igen och jag, J och G gick ut och lekte lite i snön. Sen pulsade jag och Gusten iväg över bron till Max och köpte hem mat. Jag testade deras nya falafelburgare och den var riktigt god. Ett hett (ja, såsen var stark) tips!

Medan vi var iväg smög Josi ut och köpte tårta och vi började fika lite smått i väntan på Josefins föräldrar. När de kom var vi tvungna att rusa iväg eftersom en annan av Josefins presenter var ett biobesök, med läsk och popcorn! Och Gustens present var att han hade fixat barnvakt. Vi hann precis till bio och sjönk ner längst bak i en liten salong innan A Christmas Carol började. Ganska underhållande och snyggt animerad, men inte jättebra. Men otroligt mysigt med biodate med Josi. På vägen hem gick vi förbi ett café (som Josi också planerat) och köpte varm choklad. Vi satt i källaren på Espresso House vid stationen och kände oss som ett nyförälskat par. Så annorlunda och mysigt att gå och fika bara vi två.

Precis när vi kom hem kom Josefins pappa springande med indisk take-away som vi sen kalasade på. Jag öppnar också mina presenter från svärmor och svärar – två linnen, ett par strumpor (som delvis var från Gusten) och Dan Browns Den förlorade symbolen. Spännande! Sen blev det kaffe och lite julgodis innan Gusten skulle i säng och ”barnvakterna” åkte hem. Josi tog nattningen och jag kunde bara sjunka ner i soffan och njuta det sista av en alldeles perfekt födelsedag.

Idag (söndag) visste jag bara att Åsa, Andreas och Hugo skulle komma hit för att fira lite med mig. Jag visste att de skulle dyka upp efter 11, men Josi hade inte berättat vad vi skulle hitta på. Så direkt när de kommer innanför dörren säger Andreas att jag ska packa handduken eftersom vi ska åka till Kallbadhuset i Malmö för lite bastu, dopp i havet och lunch. Åh, så spännande! Åsa och Josi stannar hemma med barnen och vi beger oss ut på de vita vintervägarna. Framme i Malmö traskar vi ut på bryggan till stora kallbadhuset.

Vi byter om, går in och bastar och sen är det dags för det första doppet! +1 grad i vattnet, -6 grader i luften = läskigt kallt! Vi går ner för en trappa och kastar oss i. Redan på vägen ut domnar fötter och händer bort så vi skyndar oss upp och in i bastun igen. Andra gången springer vi ut och rullar i snön och tredje gången badar vi från en annan trappa ut mot havet. Där får vi också sällskap av tre svanar. Otroligt idylliskt.Vi värmer oss självklart länge i bastun mellan varje gång och det snöar nästan hela tiden medan vi är där. Kroppen mår prima av det kalla och det varma och vi pratar och har det trevligt. Efter äter vi en god lunch innan vi drar oss tillbaka till Lund igen. Hemma fikar vi lite med tjejerna och smågrabbarna innan Malmöborna drar sig tillbaka mot storstaden igen.

En helt underbar helg lider mot sitt slut och jag sitter nu uppe och kramar det sista ur småtimmarna. Tack till alla som gratulerade och var med och firade! Detta var möjligen den bästa födelsedagen – någonsin. Bilder kommer senare.

Gusten pratar ju mer och mer och i Barnens hälsobok står det att man vid 18 månader kontrollerar om barnet kan säga omkring tio ord. Så vi började fundera, vad kan Gusten egentligen säga? Han förstår ju ganska mycket, men vilka ord kan han verkligen ljuda på ett (ganska) klokt sätt. Dessa ord kan vi komma på i nuläget, i hyfsad kronologisk ordning:

Pappa - uttalas pappaa. Det första ordet. Förutom när han sa hej av misstag när han bara var några veckor gammal. Vi övade ju väldigt hårt den första tiden och varje gång  jag bytte på Gusten lät det – pappa, pappa, pappa, pappa, pappa, maammaa, pappa, pappa, pappa, pappa, pappa. Jag blandade i ett mamma då och då, så att Josi inte skulle bli arg.

Mamma - uttalas maammaa. Känns som en evighet sen det kom första gången. Nu sägs det vääldigt ofta, och vanligtvis när mamma inte är i närheten.

Lampa - uttalas ahm-pa. Det var tidigt ett tjat om lampa, och många barn verkar börja där. Det är säkert spännande med saker som hänger i taket och lyser.

Klocka - uttalas ock-ah. Första gångerna sa han det utan att vi övat på det direkt. Det kom bara då och då och aldrig på kommando. Men nu kommer det ofta när han får syn på någon klocka.

Titta - uttalas titt-aah. Började härma det ganska snart eftersom vi tjatade om det hela tiden - ”Titta, Gusten, titta”.

Där - uttalas däh. Liknande historia som titta, eftersom vi pekar och säger där om Gusten letar efter något eller om vi vill visa honom något. Inte så konstigt nej.

Banan - uttalas baah. Eftersom vi börjat äta mer banan de senaste månaderna fastnade snabbt namnet på en av de absoluta favoritfrukterna. De där med två stavelser för denna guleböj verkar dock inte så viktigt.

Boll - uttalas bååh. Ganska likt banan, och har också kommit den senaste månaden allt eftersom bollar har blivit mer och mer intressanta.

Katt - uttalas kah/gah. Katt är det enda djuret som han kan säga. Han kan peka på andra djur men varken härma eller benämna dem. Ikväll fick vi dock en uppvisning i hur man härmar djur. Frank kan skälla, jama, gala, sniffa som en kanin och härma en hel rad djur till. Det var verkligen en upplevelse och vi skrattade gott. Otroligt charmigt.

Tåg - uttalas toh. Vi bor ju vid järnvägsspåret. Och vi visste att det bara var en tidsfråga innan han skulle fastna för järnhästarna som susar förbi utanför fönstret stup i kvarten. Flera gånger i timmen springer han till fönstret när han hör ett tåg och ropar ”- toh, toh, toh”.

Kaka - uttalas kacka. Det är favoriten riskaka som det äntligen fått en benämning. Ett väldigt effektivt sätt för Gusten att lura till sig en extra kaka också, eftersom det låter så gulligt när han ber om en.

Mormor - uttalas moo-moo. Det krävdes bara lite träning och sen blev mormor den första mor- och farföräldern som fick ett uttalat namn. Steget är inte långt från att säga mamma, men skillnaden för Gusten är stor, och han vet precis vem han menar. Säger vi mormor nu, utan att hon är närvarande, så tittar han frågande efter mammas mamma. Nu ska vi öva vidare på morfar, farmor och farfar.

Nalle - uttalas nanna. Det första gosedjuret som han verkligen fäst sig vid. Nalle Furtado släpas runt i lägenheten stora delar av dagarna och det pussas och kramas och gosas. Frågar vi var nalle är, så utbrister han ”nanna” och springer genast och hämtar den nya kompisen.

Det blev ju ganska många ord om man räknar efter. Men observera att vi inte skriver detta som någon måttstock för något annat barn, vi vill snarare dokumentera hur många ord Gusten kunde säga när han var 500(!) dagar gammal. Ja, jag gjorde precis en uträkning här, och döm om min förvåning när resultatet blev exakt 500. Så Grattis Gusten på 500:de dagen, får vi väl också passa på att säga då?!