- Besökare online:
Mar
9
Idag när jag hämtade Gusten möttes jag av detta utanför hans avdelning:
De hade äntligen fått upp bilden med namn, födelsedata och våra namn på. Så nu kan de andra föräldrarna lära sig lite mer om oss också. När jag kom in på avdelningen sprang Gusten glatt emot mig, och en hel del av de andra barnen. De är så söta på hans avdelning och ropar alltid ”Gusten! Gusten!” när jag hämtar och pekar vart Gusten är någonstans. Idag hade Gusten mössan på sig när jag kom och de andra barnen passade på att leka samma lek och hade olika hattar på sig. Ett av barnen kom och visade mig ett flygplan och ett annat barn gav mig en plastko. De börjar känna igen mig nu och det är inte bara Gusten som blir glad när jag kommer. 
När jag skulle klä på Gusten så hade han fått en stor bild vid sin plats också:
Det var ju en ganska fin bild även om fröken inte hade lyckats få honom att titta in i kameran.
Väl hemma plockade vi fram det stora blocket som jag fick med mig i present till Gusten från farmor, farfar och farbror när jag var på Gotland senast. Vi satte igång och ritade direkt och p g a den förra dokumenterade ritomgången (som han sen själv har sett massor av gånger på datorn) ritade han några streck och pekade direkt och sa ”kah-kah”. Alltså katt. Knasiga unge.
Sen ritade han lite mer och ville även teckna lite både i mitt ansikte och på mobilen:
Även jag fick chansen att visa upp min otroliga tecknartalang när jag ritade av hela vår nuvarande familj. Ingen blev direkt lik sig (kanske Gusten lite?) och Gusten själv pekade på sin bild och sa ”Mamma!”.
Snart tröttnade Gusten och sprang iväg och lekte och jag passade på att föreviga Nalle också. Något som Gusten faktiskt blev väldigt förtjust över när han väl såg bilden sen.
En kort blooper smög sig med också, från när jag försökte filma lite mer efter bilderna. Transparens, ni vet.
Feb
11
Men, hur går det med Gustens inskolning då? Det kanske ni undrar?
Och hur har de det i Lund annars? Kanske ni också frågar er?
Svaren blir väl inte så bra, respektive ganska så bra. Gustens inskolning har verkligen haltat den här veckan efter en ganska så bra start på första veckan. Den här veckan började med en mysig feberfri måndag. Vi hade det bra hemma Gusten och jag, men var båda sugna på att få komma tillbaka till förskolan. Inskolning skulle ju antagligen gå fortsatt bra om han håller sig frisk, skrev jag, men det var precis det han inte gjorde.
Det började med en helvetesnatt mellan måndagen och tisdagen. Han vaknade lite efter midnatt och var pigg och ville inte somna om. Han vill sitta upp i sängen och leka och var inte alls intresserad av att sova. Först vid 03 gav vi honom lite välling, som han inte får på natten annars, och då slappnade han av och sov sen oroligt med mig resten av natten. Josefin sov ute på soffan för att klara av att jobba dagen efteråt. Efter 05 vaknade jag och då sov Gusten lite djupare så då gick jag ut och bytte plats med Josefin, som kunde få någon timme till i sängen.
På tisdag morgon var han ändå pigg och verkade fortsatt frisk, även om mamman och pappan var två levande halvdöda. Josefins släpade sig till jobbet och jag släpade iväg Gusten och mig själv till förskolan. Vi var där mellan 9-11 igen, men vi kunde inte stanna på lunch eftersom vår förskollärare var hemma och vabbade. Men jag lämnade honom själv under hela den tiden och han lekte på som vanligt och hade även tytt sig lite mer till en annan förskollärare. Så det var ju bra. Jag köpte lite nudlar och vårrullar på vägen hem och vi gick hem och lunchade. Han började bli lite snorig tyckte jag, men näsan verkar rinna mest hela tiden på dessa små (och även vuxna ju) när man är ute i den här kylan, så jag tänkte inte mer på det. Efter maten lade jag honom i vagnen, som alltid nu för tiden, och vi gick ut för att sova. Han var lite svårsomnad, men efter 20-25 minuter sov han sött. Jag gick in igen, ställde vagnen i hallen och hade precis slappnat av när jag hörde honom hosta till från vagnen. Sen kom lite gnäll och så var han vaken igen. Han ville inte vila med mig sängen och var väldigt ledsen så då gick vi ut för att somna om igen, eftersom han fortfarande var jättetrött. Vi gick och gick och gick. Runt runt i kvarteret. Men det gick inte. Jag gick in en sväng igen, han var ledsen, jag bar på honom, men han kunde inte somna på något sätt. Tillslut gick vi ut för en tredje gång och med en bananmuta kunde jag få honom att somna igen. Så jag gick in igen, men efter kanske 15-20 min, när jag precis hade lagt mig och blundat, hör jag honom gråta i hallen igen. Just denna dag var ju lite vila på dagen extra viktigt för mig också, efter den tuffa natt vi hade haft. Men nej, så skulle det inte bli. Resten av dagen går vi båda i ett töcken och det blir mycket vilande och mysande och även tårar från en övertrött Gusten. Men ingen sömn. Det börjar också komma mer och mer snor.
Josefin kommer hem med semlor(!) vid 17 och jag får även vila 30-40 minuter innan maten. Guld värt! På kvällen skulle jag nämligen på bio med Franks pappa Fredrik och utan vila hade det nog inte gått. Men Josefin tog nattningen och jag kunde kila iväg lite innan 20 för att möta upp för en öl innan bion. Sen såg vi The Road och en riktigt jobbig dag avrundades med en riktigt fin kväll.
Han sov dåligt även natten mellan tisdagen och onsdagen och vi hade hans säng i vårt rum. Han var nu riktigt förkyld och vi stannade således hemma från förskolan på onsdagen. Hela dagen var ungefär samma visa som på tisdagen. Han kunde inte somna i vagnen och ville inte sova i sängen eller i famnen. Jag bar honom i famnen i stort sett hela dagen och runt 15 somnar vi båda i den stora sängen framför Thomas och vännerna. På kvällen tar Josefin ännu en nattning och jag åker iväg till Malmö och spelar basket. Utan de två ”lediga” kvällarna hade jag nog inte orkat med allt lika bra, och jag är så glad att vi är två i det här. Josefin är en hjälte som jobbar hela dagarna och sen kommer hem och kavlar upp ärmarna. Gravid och allt.
En vanlig syn här hemma för mig. Gusten ovanpå mig. Vilande eller busande.
Så idag, torsdag, har vi stannat hemma från förskolan också. Vi tänkte detta som en feberfri snordag bara, han har bara haft låg feber under hela denna förkylning och så fort det värsta snorandet är över tänkte vi gå tillbaka till förskolan. Men så kom det grönt snor idag och han var verkligen förkyld. Han hade också lite feber runt lunch och vi bestämde ganska snart att han skulle få stanna hemma i morgon också. Han kunde dock äta bättre idag och han sov bättre natten till idag också. Och så somnade han ute i vagnen igen för första gången på två dagar. Lycka! Jag kunde vila lite och han fick någon timme finfin dagssömn.
Nu sover han sött i sin säng och jag kan blogga för första gången sen i måndags. Jag har verkligen inte haft en enda stund över att ens skriva en liten uppdatering. Och systemkameran är på lagning, efter att jag hade den i golvet i julas och blixten inte fäller upp sig längre :(, och min nya mobil är på lagning eftersom mikrofonen inte fungerar. Så det blir inte så lätt att lägga upp bilder eller skicka in små korta inlägg heller. Men snart är allt fixat, Gusten kommer bli frisk och vi kommer komma igång med de nya rutinerna.
Men så börjar ju Gusten förskolan på allvar snart, vad ska vi blogga om då? 
(antagligen om fler förkylningar… scheisse.)
Jan
6
Ingenting gick egentligen som det skulle men likväl är vi nu tillbaka i Lund. Mina föräldrars bil, som vi skulle låna för att kunna kånka hem all packning och alla fina julklappar, lämnades in på verkstaden igår för att inte få återvända på ett tag. Det var meningen som en liten snabbkontroll innan avresan, för att se om allt stod rätt till, och självklart gjorde det inte det. Men tur var det att vi upptäckte felet innan vi begav oss ut på vägarna.
Så vi fick boka in Gustens första flygtur istället, och så här i efterhand känns det riktigt skönt. Vi åkte taxi (också det var premiär för Gusten) ut till Visby flygplats, och familjen följde efter med packningen. Och sen blev vi hämtade i Ängelholm av Gustens mormor och morfar. Så vi tog vårt pick och pack och gjorde resan Gotland – Skåne på under fyra timmar. Det var inte illa.
Gusten somnade redan på Visby flygplats och vaknade inte förrän uppe i luften, med halva resan avklarad. Han missade sin privata säkerhetsgenomgång och fick inte se den lilla flytvästen han blev tilldelad. Han sov gott i sitt lilla minibälte (som spändes runt mitt säkerhetsbälte) och rörde inte en min när det lilla planet skuttade iväg från Gotland. När han sen var vaken verkade han trivas fint uppe i luften och han fick en skvätt mjölk medan jag och Josi åt varsin dammsugare. Och vips, så var vi på skånsk mark igen.
Resten av dagen har vi packat upp och vilat och det är så skönt att bara vara hemma igen. För min del gäller råplugg nu resten av veckan för att komma ifatt det jag missat över ”jullovet”. Men det ska nog gå bra. Tänkte lägga upp lite alster här sen så får ni se vad jag håller på med.
Vi ses och hörs!
SENASTE MOBILBILDERNA
Arkivet – av Oskar Dahlbom- Juliga mandelfrikadeller söndag, december 29, 2013Ett recept på världens godaste mandelfrikadeller cirkulerar runt på internet och dyker upp på olika bloggar då och då. Vi använder oss av ett recept från Coop och de har blivit ett återkommande inslag i vår matlagning. Nu till jul ...
- Sommaren 2013 fredag, juni 7, 2013Efter #blogg100 så gick luften ur mig totalt. Det var otroligt roligt att blogga varje dag, men ofta var det också riktigt plågsamt. Att skriva om något någorlunda vettigt VARJE dag var mödosamt, men jag fick samtidigt väldigt mycket sagt ...
- Snart här: Kallbryggt Kaffi #blogg100 onsdag, maj 1, 2013Det har varit en spännande resa. Från de första stapplande stegen med kallbryggt kaffe i februari fram till idag. Jag har bryggt, smakat, ändrat recept, bryggt, smakat, bjudit och bryggt igen. Men nu sitter allt som det ska. Jag lämnade ...
- Jag har närt Darth Vader vid min barm #blogg100 tisdag, april 30, 2013Ett foto från dagens promenad. Julie i Gustens gamla vårjacka. Men vem är det som uppenbarar sig i skuggan?
- The Coco Series #blogg100 måndag, april 29, 2013Eftersom jag helt har tröttnat på Spreadshirt och faktiskt redan har sålt lite på Redbubble så flyttar jag över min Conan O’Brien-serie till den sistnämnda butiken. Även om Conan hade svårt att följa Barry på The Correspondents’ Dinner så är ...
- Juliga mandelfrikadeller söndag, december 29, 2013
