Josefin kom hem från sin mammaträff för ett tag sen och nu sitter vi och äter av gårdagens lasagne och kollar på Top Chef. Gusten ligger på sin filt här bredvid oss och precis nyss rullade han över på mage! Han fick tag i kanten på filten och hävde sig runt.:D
Vi vände tillbaka honom igen eftersom han hamnade bredvid filten och nu ligger han och låter väldigt högt och försöker igen och igen…
Idag är sista dagen på hemtentan och den ska vara inne senast 23:59. 🙂 Men det har gått sakta framåt och jag hoppas kunna bli klar med allt redan nu under dagen.
Gusten fick hjälpa mig lite på morgonen medan hans mamma tog en sovmorgon. Han fick ha mössa på sig eftersom det är lite kallt på kontoret/gästrummet/Gustens klädkammare.
Tentaperiod för mig nu, så det blir mer häng på UB och mindre häng hemma eller på bloggen för den delen.
Idag löste sig dock mina abstinensbesvär genom att Gusten och Gustens mamma videochattade med mig. Gusten är en riktig hejare på att pigga upp! Så här ser det ut när han videochattar:
(Måste kanske tilläggas att det blir mer stirrande och mindre chattande när Gusten sitter vid datorn, men det värmer inte en pappas hjärta mindre för det…)
Vi fotograferar ju Gusten i stort sätt varje dag, och väldigt ofta filmar vi också en liten snutt. Projektet just nu är att fånga de högljuda skratt som han framkallar när vi kittlar honom eller leker tittut. Men som det alltid varit med Gusten så blir det en helt annan sak när kameran kommer fram, och ofta kan det se ut så här istället:
Nu sitter vi på tåget efter ett härligt dygn hos Rubba i Stockholm som avslutning på vår resa. Vi åt gott igår (se mobilbilden till höger) med Rubba, Lou och Nanna. Sen sa vi hej då till Lou, som skulle tillbaka till Uppsala. Nanna, jag och Rubba gick sen ut efter en stunds förfest. Först bar det av till Tranan där vi drack öl och sen åkte vi vidare till Debaser vid Slussen där vi dansade lite och träffade gotlänningar. Idag har vi promenerat runt i Vasastan med Rubba och ätit lite sushi innan det var dags för oss att packa ihop och åka hem igen. Stort tack till Lou och Rubba för er generösa gästfrihet! Vi ses snart i stortstan igen…
Nu är vi hos Lou i Uppsala. Resan hit gick väldigt bra och Gusten sov och åt mest på tåget hit. Vi lyckades krångla oss på och av först X2000 och sen pendeln med all packning och sen stod Lou och väntade på oss vid stationen i Uppsala.
Nu på kvällen har vi druckit vin och ätit paj hemma i Lous jättefina och mysiga lägenhet och pratat barnmorskor och förlossningar – allas gemensamma favoritämne.
Efter lite te och mys i soffan är det nu dags att sova. Sov gott!
Sitter här hemma vid datorn och tittar på regnet genom fönstret. Bredvid har jag en sovande bebis, gårdagens makaroner och Xena på teven. Kan det bli bättre? 😉
Idag ska mamma komma hit och vi ska laga någon god mat tillsammans! Ska bli jättekul, och sen imorgon bär det av till Uppsala. Lite spännande ska det bli och man undrar ju hur Gusten ska klara av att åka så mycket tåg! Men han klarade ju bilen och då borde ju tåg också funka.
Annars är det mest skönt att ta det lugnt – det var en väldigt rolig helg med Oskars (våra) göteborgskompisar – men man är fortfarande lite trött! Det var i alla fall länge sen vi hade så kul! 😀 Och Gusten fick flera nya bekantskaper också, han hade inte träffat vare sig Hannes & Frida eller Stefan & Hanta tidigare (Marcus var också med men han träffade ju G för länge sen..), så det var jätteskoj! Och lite bortskämd med presenter blev han också.
Idag lyfte G huvudet riktigt riktigt mycket från magläge. Först höll jag ner hans blöjrumpa lite för att han skulle få upp huvudet men sen när jag slutade trycka på stjärten så klarade han det helt själv. En riktigt stolt mamma är jag 🙂 Lyckades fånga lite av det med mobilkameran :
Idag var det dagen V – vaccinationsdagen! Gusten hade såklart ingen aning om vad som skulle hända men jag och Oskar har gått och varit lite nervösa i någon dag för att vi vetat vad som komma skulle. Men allting gick bra. Gusten fick en spruta i låret mot stelkramp, difteri, kikhosta, polio och hjärnhinneinflammation så nu slipper han bli sjuk – i alla fall i de sjukdomarna just nu. Väldigt skönt! Och han var jätteduktig (såklart tycker vi det) och tittade på en kanin som spelade lite musik samt på mig medan Oskar höll honom i knäet och BVC-sköterskan stack honom i låret. Inte ledsen alls. Och han tackade BVC-sköterskan med massa leenden efter, vilket verkade uppskattas! Nu håller vi lite extra uppsikt över honom, köpte hem panodil för bebisar samt en termometer på apoteket i förrgår för att vara på säkra sidan.
Han mättes och vägdes också idag (och denna gång blev det inte kissande på skötbordet utan istället på vågen…) och han hade växt en del – 64 centimeter lång och 5310 g tung.
Men han verkar ha fått en liten knäpp på näsan av SVT för det här är inte samma programledare. Idag kunde jag faktiskt titta på Vem vet mest utan det där suget att vilja skjuta mig själv.