- Besökare online:
Feb
7
Så har minsta sötpotatisen blivit 20 månader! Våran lilltjej är plötsligt ganska stor! Tiden rasar något enormt.
Hon har avklarat sin första månad på dagis och det med bravur! Hon gör allt med ett leende säger personalen! Kul att få veta! Och hon äter, leker, sover bra! Familjesimmet på lördagar är superskoj! Hon har helt slutar vara kinkig i vattnet! Och duscha vill hon göra hur länge som helst!
Julies favoriter just nu är:
Pippi i alla former, Duplo, speciellt Nalle "buh", tiger och nasse samt Bosse, hennes docka. Hon gillar även "Ninn" – Finn McMissil som är hennes men som Gusten alltid lånar 
På dagis är hon förtjust i några plastbåtar har vi fått höra!
Julie äter jättebra – både i mängd och bordskick! Hon äter oftast mest potatis, ris, pasta.. till skillnad från G som äter "köttet" först
Hon har börjat prata lite mer, men ofta säger hon bara saker en gång.. Däremot så förstår hon i princip allt!
Åh vad vi älskar vår lilla Julla!
Postat direkt via flickr. Ni hittar fler av våra foton på länken. Klicka på bilden för fler storlekar.
Sep
13
Vi vet att ni har längtat. Här kommer lite nya filmer på barnen. Mycket nöje!
Mar
24
Julie pratar på.. och man hör även Gusten leka i bakgrunden.
Feb
28
Julie säger hej hela tiiiden! Medvetet eller omedvetet vet vi ej – men sött är det!
Nov
24
Det har hänt en hel del sen sist. Det händer ju saker hela tiden, men ofta är man för mycket i nuet för att märka det. Det häftigaste är ju helt klart språkutvecklingen. Det pratas konstant! Det är så kul att kunna föra konversationer och känna att vi förstår varandra. Även om ”ja, ja, ja” ofta är svaret på första frågan. Vi tror att Gusten säger ”ja, ja, ja” (inte jaaa, utan ett mer eftertänksamt ja) för att få tid att tänka för ofta (men såklart inte alltid) kommer ett vettigt svar efter det. Han har börjat säga älska också! Det är ju så fint att man blir lite tårögd nästan. Jag älska pappa eller Gusten älskar mamma har vi hört de senaste dagarna. Åh!
Mycket i Gustens liv kretsar kring rutiner, och då såklart mat! Redan innan läggdags börjar han prata om frukost. Varje morgon ser ut ungefär likadan, Gusten drar i sin stol och får hjälp med att lyfta bort den till köket där han klättrar upp och sedan har full kontroll på att alla får mackor, alla får ost, att kaffet blir gjort. Får han inte hjälpa till med allt så blir han ledsen/sur. När det är lediga dagar/helger så hjälper han även till med all matlagning/lunch/middag. Såklart kan han inte göra de svåraste sakerna – men han kan hälla smör i kalla stekpannor, ta ut saker ur paket, hälla vatten i kalla grytor. Och såklart kan han titta på när vi gör det andra – men dock är han ganska orolig när vi ska göra saker med den varma spisen (akta mamma!) eller när vi ska skära med vassa knivar. Att knivar är vassa är något som vi tydligen varit väldigt väldigt tydliga med. Det finns inte något som bara är en kniv – utan alla knivar är vassa. Vi har inte låtit honom ha någon kniv när han ätit utan han har fått nöja sig med en gaffel och en sked riktigt länge. Men på dagisutvecklingssamtalet så berättade hans fröken att barnen även hade kniv. Så nu har vi börjat med det här hemma också! Gusten måste därför alltid berätta att han ska ha en ”liten vass kniv” – ”Jag vill liten vass kniv/ Gusten måste dela tatis (potatis) med liten vass kniv”. Jag tycker det låter såå kul! När vi ändå är inne på matlagning så är fisk fortfarande favoriten. Fiskpinnar i synnerhet – men även lax och annan fisk. Dock kan Gusten inte riktigt säga fisk.. för han har totalt börjat vända på ks! Det heter ”fikspinnar”, när man inte är sjuk så är man friks, det lilla krälande djuret i hans bok heter maks.. väldigt sött, men man kan ju hoppas att han vänjer sig av med det någon gång 
På senaste tiden har han varit väldigt förtjust i kokt potatis! Pannkakor har han fortfarande lite svårt för dock.. till Oskars allmäna missnöje. Kanelbullar är dock väldigt gott och det finns nästan inget som han tycker är så kul som när han får vara med och baka med pappa! Det räcker med att Oskar tar fram mjöl så är Gusten där och säger att de ska ”baka bullar”. Det går väldigt bra för dem också, även om det prövar Oskars tålamod lite, men det tycker jag bara är bra! 
Annars så har Gusten slutat med två saker, nästan helt samtidigt. Han sover inte längre på dagarna, varken hemma eller på dagis. Han dricker inte heller välling på kvällen. Båda sakerna har underlättat det för oss föräldrar. Nu tar det (oftast) inte 1,5 timme att natta. Det går nu på 30-40 min MAX! Och han somnar inte längre vid 21.30 utan snarare runt 20. Underbart! Och att han slutade med välling hade med alla dumma sjukdomar att göra. Gusten kräks ibland när han får feber, och han får ofta feber när han är förkyld. Dagis ger honom ständiga förkylningar.. ni ser vart jag är på väg! Vällingkräk i sängen var ingen höjdare, så efter några gånger så slutade vi helt med välling. Och det kändes inte så nödvändigt ändå – eftersom Gusten oftast äter jättemycket!
Kanske är det för att han varit sjuk och han har velat ha en lugn aktivitet att göra – men han har velat måla jättemycket på senaste tiden. Och han har börjat rita mer cirklar (typ) och igår sa han att han målade ögon på en ballong! Och det såg ungefär så ut
Det är Bamse som gäller för hela slanten. Bamse på tröjan OCH på strumporna (när Gusten får välja kläder på morgonen), Bamse (för de allra minsta) som godnattsaga och Bamsepussel. Bamse, Skamal, Mimi-hopp, Vajen, fammo osv osv – dagarna till ända.
Något som Oskar pratat om att han har märkt är att Gusten börjat få lite integritet. Han blir stött om Oskar flyttar på honom bland annat. ”Pappa inte putta Gusten!”. Och Gusten skojar ibland, men kan fortfarande inte ljuga. Man kan fortfarande fråga honom vad han ska göra. ”Vad ska du göra med gaffeln Gusten?” – ”Banka bordet”. Hihi!
Gusten på höstig promenad för några veckor sen. I nya overallen tillsammans med Rubba och hans föräldrars hund Alice.
Jun
12
Vi är väldigt glada över att Gusten nästan direkt förstod sin systers namn och att han äntligen lärt sig vad han själv heter. Inte ”Du” som det var ett tag eller att bara peka på sig själv när vi frågade. Framsteg alltså.
Jun
7
Vardagen har inte hunnit ikapp oss ännu riktigt, även om Gusten var tillbaka på dagis idag. Vi befinner oss fortfarande ganska mycket i den berömda bebisbubblan och hade det inte varit för att Gusten är här och styr upp hade det nog varit lite uppochner med rutinerna. Men det är ju det häftiga med den här gången, att vi faktiskt har ett barn till och att vi tillför ytterligare ett liv i vårt redan underbara familjeliv. Det är en häftig känsla och det är fint att se hur dessa fyra väldigt unika pusselbitar ska passa samman på bästa sätt.
Än så länge går allt väldigt bra och det känns kanske lite som lugnet före stormen på många sätt. I alla fall med tanke på kommande flytt och att Gusten förr eller senare kommer förstå att ”bebbiss Uulii” är här för att stanna och kommer sno en hel del uppmärksamhet och tid från honom. Men vi hoppas så klart att ”stormen” bara blir en lätt sommarbris av varm gotländsk luft, men vi försöker ändå se nyktert på det hela. Även om det är lättare att bara snusa sig hög på nyfödd bebis hela dagarna.
Apr
10
Den senaste tiden har det hänt massor i Gusten språkliga utveckling. Det känns som han kommit en bra bit på vägen med det motoriska och därför nu satsar på talet istället. Han har lite smått börjat härma, vilket känns som ett stort steg i att lära sig nya ord, men mest så kommer det lite ord här och där på saker han gillar att göra/äta/titta på. Här är några ganska nya ord som vi lyckats fånga på film.
”Mommo” (för både mormor och morfar) har funkat ganska länge, men häromdagen så lyckades han äntligen säga ”faffa” (farfar).
”Moln” var faktiskt inte meningen att han skulle säga här, men han tjatar en hel del om ”måne/måna” för både sol och måne. Även böckerna om Molly kallas för ”måna/mona” ibland.
”Baat” (båt) kommer nog bli den nya favoriten efter flytten. För han lär se betydligt mer båtar än tåg från utsikten i den nya lägenheten.
”Byta” kan han säga när han har bajsat, om vi har tur. Annars händer det rätt ofta att han luras och säger det ändå. Hemma hos mormor och morfar hämtar han själv bytunderlägget och lägger sig på det. Duktiga killen!
”Bada” gör han nästan varje dag nu för tiden, och nämner man ordet springer han genast in i badrummet. ”Anka” har inte kommit ännu dock utan heter, som ni hör, fortfarande ”gagga”.
Det var några ord från lillfisen fångade på film. Han kan i alla fall meddela sig väldigt bra dessa dagar, och det viktigaste är ju att vi förstår honom. Och det gör vi nääästan hela tiden.
Mar
2
Så nu har Gusten alltså blivit hela 19 månader – eller 19,5 månad har han nog hunnit bli innan det har blivit av att skriva inlägget. Detta är Gusten i nuläget:
- Mycket glad och tuff när han är hemma med föräldrarna. När det ska lämnas (dagis och barnvakt) blir han allt mindre tuff och jättemammig/pappig och gråter en hel del. Då märker man att han är liten, även fast han ibland känns så stor. Det går dock ganska snabbt över när man väl har lämnat rummet/huset/förskolan.
- Älskar att bada, kliver själv i badbaljan – jätteförsiktigt. Sen vill han sitta där nästan hur länge som helst.
- Har en hang-up på kläder. Först och främst vill han helst vill ha både mössa, kofta och halsduk på sig inomhus. Försöker man ta av kläderna på honom blir han förkrossad. Har man sedan fått av honom kläder och ska ta på exempelvis pyjamas är även det omöjligt. Svårt läge ibland.
En vanlig syn här hemma. Visst, han har fått hjälp med haklapp och stänkskydd efter en hel del tjat. Men mössan och halsduken tar han ofta på själv.
- Pratar massor, inte direkt förståeligt men mycket snack blir det. Favorit är fortfarande ”Tåg där”. Men även ”Hej hej pappa” (eller hej hej mamma), gärna tillsammans med en vinkning, hörs ofta. Ibland slinker det ur något riktigt ord bland allt babbel. Jätteskoj att höra!
- Har blivit extremt tydlig med när han vill äta något. En tydlig pekning på det han vill äta och sen en tydlig pekning in i sin mun.
- Vill bestämma mycket – till exempel vilken stol han ska sitta i.. varje matstund så ska han välja och vill gärna byta någon gång innan han verkligen går med på att sätta sig.
- Har börjat småklättra nu sen dagisstarten. Klättrar upp på (och över) soffbordet helt plötsligt.
- Får små utbrott när saker inte går hans väg från klädesfrågor (som jag nämnde ovan) till att man tar något ifrån honom som han har hittat och anser är hans. Börjar så smått förstå det där med småbarnstrots..
- Äter, förutom när han hade öroninflammation, jättebra och jättemycket. Favoriter är köttbullar och lax. Korv slinker ner också.. samt ärtor, majs och gurka. Är dock inte särskilt förtjust i pasta eller saker med viss konsistens (svamp, aubergine, pannkakor)
- Leker bra själv längre stunder, och Nalle Furtado är ofta med på ett hörn.
- Har ändrat läggningsrutinerna. Innan var det välling (och smörj av miniderm samt eventuell nagelklippning) i soffan, tills det var lite kvar i flaskan och då gick vi in i vårt sovrum som var nedsläckt och la oss med vällingflaskan och sjöng lite och gosade (småslogs) tills Gusten eller båda somnar. Nu äts all välling upp i soffan (även nu med miniderm och nagelklippning vid behov) och sedan får Gusten välja en bok från hyllan (det blir mycket ”Den där!” tills han har valt) och oftast blir det Barbapappas nya hus, eller en bok från goboken om bokstaven A i alfabetet (där finns ett väldigt uppskattat tåg). Någongång har det blivit Pelle Svanslös eller ”Hus är gott sa Oskar”. Oskar hade en gång oturen att Gusten valde Mamma Mu och Kråkan firar jul – ganska mörka bilder med mycket text (och belysningen i vårt sovrum är inte bra) Hihi. När G väl valt sin bok tar han mamma (eller pappa) i handen, vinkar hejhej till den som inte går med och går sen in till sängen, kryper upp och lägger sig. Sen läses boken innan det släcks. Sen måste man såklart sjunga lite och klappa och lägga på täcke men på det hela är det en mysig rutin som passar oss.
- Gusten har även blivit mer mammig på sistone. Vi gissar på att det beror på att jag går till jobbet varje dag och försvinner bort i rätt många timmar. Sen är jag inte hemma när Gusten kommer hem från dagis heller. Oskar brukar säga att efter mellis brukar Gusten öka frekvensen på hur ofta han säger mamma. Tydligen är det dags för mamma att komma hem då. En knäpp sak som mammigheten har medfört är att Gusten inte alls vill att pappa ska ge varken välling eller natta honom. Så de senaste dagarna har vi för att slippa extragråt gjort så att jag gått och gömt mig när det ska börjas ge välling och även när det ska väljas bok för annars duger inte pappa.
Väntar på mamma – hela eftermiddagen lång.
Har inte heller hunnit skriva om barnmorskebesöket i förra veckan. Det gick jättebra. Detta är bebisen i nuläget:
- Hjärtat slår med 138 slag/min och enligt babysidor ska den väga runt 900 g.
- Mycket sparkar och vridningar håller den på med också.
Nov
26
Gusten pratar ju mer och mer och i Barnens hälsobok står det att man vid 18 månader kontrollerar om barnet kan säga omkring tio ord. Så vi började fundera, vad kan Gusten egentligen säga? Han förstår ju ganska mycket, men vilka ord kan han verkligen ljuda på ett (ganska) klokt sätt. Dessa ord kan vi komma på i nuläget, i hyfsad kronologisk ordning:
Pappa - uttalas pappaa. Det första ordet. Förutom när han sa hej av misstag när han bara var några veckor gammal. Vi övade ju väldigt hårt den första tiden och varje gång jag bytte på Gusten lät det – pappa, pappa, pappa, pappa, pappa, maammaa, pappa, pappa, pappa, pappa, pappa. Jag blandade i ett mamma då och då, så att Josi inte skulle bli arg.
Mamma - uttalas maammaa. Känns som en evighet sen det kom första gången. Nu sägs det vääldigt ofta, och vanligtvis när mamma inte är i närheten.
Lampa - uttalas ahm-pa. Det var tidigt ett tjat om lampa, och många barn verkar börja där. Det är säkert spännande med saker som hänger i taket och lyser.
Klocka - uttalas ock-ah. Första gångerna sa han det utan att vi övat på det direkt. Det kom bara då och då och aldrig på kommando. Men nu kommer det ofta när han får syn på någon klocka.
Titta - uttalas titt-aah. Började härma det ganska snart eftersom vi tjatade om det hela tiden - ”Titta, Gusten, titta”.
Där - uttalas däh. Liknande historia som titta, eftersom vi pekar och säger där om Gusten letar efter något eller om vi vill visa honom något. Inte så konstigt nej.
Banan - uttalas baah. Eftersom vi börjat äta mer banan de senaste månaderna fastnade snabbt namnet på en av de absoluta favoritfrukterna. De där med två stavelser för denna guleböj verkar dock inte så viktigt.
Boll - uttalas bååh. Ganska likt banan, och har också kommit den senaste månaden allt eftersom bollar har blivit mer och mer intressanta.
Katt - uttalas kah/gah. Katt är det enda djuret som han kan säga. Han kan peka på andra djur men varken härma eller benämna dem. Ikväll fick vi dock en uppvisning i hur man härmar djur. Frank kan skälla, jama, gala, sniffa som en kanin och härma en hel rad djur till. Det var verkligen en upplevelse och vi skrattade gott. Otroligt charmigt.
Tåg - uttalas toh. Vi bor ju vid järnvägsspåret. Och vi visste att det bara var en tidsfråga innan han skulle fastna för järnhästarna som susar förbi utanför fönstret stup i kvarten. Flera gånger i timmen springer han till fönstret när han hör ett tåg och ropar ”- toh, toh, toh”.
Kaka - uttalas kacka. Det är favoriten riskaka som det äntligen fått en benämning. Ett väldigt effektivt sätt för Gusten att lura till sig en extra kaka också, eftersom det låter så gulligt när han ber om en.
Mormor - uttalas moo-moo. Det krävdes bara lite träning och sen blev mormor den första mor- och farföräldern som fick ett uttalat namn. Steget är inte långt från att säga mamma, men skillnaden för Gusten är stor, och han vet precis vem han menar. Säger vi mormor nu, utan att hon är närvarande, så tittar han frågande efter mammas mamma. Nu ska vi öva vidare på morfar, farmor och farfar.
Nalle - uttalas nanna. Det första gosedjuret som han verkligen fäst sig vid. Nalle Furtado släpas runt i lägenheten stora delar av dagarna och det pussas och kramas och gosas. Frågar vi var nalle är, så utbrister han ”nanna” och springer genast och hämtar den nya kompisen.
Det blev ju ganska många ord om man räknar efter. Men observera att vi inte skriver detta som någon måttstock för något annat barn, vi vill snarare dokumentera hur många ord Gusten kunde säga när han var 500(!) dagar gammal. Ja, jag gjorde precis en uträkning här, och döm om min förvåning när resultatet blev exakt 500. Så Grattis Gusten på 500:de dagen, får vi väl också passa på att säga då?!
SENASTE MOBILBILDERNA
Arkivet – av Oskar Dahlbom- Juliga mandelfrikadeller söndag, december 29, 2013Ett recept på världens godaste mandelfrikadeller cirkulerar runt på internet och dyker upp på olika bloggar då och då. Vi använder oss av ett recept från Coop och de har blivit ett återkommande inslag i vår matlagning. Nu till jul ...
- Sommaren 2013 fredag, juni 7, 2013Efter #blogg100 så gick luften ur mig totalt. Det var otroligt roligt att blogga varje dag, men ofta var det också riktigt plågsamt. Att skriva om något någorlunda vettigt VARJE dag var mödosamt, men jag fick samtidigt väldigt mycket sagt ...
- Snart här: Kallbryggt Kaffi #blogg100 onsdag, maj 1, 2013Det har varit en spännande resa. Från de första stapplande stegen med kallbryggt kaffe i februari fram till idag. Jag har bryggt, smakat, ändrat recept, bryggt, smakat, bjudit och bryggt igen. Men nu sitter allt som det ska. Jag lämnade ...
- Jag har närt Darth Vader vid min barm #blogg100 tisdag, april 30, 2013Ett foto från dagens promenad. Julie i Gustens gamla vårjacka. Men vem är det som uppenbarar sig i skuggan?
- The Coco Series #blogg100 måndag, april 29, 2013Eftersom jag helt har tröttnat på Spreadshirt och faktiskt redan har sålt lite på Redbubble så flyttar jag över min Conan O’Brien-serie till den sistnämnda butiken. Även om Conan hade svårt att följa Barry på The Correspondents’ Dinner så är ...
- Juliga mandelfrikadeller söndag, december 29, 2013
