Hade förbeställt både Lars Winnerbäcks nya skiva Daugava och José González nya skiva In Our Nature från Bengans. Så de damp ner i brevlådan i onsdags. González-skivan var t o m signerad, så det var lite tufft.

Jag är ingen stort González-fan, men tycker helt klart att skivan är bra. Låter som förut fast det känns ändå nytt, harmoniskt och fräscht. Är speciellt förtjust i Massive Attack-covern Teardrop, eftersom det är en gammal favorit.

Efter några genomlyssningar av Daugava så är jag dock inte så imponerad. Plus att jag känner mig lite lurad av singeln ”Om du lämnade mig nu” eftersom den inte på något vis målar upp en talande bild av resten av skivan. De östeuropeiska tonerna, blandat med inspirationen hämtad från inspelningslandet Irland, faller mig inte riktigt i smaken. Kan återkomma om jag gör några djupare reflektioner, eller om skivan växer och jag verkligen börjar gilla den. Jag hoppas verkligen på det där sistnämnda men just nu känns det inte så. Det känns bara som en svår pretto-Lasse som på något sätt blivit lite tråkigare i sin nya papparoll samtidigt som han besökar en tidig och omogen Winnerbäck, som jag aldrig riktigt gillat. Det blir en ganska svårsmält mix. Men som ni vet så kommer jag att ge skivan ett antal chanser till.

En lite roligare reflektion är att han helt klart har lånat sitt mittuppslag ifrån mittuppslaget på min diktsamling Mellangatan. Det är ju helt okej, men jag förväntade mig faktiskt ett tack (eller vad som helst!) för att jag har inspirerat honom så. Haha! Bevisen nedan säger väl allt?

Nu ska jag fortsätta att leta spår av mina texter i hans texter.. Jag tror jag är något stort på spåren..