Jag ville ju kontra Josefins inlägg med lite tekniska och tuffa saker, så att bloggen inte bara handlar om hundar och bebisar. Men jag kan ju inte. Det finns ju inget bättre att skriva om än Gusten. 🙂
Men jag kommer med lite statistik i alla fall. Siffror är ju häftigt? Jag tror att Gustens morfar, farfar och farbror alla håller med? På snart åtta månader har alltså Gusten hunnit med att bli knappt 6 kg tyngre. Och nästan exakt 2 dm längre. Viktmässigt har vi nu alltså blivit med trillingar. Eller man kanske inte kan se på det så? 😉 Men längdmässigt har han alltså inte blivit tre gånger så lång, vilket kanske är tur. Även om vi ju siktar på att han ska bli närmare två meter lång. Men vi tar det ju i babysteps (bokstavligen), det ser Gusten till. Ni hittar hans vikt- och längdkurvor här.
På den tekniska biten kan jag ju faktiskt erbjuda ett helt nytt videoklipp, som jag klippt, konverterat till flash och laddat upp alldeles själv. Det var väl ganska tufft? Vi kan nog säga att ordningen är återställd på bloggen nu. Eller vad tycker ni?
[flashvideo filename=”wp-content/uploads/2009/03/Krypa2.flv” /]
Gustens framsteg (eller krypsteg?) fortsätter.
Crépes med champinjoner, fetaost, bladspenat, rödlök, crème fraiche och vitlök. Otroligt gott blev det faktiskt. 🙂
Postat direkt från mobil/iPod via flickr.
Jag är ju inte känd för att älska hundar direkt. Tycker mest att de är stora, läskiga och ser ut att ha vassa tänder. Men TV-bloggens Anders Foghagen verkar tycka ännu mindre om dessa djur än vad jag gör. Han skriver i ett blogginlägg om att Martha Stewart förlorat en av sina hundar i en gasexplosion och ironiserar väl lite om nyhetsvärdet i allmänhet. Men hur ironisk man än är så tycker jag mest att det är taskigt att skriva såhär:
”Men vi ska inte misströsta, är det någon som kan göra något positivt av situationen är det Martha Stewart. Förmodligen knypplar hon ihop en ny valp i en svulstig tv-special och bakar en oemotståndligt mustig paj på Genghis Khans kvarlevor.”
Jag misströstar lite ändå. För att Martha faktiskt, hur humorbefriad hon än är, verkar vara ganska trevlig. Tycker jag som kikar på hennes program lite då och då.
Lägger till en liten bild på Marthas hund – Genghis Khan, när den var liten. Men gud så söt (på avstånd)! Man kan ju undra var den här bloggen är på väg… bilder på söta bebisar och hundar.. Oskar får nog skriva om något maskulint eller tekniskt snart så det jämnar ut sig. 😛
Lille Gusten är inte så liten längre. Idag var vi på BVC och vägde, mätte och gjorde BOEL-testet. Själva Boel-testet kanske kunde ha gått bättre, pinnen som G fick att bita på var mycket intressantare än att lyssna efter små bjällror från sidorna. Men han fick godkänt ändå 🙂
Lång har han blivit också, 73,5 centimter lång – 4,5 centimter på två månader har han växt. Och lite större i hatten blev han också – måttet är nu 46 centimter (en ökning på 2 cm). Och roligast av allt är ju att den lille knubbisen nu väger 8830 gram! Detta är ju nästan 2 kg upp sen förra gången (1840 g för att vara exakt).
På väg hem från BVC gick vi och köpte lite petskydd till kontakter och lite hörnskydd. Nu när Gusten är mobil så måste vi börja ta upp barnsäkerhetstänket igen. Hihi.
Ett arkiv över ett småbarnsliv.