Sömn och en supermadrass!

Klockan är över 22 och jag tänker på sömn. Jag är trött nu, men så är det när man jobbar, man blir trött mycket tidigare än vad man blev innan. Men jag har väl en 40 år på mig att vänja mig så jag klarar mig nog.

Men jag tänker inte skriva sådär mycket mer om min sömn, det är inte jätteintressant tror jag utan Gustens sömnvanor är mer intressanta! Vi hade rätt mycket problem ett tag när Gusten ändrade sin sovrutin bara över en natt. Vi bar alltid honom till sömns, antigen i sele eller i famnen.. men en dag gick det ju bara inte.  Så då var vi tvungna att tänka om.. och den där lekmadrassen som vi lagt in i hans lilla rum blev helt plötsligt en räddare i nöden! Och så somnar han nu, utan större problem. Vi ger honom välling i soffan och när han har ungefär halva flaskan kvar så går vi in och lägger oss med honom på madrassen, där han får dricka upp resten av flaskan. Då och då somnar han där med vällingen men oftast inte. Sen ligger man och klappar lite på honom, om han stressar upp sig så kanske man sjunger en sång annars är man mest där och bara andas och blundar – hindrar honom då och då från att krypa iväg eller ställa sig upp. Och det tar kanske 15-30 min varje gång. Oskar är bäst på nattningen, men även jag börjar få till det så han kan somna tryggt med mig också.

Lite jobbigt är att man ibland måste köra samma sak på lunchen (vilket då drabbar den pappaledige mest hihi) men annars känns det jättebra! Och visst är det en del vaknande på nätterna fortfarande, men inte varje natt och jag märker inte av det så mycket då Oskar går upp och lägger sig på madrassen med Gusten tills han somnar. Ja, det som bara skulle vara någon mjuk plats att leka på har plötsligt blivit en supermadrass!

Så här brukar det ungefär se ut när Gusten sover middag! Utslagen som sig bör, innan vi lyfter över honom i spjälsängen.

Gusten sover i sitt rum

Lite på fötterna

Det händer så mycket nu och jag har hela tiden 3-4 inlägg i huvudet som väntar på att skrivas ner och postas. Men, som sagt, det blir inte mycket sammanhängande datortid när man har en kille som numer bara klockar 1-2 timmar sömn mitt på dagen, och då ska man helst äta lite själv och plocka lite i hemmet. I alla fall, detta har hänt:

Gustens första lära-gå skor började kännas lite för små för honom, och främst så ville vi att han skulle ha något nytt på fötterna. Lika länge som tanken om att få barn har funnits hos mig, har idén om att barnen ska bära Converse-skor också funnits där. Jag har ju sett andra bebisar med det under mina år, och det ser alltid så bedårande ut. Och jag har själv burit Converse sen minst 10 år tillbaka. Så jag tänkte att jag och sonen skulle matcha lite, och att han skulle få lite extra pepp i sin stepp. Tidigare har vi fingrat på Baby Converse, men de fanns bara i rosa och blått då, och inget av det kändes rätt. Men nu skulle han kunna ha Mini Converse, som finns i fler färger.

Så jag begav mig till Lunds finaste barnbutik – Harmoni Barn. Och jag hade tur, jag sprang på samma försäljare som Josefins hade när hon köpte just de där lära-gå skorna till Gusten för ett helt gäng månader sen. Då mätte hon Gustens fot och mätte även skon, allt för att det skulle passa perfekt. Så samma visa denna gång, upp på disken, av med strumpan, mäta foten, mäta skon – och sen kom dråpslaget: ”Converse säger du? Njaaaa, jag tycker nog att du ska satsa på en rejälare höstkänga…”. Schwoosh! All planering/coolhet/matchning ut genom dörren.

Jaha. Ok. Det blir tydligen mycket blötare utomhus nu till hösten 🙂 och de kanske inte ger det där riktigt stabila stödet för en ny-fotgängare. Ja, det köper jag väl. Hon tyckte att jag gärna kunde köpa Converse också, men att det var bra med en lite mer stabil och fukttålig sko nu till hösten. Sen flöt det bara på med massor av goda råd (det var nära att jag köpte en overall av bara farten 🙂 ) och jag köpte sista paret av förra årets höstmodell för 50% av ursprungspriset. Så istället för 700 betalade vi 350. Inte illa. Jag gick nöjd därifrån, trots att jag inte hade fått med mig det där paret Converseskor, utan varit en duktig pappa och köpt tåliga höstskor till min son. Har jag förlorat mig själv? Eller börjar jag växa upp?

Ni har säkert redan sett det på en hel del av våra foton, men här är de nya skorna, med lära-gå skorna i bakgrunden. Det är ju inga Converse direkt, men de är inte SÅ fula va? 😉

http://farm4.static.flickr.com/3421/3881544423_34e20ec907.jpg

Gusten tar det piano

Vi har råkat visa Gusten hur man spelar på pianot några gånger när vi varit hemma hos Josefins föräldrar. Så nu springer han dit lite titt som tätt när vi är där och plinkar fram lite toner.

Vi fångade det på film häromveckan. Och självklart fiskar han applåder, precis som vanligt. Denna gång kanske mer passande, eftersom det är vanligare med en ovation efter ett musikframträdande än när man lägger en kloss i en låda. 🙂