Helgen vecka 51 blev smått underbar. Eller egentligen började det ju redan på fredagen med att min bror kom på besök.

Eddie Izzard var helt lysande, men att komma till och från arenan visade sig inte vara det lättaste i ett snöigt Skåne. Först hade vi svårigheter att komma till Malmö Arena efter en underbar middag på Årstiderna. Vi gick tillbaka till centralstationen och tillslut, efter en ganska lång väntan lyckades vi dela en taxi med två danska tjejer som också skulle se Eddie. När vi kom fram insisterade de på att betala också, och vips hade vi fått gratisskjuts.

Vi kom in och hann sätta oss och efter bara en kort stund äntrade Mr Izzard scenen. Jag fick lätta rysningar av musiken och hans blotta uppenbarelse och sen var showen igång. Mycket var nytt för mig och han lyckades verkligen fylla ut den jättelika arenan. Det var goda skratt från början till slut.

Att sen ta sig från arenan visade sig dock ännu svårare. Först irrade vi runt lite i jakt på rätt buss. Sen gick den första omgången bussar och det var fortfarande hur mycket folk som helst kvar på området. Det kom lite lösa taxibilar då och då, men taxikön var också lång. Vi stod ganska länge i en busskö, som vi inte visste om den väntade på en kommande buss. När vi slutligen parade ihop oss med ett dansk par för att dela taxi därifrån så kommer det en taxibuss där ett helt gäng kommer med, plus våra danskar, men sen finns det bara EN plats kvar. Danskarna erbjuder sig att vänta på oss, men vi säger ”åk, rädda er själva!”. Kort därefter kommer bussen till den kön som vi tidigare lämnade och alla rusar dit och den blir genast full. Sen kommer det några få taxibilar till, men flera har väntat längre än oss. Tillslut, när vi börjar tappa känseln i tår och kinder, bestämmer vi för att gå. Jag gissar riktningen på hur jag hade för mig att taxin åkte tidigare. Och vi siktar på Turning Torso. Efter 5-6 km och över en timme i bitande kyla är vi tillbaka vid Malmöcentralstation, c:a kvart i ett på natten. Observera att Eddie var klar någon gång innan 23 redan. Vi läser på en monitor att tågen inte kommer att gå till Lund på 1-2 timmar pga en ”olyckshändelse norr om Lund”. Dock så står det att det ska gå ett tåg ändå kl 01 och vi tänker att de borde plockat bort den informationen om den inte var riktig. Vi väntar ändå ett tag men köper tillslut en biljett i automaten. Precis när vi kliver ut på perrongen säger högtalarrösten att 01-tåget också är inställt! Aaaa!

Då ger vi upp och tar första bästa taxi tillbaka till Lund. 395 kr var inte mycket att hosta upp för att få tillbaka kroppsvärmen och komma hem och sova. Trots detta äventyr var det en fantastisk kväll och inget kunde förstöra den goda maten eller den fina show vi bjöds på.

Igår (lördag) fyllde jag år! Jag blev ”väckt” på sängen av Josefin, Gusten och Fredrik som sjöng fint alla tre. Sen bjöds jag på frukost och fick presenter. Fredrik bjöd ju på middag kvällen innan men hade också med sig presenter från våra föräldrar. Bl a ett alldeles nytt och fint objektiv. Åh, så roligt! Josefin överraskade med en ritbräda/wacombräda till datorn, något som jag bara testat lite förut men som ska bli jättekul att arbeta/designa med.

Innan 12 var Fredrik tvungen att bege sig mot Gotland igen och jag, J och G gick ut och lekte lite i snön. Sen pulsade jag och Gusten iväg över bron till Max och köpte hem mat. Jag testade deras nya falafelburgare och den var riktigt god. Ett hett (ja, såsen var stark) tips!

Medan vi var iväg smög Josi ut och köpte tårta och vi började fika lite smått i väntan på Josefins föräldrar. När de kom var vi tvungna att rusa iväg eftersom en annan av Josefins presenter var ett biobesök, med läsk och popcorn! Och Gustens present var att han hade fixat barnvakt. Vi hann precis till bio och sjönk ner längst bak i en liten salong innan A Christmas Carol började. Ganska underhållande och snyggt animerad, men inte jättebra. Men otroligt mysigt med biodate med Josi. På vägen hem gick vi förbi ett café (som Josi också planerat) och köpte varm choklad. Vi satt i källaren på Espresso House vid stationen och kände oss som ett nyförälskat par. Så annorlunda och mysigt att gå och fika bara vi två.

Precis när vi kom hem kom Josefins pappa springande med indisk take-away som vi sen kalasade på. Jag öppnar också mina presenter från svärmor och svärar – två linnen, ett par strumpor (som delvis var från Gusten) och Dan Browns Den förlorade symbolen. Spännande! Sen blev det kaffe och lite julgodis innan Gusten skulle i säng och ”barnvakterna” åkte hem. Josi tog nattningen och jag kunde bara sjunka ner i soffan och njuta det sista av en alldeles perfekt födelsedag.

Idag (söndag) visste jag bara att Åsa, Andreas och Hugo skulle komma hit för att fira lite med mig. Jag visste att de skulle dyka upp efter 11, men Josi hade inte berättat vad vi skulle hitta på. Så direkt när de kommer innanför dörren säger Andreas att jag ska packa handduken eftersom vi ska åka till Kallbadhuset i Malmö för lite bastu, dopp i havet och lunch. Åh, så spännande! Åsa och Josi stannar hemma med barnen och vi beger oss ut på de vita vintervägarna. Framme i Malmö traskar vi ut på bryggan till stora kallbadhuset.

Vi byter om, går in och bastar och sen är det dags för det första doppet! +1 grad i vattnet, -6 grader i luften = läskigt kallt! Vi går ner för en trappa och kastar oss i. Redan på vägen ut domnar fötter och händer bort så vi skyndar oss upp och in i bastun igen. Andra gången springer vi ut och rullar i snön och tredje gången badar vi från en annan trappa ut mot havet. Där får vi också sällskap av tre svanar. Otroligt idylliskt.Vi värmer oss självklart länge i bastun mellan varje gång och det snöar nästan hela tiden medan vi är där. Kroppen mår prima av det kalla och det varma och vi pratar och har det trevligt. Efter äter vi en god lunch innan vi drar oss tillbaka till Lund igen. Hemma fikar vi lite med tjejerna och smågrabbarna innan Malmöborna drar sig tillbaka mot storstaden igen.

En helt underbar helg lider mot sitt slut och jag sitter nu uppe och kramar det sista ur småtimmarna. Tack till alla som gratulerade och var med och firade! Detta var möjligen den bästa födelsedagen – någonsin. Bilder kommer senare.