Gusten är nu två år och tre månader (ungefär). Och det händer som vanligt saker hela tiden! Här är lite bilder från senaste tiden!

Gusten läser bamse för de yngsta (skulle egentligen kunna bli ett inlägg i sig  – tidningen helt okej bra och Gusten tycker det är jättekul med de olika figurerna… men jag ifrågasätter en del saker som t.ex om nalle-maja äter dunderhonung så ska hon väl få ont i magen i 3 dagar och det ska inte gå att bota med ”piller från farmor” – eller hur?!)

Gusten chattar med mommo och moffa – något han uppskattar mycket!

Leka i sandlådan! Roligare och roligare för varje gång!

I vagnen med lillasyster när den invigdes för två sittande barn.

Lekplatslekande med pappa – något som man aldrig kan få för mycket av

Tittar på Elias i nya ikea-stolen. Mysigare än så här är det svårt att ha?

Ge paket till farfar på hans födelsedag var kul (och Gusten fick ju hjälpa till att öppna..)

Språkligt händer det också massor. Så här är det just nu:

Ute mörkt, ute lite mörkt, ute snart mörkt, ute lite ljust, imojjon ljust. Dag/Natt och mörker/ljus är väldigt spännande och på något sätt så är det det viktigaste man kan berätta för mamma (pappa är inte riktigt lika intresserad tror nog Gusten) just nu.

Om man frågar Gusten vad mamma heter så får man ganska ofta svaret: Räserfin! Och sen ett skratt på det. Och om man då säger Neeej, vad heter mamma – så får man svaret Josefin. Skämtar-Gusten där!

Nu har Gurkan dessutom börjat med något som man väl kan förvänta sig och det är… Kan själv! Eller  det låter väl mer som ”kan älv”. Gusten kan det mesta själv tycker han. Så det mesta ska det testas att göra själv först – men sen är han inte sen att ”pappa hjälp till” eller ”mamma hjälpa”.

En annan ”klassiker” har han börjat säga och det är ”inte gilla”. Om man berättar för honom att ”idag ska vi äta köttbullar” så svarar han oftast ”Gusten inte gilla”. Sen är det inte säkert att han inte gillar det utan det känns mest att han vill påpeka att han har en egen smak (eller så vill han bara säga det). Ofta så stämmer det dock. När Oskar hade feber så fick Gusten smaka på chokladglass. Och kom direkt ut till mig efter det och sa ”Gusten inte gilla glass”.  Några gånger har han också sagt ”Gusten gilla” men det är inte alls lika ofta. Annars är leverpastej (leverstia) riktigt gott enligt honom!

Vår lilla kille har börjat säga ”Tack för maten”, ”tack för yoghurten”, ”tack för kexen”. Väldigt sött och gör ju föräldrarna stolta 🙂

Han leker mer själv med egen fantasi för var dag. Innan har han mest velat göra saker med oss eller haft oss med när han leker. Men nu kan han försvinna längre stunder in på sitt rum och när man sen tittar till honom ser man att leksakerna har ”haft liv” och bilar står parkerade på rad, dockan är nedbäddad i sängen osv osv. Och han pratar lite mer för sig själv och med sina leksaker och kommenterar vad han gör.

Potträningen går inget vidare. Han är inte intresserad av vare sig pottan eller toaletten (med hans ring på), i alla fall inte INNAN han gjort i blöjan. EFTER går det bra att sitta på toa ett tag. Vi ser ingen direkt utveckling där. Dock på morgonen är han snabb att påpeka att nattblöjan är full med kiss och byter då gärna. Så att inte vilja springa runt med kiss/bajs-blöja antar vi är ett litet steg på vägen? 😉

Slutligen har han äntligen börjat att sjunga lite. Vi har ju sen han varit liten sjungit olika sånger , inte så vackert alltid men dock – alltid (varje kväll till läggdags). För ganska länge sen började han fylla i ord. Om vi sa bä bä vita – så sa han lamm osv. Men nu har det lossnat lite mer. Han börjar själv ibland att säga ord från sånger och helt plötsligt så småsjunger han! Så härligt! Helst vill han ha lite lite hjälp så som att vi säger första ordet i meningen så fyller han på med sång och resten av texten. I ett hus vid skogens slut och Ekorren satt i granen har varit roligast just nu. Även om gamla klassiker som lille katt, björnen sover och bäbä vita lamm fortfarande funkar bra.