
Det går snabbt framåt. Josefin är lite småhög och vi skojar mellan
värkarna. När en värk kommer blir vi allvarliga och genomlider den
tillsammans. Det ser ut att göra rejält ont nu.
Postat direkt från mobil via flickr.
Det går snabbt framåt. Josefin är lite småhög och vi skojar mellan
värkarna. När en värk kommer blir vi allvarliga och genomlider den
tillsammans. Det ser ut att göra rejält ont nu.
Postat direkt från mobil via flickr.
Josefin är öppen 3-4 cm och vi får stanna! Hon har nu bytt om och vi har gjort oss hemma på rummet. För tillfället tar hon ett långt bad för att slappna av och lindra värkarna något. Nyss så var det skiftbyte och det nya gänget verkade väldigt bra.
Min analys är att värkarna är starkare denna gången (jämfört med Gusten) och jag tippar på att det ska gå lite snabbare. Josefin är hur duktig som helst och andas sig fint genom varje värk. Min hjälte.
Det verkar vara dags för bebis snart. Vi tror det i alla fall. Vattnet gick efter midnatt och sen har Josefins värkar blivit starkare och starkare.
Nu är vi på förlossningen. Rum 1. De kollar bebisens kurvor. Och vi väntar på att få träffa en barnmorska. Vi får se om vi får stanna kvar…
Det regnar i Lund så vi gick direkt hem från dagis. Väl hemma kryper
Gusten upp i soffan, lägger sig till rätta på kudden och drar på
sig filten. Lillkillen vet hur man myser.
Postat direkt från mobil via flickr.
Jag och Josefin hade inte känt varandra speciellt länge när jag insåg att hon är en helt underbar människa. Och även om jag hade mina misstankar så visste jag inte att hon också skulle bli en helt fantastisk mamma. För det är hon verkligen.
Att både jag och Josefin har helt underbara mammor är vi nog båda väldigt överens om. Men vi hade nog inte vågat hoppas på att de skulle bli helt fantastiska som mormor och farmor också. För det blev de verkligen.
Så idag skickar vi ut lite extra kärlek och kramar till mammorna i våra liv. Hur skulle världen se ut utan dem? Jag vill faktiskt inte veta det.
Josefin var och sommarfriserade sig i morse och jag passade på att träffa Frank och Fredrik i stadsparken. Nu är vi hemma hos Josefins föräldrar och äter gott och njuter i solskenet.
Postat direkt från mobil via flickr.
Idag medan Gusten var på dagis och efter att jag hade jobbat klart gick vi en liten runda på stan. Vi hamnade på den stora leksaksaffären i närheten och förutom att plocka upp det nödvändiga kikade vi lite på en ny docka till Gusten. Vi kom tillslut därifrån med en ”Olivia” som vi tyckte kändes lagom stor och inte alltför läskigt likt en riktig bebis (ja, ni fattar).
Hemma packade vi upp den och satte den i soffan så att hon väntade på Gusten när han kom hem.
Hej bebis!
Innan ni hinner fundera alltför mycket kan vi berätta att vi inte köpte en rosa docka för att Gusten ska få en lillasyster, utan snarare för att det kändes mer rätt med en liten rosa docka till Gusten än en mer förutsägbart ljusblå. Av två onda ting (färger), så att säga. Han har dessutom redan en ”Erik”-bebis som han ärvt av Josefin.
Bebisen gjorde i alla fall succé direkt och han pussade och kramade på den.
Puss bebis!
Resten av kvällen har bebisen (som inte fått något namn än, vääldigt talande för hur det är här hemma just nu 😉 ) hängt med och vi utnyttjar den till fullo som pedagogiskt verktyg så fort vi får chansen. ”Nej, bebisen vill inte ligga med ansiktet nedåt”, ”Trampa inte på bebisen”, ”Klappa försiktigt på huvudet” osv. Alltså inte bara förmaningar så klart, men för det mesta handskas han fint med den och då behöver vi inte säga något. Men vi använder också lite liknande terminologi som vi kommer att göra sen när lillasyster kommer. Att det flyttat in en till nu som ska bo här och som man måste vara försiktig med och som sover, äter och går på pottan (eeh ja) och så vidare. Någonstans tror jag också att det hjälper oss lika mycket som det hjälper Gusten. 😉
Annars kan vi också berätta att vi hittat små, fina russinpaket från Semper. Deras nya ekologiska serie ”Småfolk”. Kanske inget jättespännande att berätta men något som verkligen underlättar när han tigger russin. Nu får han ett sånt minipaket och så kan han sitta och pilla med det ett tag. Det kommer troligen rädda många stunder under sommarens kommande picknickar. Hoppas vi.
Russin är gott. Ser ni Gusten bakom magen? 😉
Russinhand.
Reklam.
Och så lite mer magmys i soffan. Gusten försöker pilla in mammas utåtnavel igen, och berättar vad som göms där inne:
Den där Göteborgshelgen är egentligen ingen vanlig helg med
killgänget. Vi kidnappade iväg min vän Daniel i morse och är nu i
Halmstad där vi paddlat kanot på Nissan med korvgrillningsstopp och
nu är vi på Tylösand Spa. Vi har det helt underbart med fint
umgänge och roliga lekar. Nu ska vi äta kvällsmat!
Postat direkt från mobil via flickr.