Kategoriarkiv: Oskar

Pappaledighet – dag 10

Jag hade någon slags vision om hur jag skulle blogga här varje dag om min pappaledighet med Gusten. Men två stora anledningar har satt käppar i hjulen på de planerna. För det första – vi gör inte så hemskt mycket om dagarna. De rutiner jag skrev om för en tid sen ser inte riktigt likadana ut längre. Något som Josefin berättade om i sitt förra inlägg. Jag försöker fortfarande staka ut hur den här tiden kommer att se ut, och inser väl mer och mer att det får vara väldigt lösa rutiner, eftersom han utvecklas hela tiden och hans behov förändras. Idag har dock varit en helt perfekt dag, han sov till lite innan 07, Josefin gick upp och hade honom. Jag kom upp lite efter och Josi hade gjort klart frukosten till mig och Gusten. Så när hon gick så matade jag honom, och sen hängde vi hemma ett bra tag. Lite innan 10 kom vi iväg och gick en lång sväng för att slutligen hamna i stadsparken. Där lekte vi ett tag med massor av andra barn (Gusten tittar dock fortfarande mer än han leker). Solen tittade fram just där och då i stadsparken och det var en av de finaste stunderna hittills på min pappaledighet. Sen gick vi hemåt, jag köpte lite nudlar och vegetariska vårrullar på vägen, och runt 12 var vi hemma igen. Han somnade sen under de sista skedarna mat och det var bara att lyfta in honom i sängen. Där ligger han fortfarande och snusar.

Kan man göra något liknande varje dag, då passar tiderna för alla och han håller sig till sina timmar. Men det för oss in på den andra punkten, tiden. Jag hinner inte sitta så hemskt mycket vid datorn, i alla fall inte för att skriva längre inlägg. Visst, jag sitter här en hel del ändå, men jag håller fortfarande på att sortera sommarens foton, fixar med den nya bloggen och jobbar lite. Och jag försöker att bara sitta här en stund på morgonen, en längre stund när han sover (just nu) mitt på dagen (om jag inte måste vila eller plocka hemma), och sen ett tag på kvällen om jag känner för det. Och det är alltså bara den tid som blir över när jag inte umgås med Gusten. Som jag ju gör ALLA hans vakna timmar. Men det blir ett moment 22 för desto mer vi gör – ju mer har jag ju att skriva om och samtidigt får jag ju mindre tid över att faktiskt skriva om det. Och jag vill ju spendera min pappaledighet med min son, inte med datorn. Men det finaste är ju att få en balans i det.

Samtidigt vill jag ju väldigt gärna dokumentera den här tiden, vilket gör att det blir fler mobilinlägg och att mitt Twitterflöde går varmt. Twitter är mycket det som räddar mig från den värsta abstinensen då jag hela tiden har lite koll på vad som händer på nätet, och vilka diskussioner och ämnen som är aktuella. Och samtidigt kan jag dokumentera min vardag utan att lämna Gustens sida (via mobilen på stan eller iPoden i hemmet).

Jaja, detta var mest ett litet försvarstal inför mig själv om varför jag inte bloggar mer om att vara pappaledig. Jag upplever just nu kanske den finaste tiden i mitt liv, och för varje inlägg jag inte skriver här får ni tänka att jag sitter och leker med min son någonstans. 🙂

Nu ska jag skriva några korta inlägg till, medan Gusten fortfarande sover sött.

En sorglig syn

Gusten fick två badankor av Hannes när han fyllde år. De har sådana små elektroniska sensorer i botten och när man tar på båda samtidigt, och på så sätt skapar kontakt mellan dem, så kvackar ankan och lyser. Ganska gulligt tyckte vi. Så igår kom dagen då Gusten för första gången skulle testa att bada med sina nya ankor. Den ena har tyvärr slutat fungera för ett tag sen, men den röda ankan var fortfarande livfull.

Gusten hade den i badet och den blinkade och kvackade. Jätteroligt! När vi sen plockade upp den insåg vi att det kanske inte är en badanka trots allt. Den slutar inte låta! Det blinkande ljuset slutade att fungera ganska snabbt, men kvackandet fortsätter och fortsätter och fortsätter. När vi hade kalaset igår gömde vi den under en handduk i badrummet. Men senare på kvällen brast det för mig, och jag dränkte ankan i ett ölstop. Då blev det tyst.

Så i morse, när jag ligger och drar mig i sängen, hör jag ett ljud från köket.

Kvack, kvack, kvack, kvack…

Jag går ut och tittar och ankan har flutit upp till ytan, och låter fortfarande!! Jag svor lite och tryckte ner den igen, och nu får den stanna där. I alla fall tills den tystnar för gott. Tack Hannes! 😉

En sorglig syn by you.

Pappaledigheten fortsätter

Jag fick ju en ganska fin mjukstart på min pappaledighet eftersom Rubba hälsade på, och det på så vis inte blev bara jag och lille G direkt. Igår så kom Rubba över runt lunch och vi testade det nya sushistället precis över gatan. Det var kanske inte den bästa sushin ever, men för 65 kr fick man ändå godkänd sushi och mycket (och lite för salt) misosoppa.

Efter lunchen lämnade vi Gusten hos Josefins föräldrar och sen tog vi tåget till Malmö. Där hoppade Bart på och sen åkte vi tre till Köpenhamn. Det var strålande solsken i Danmark och vi sålde våra överflödiga biljetter till de som Rubba bestämt med innan. Sen hittade vi Rubbas hostel, och efter det började krogrundan. På andra stället mötte Annika upp och gänget var nu fulltaligt. Vi gick då till den fantastiska restaurangen Riz Raz och njöt av deras underbara vegetariska buffé. Sen rullade vi därifrån, bort till Tivoli där The National strax skulle börja spela. Vi hade utmärkta platser och det var varmt och god stämning. Mycket har jag redan sagt på Twitter, så jag låter gårdagens flöde få återberätta det här också:

09:45 – Idag blir det The National i Köpenhamn. Och lite mat och öl innan det. Grymt! #musik #konsert

10:05 – Det har öppnat ett nytt sushiställe precis hemma vid oss. Jag tror att jag och Rubba ska testa det idag.

16:00 –På väg över bron mot Köpenhamn.

17:42 – http://twitpic.com/cqufs – Kvällen i bilder: På väg över bron.

20:52 – http://twitpic.com/crjb7 – Vegetarisk buffé på RizRaz!

21:02 – Dags för konsert! The National. Bra platser. Bra stämning. Håll i hatten.

21:56 – http://twitpic.com/crsf2 – The National i Köpenhamn. Grymt bra!

22:15 – Jag har äntligen fått se trumintrot till Fake Empire live. Nu kan jag dö lycklig. Och nu kokar Tivoli!

00:20 – På väg hem från en fantastisk konsert och en underbar dag i Danmark. Nu blir det gul nattbuss in i oändligheten.

Kortrecension av The Nationals spelning: Introverta musiknördar (med tillhörnade indiespasmer på scenen) som skapar fantastiska arrangemang som toppas av Matt Berningers mörka stämma. Som jag ser det är det trummisen Bryan Devendorf och Matt som gör bandet. Eller de är de två elementen som sticker ut mest. På varenda låt är trumslingorna en aning annorlunda utformade och Bryan sitter där helt uppsluppen och smeker stockarna utan någon direkt kraftansträngning. Och ändå blir det så bra! Annars lät låtarna nästan exakt som på albumen förutom att akustiken på Tivoli inte var den bästa vilket ibland gjorde ljudet skränigt. Det var inget direkt mellansnack och det hettade först till på allvar (och då fattade det nästan eld!) när Matt begav sig ut i publiken. Jag försökte fånga det på bild, men detta blev den bästa bilden:

Matt Berninger bland publiken by you.

Men det var en bra spelning och det är kul att ha sett dem live. Allt som allt var det en toppendag med goda vänner och bra musik.

Idag har det inte hänt så värst mycket. Jag och Gusten gick en långpromenad i S:t Hansbackar och sen har vi lekt hemma och testat att flytta om lite (det blev inte bra). Sen mötte vi Josi efter jobbet och sen har jag och J tränat tillsammans på Wii:et! Det var jätteroligt!

Nu ska jag lägga mig, Josefin fyller år imorgon och jag måste vara utvilad så att jag orkar fira min älskling. Och fixa frukost på sängen så klart! 😀

Gusten (hjärta) mjölk


Vi har testat att ge Gusten lite mjölk de senaste dagarna. Han får c:a en halv mugg standardmjölk till frukost och/eller lunch vilket ska göra hans skelett hållbart och fint.

Och jag vet inte om smaken påminner honom om bröstmjölk och amning för han vägrar släppa muggen och slukar oftast allt på en gång.

Men försök hitta något som Gusten INTE gillar. 🙂

Postat direkt från mobil via flickr.