Vi tittar på The Curious Case of Benjamin Button. Fy tusan vad seg den är. Och den är pinsamt lik Forrest Gump på många vis. Jag kommer nog att skriva en lite bättre sammanfattning imorgon på Film.nu.
Nu har vi bara en halvtimme kvar av filmen, och det är endast pga att Brad Pitt hade rivit ut ett gäng sidor ur den krampaktigt tråkiga bok som Julia Ormond läser i. Vem vet hur lång denna snoozefest hade blivit annars. Tack Brad, tack!
[flashvideo filename=”wp-content/uploads/2009/01/prutt.flv” /]
En liten film från tidigare idag. Gusten har lärt sig att blåsa ut och göra fina pruttljud på oss väldigt snyggt. Vi kallar det för subert (stavning?), vad kallar ni det för?
Nu åker vi på babysim. Vi ska plocka upp Gustens mormor på vägen och sen åker jag till IKEA medan de tre är på simmet. Vi är i desperat behov av en byrå till Gusten, hans skötbordshylla räcker inte till till alla kläder längre, även om vi rensar bort det som han växer ur.
Hörs senare!
Nej, vi väntar inte vårt andra barn. 😉 Även om det verkligen är livsprojektet med stort L. Nej, det jag nämnde här på bloggen för två veckor sen är av en helt annan karaktär, och jag har nu avslutat första etappen och kan äntligen berätta lite mera om det.
10 dikter på 10 dagar av Oskar Dahlbom
Kanske inte så spännande som ni hade trott? Men för mig är det början på något riktigt stort. Hela idén bygger alltså på att jag skriver en dikt om dagen i tio dagar. Jag kan börja vilken dag jag vill, men sen måste jag skriva en dikt om dagen i tio dagar framåt. När en dikt och en dag är avslutad får jag inte gå tillbaka och göra ändringar på den dikten. Jag får heller inte skriva flera dikter samma dag som jag sen för in de kommande dagarna. Tanken bakom hela projektet är att fånga just den dagens sinnesstämning och att verkligen jobba färdigt med en dikt. Jag har annars en tendens att gå tillbaka och fila på dikter i alla evighet.
När de tio dagarna är över sammanställer jag dikterna i en liten diktsamling och sen kan jag fortsätta på nästa tio dagar och tio dikter när jag känner för det igen. Min plan är att fortsätta med detta hela livet och på så sätt föra en slags poesidagbok med olika nedslag i mitt liv, som på något sätt ska fånga vem jag var just då. Eller åtminstone vilken typ av poesi jag skrev då. Förhoppningsvis kommer jag upp i ett hundratal diktsamlingar, och har på så sätt något att erbjuda eftervärlden. Mitt livsprojekt.
Ikväll har vi bakat muffins från ett av Leilas recept. Det blev chokladmuffins med banan och kanel toppade med chocolate fudge frosting med ingefära.
Blev väl ganska fina? De blev goda i alla fall. 🙂
På bara några dagar har Gusten lärt sig att sitta alldeles själv. Vi hade inte tänkt så mycket på det innan, att han kanske borde kunna det. Men efter att vi fått reda på att några andra bebisar i mammagruppen kunde sitta så har vi övat ordentligt. Och det är ju något magiskt med bebisars inlärningskurvor. Efter bara ett fåtal försök kunde han sitta längre stunder. Nu klarar han det i några minuter i streck, men det är säkrast att öva i sängen, eftersom han tippar omkull förr eller senare.
Och ni ser ju, det är en liten kille som gillar att sitta och leka.
En stor del av hösten har gått till att lära mig Flash från grunden. Och en liten 7,5-poängare senare kan jag påstå att jag i alla fall kan just det, grunderna. Jag kan skapa enklare hemsidor, banners och bildspel i Flash nu.
Detta blev mitt slutprojekt på kursen Vektorgrafik och animation, och även om jag inte blivit godkänd ännu, så kan ni (om ni är intresserade) kika på sidan här. Den presenterar passande nog en hel del av det som jag gjort på kursen. Klicka på bilden nedan och se till att ni har en flashspelare installerad. Mycket nöje!
På tal om Gusten och bilar…
[flashvideo filename=”wp-content/uploads/2009/01/Bilen.flv” /]
Idag fick Gusten testa lite mer fast föda för första gången. Vi bjöd honom på smörgåsrån. Fast rånet var inte fast så värst länge efter att Gusten hade fått fatt på det. Hans metod är ju att förvandla all substans som kommer i hans väg till näst intill flytande, och rånet var inget undantag. Men allt som allt verkade han nöjd med den nya smak- och konsistensupplevelsen.
Och han fick även dricka lite mera vatten. Vi testade det häromdagen också, men det går bättre med den fina Lakersmuggen han fått av Åsa och Andreas, och han lär sig ju lite bättre varje dag hur det fungerar.
Äntligen har Gusten växt i den fina bodyn han fick från Annika redan innan han föddes!
Nu vet vi precis vad han ska ha på sig när vi ska kolla på Solen i ögonen hemma hos Annika.
Jag brukar påstå att jag gillar årsslut lite extra just eftersom alla årsbästalistor poppar upp som svampar i december/januari. Dessa, vare sig det gäller film, musik, TV, böcker eller annat, brukar vara överfulla med kulturella uttryck som jag har lyckats förbise under det gångna året. Jag håller just nu på och komponerar ihop ett inlägg till Film.nu-bloggen, där jag utnämner I’m Not There till förra årets bästa film. Dock så blev det inte så mycket film för mig förra året så det är lite vanskligt för mig att uttala mig alltför mycket.
Musik, däremot, lyssnade jag en hel del på, och där fick jag ihop en lista som jag är ganska nöjd med. De bästa albumen som släpptes 2008 var alltså:
Ni hittar flera musiktopplistor här, där vänner och bekanta fyllde i sina val.
Det var alltså, lite otippat, bara en singer/songwriter på listan i år och det enbart tack vare att Conor Oberst bestämde sig för att bryta sig loss från Bright Eyes ett tag och köra lite mera solo. Bon Iver knep fjärdeplatsen på listan och frontfiguren Justin Vernon fick även figurera på årets julskiva med hela två bidrag, just eftersom han också kör solo ibland. Så han fick med ett spår som soloartist med låten Hazelton (från den extremt sällsynta EP:n Hazeltons, som faktiskt går att ladda ner här just nu) och ett spår från Bon Iver. Inte så illa. Men Hazelton var den absolut bästa låten från förra året, och något av det bästa jag hört på väldigt väldigt länge.
Den fantastiska AC Newman, som jag också har skrivit om här tidigare, och hans underbara låt There Are Maybe Ten or Twelve, fick självklart äran att avsluta den tidigare nämnda julskivan. Varför jag tjatar lite extra om Bon Iver och AC Newman just idag är för att de båda släpper nytt material i dagarna. Bon Iver gav officiellt ut EP:n Blood Bank igår, den har dock gått att ladda hem och köpa på deras spelningar ett bra tag, och AC Newman lämnar äntligen ifrån sig Get Guilty. Så detta är inte bara en stor dag för vår planet och Barack Obama, utan vår värld blev plötsligt också snäppet bättre p g a lite skön musik.
[display_podcast]
