Igår kunde vi inte vänta längre.. vi var tvugna att göra potatismos vi med. Och inspirerade av Cia så blev det även persilja i det. Mycket gott blev det. Så här såg det ut:
Och Gusten njöt av sitt första På spåret. En riktigt glad kille igår.
Igår kunde vi inte vänta längre.. vi var tvugna att göra potatismos vi med. Och inspirerade av Cia så blev det även persilja i det. Mycket gott blev det. Så här såg det ut:
Och Gusten njöt av sitt första På spåret. En riktigt glad kille igår.
För du ska väl inte missa säsongspremiären av På Spåret?!
Ingvar Oldsberg är tillbaka i rätt kanal! – Hurra!
Björn Hellberg är självklart med – Hurra!
Mari Jungstedt – får representera Gotland på ett vis.
Rickard Olsson – mina åsikter om honom är väldokumenterade. Urk. Jag hoppas verkligen han kan hålla en låg profil.
Fredrik Lindström – kan nog bli riktigt vasst med honom i detta format. Smart och rolig är en slagkraftig kombination.
Peter Apelgren – har jag ingen direkt åsikt om, men kan nog göra det riktigt roligt tillsammans med Fredrik.
Och det viktigaste är kanske dock: ”veckans gästartist är Emrik Larsson”. Inte för att jag bryr mig ett dugg om Emrik (vem är det liksom) men jag hade ju nästan glömt att vi slipper Triple & Touch. Bara det i sig är värt att fira.
Jag ser fram emot detta läskigt mycket. Jag kommer garanterat att bli besviken. Eller inte.
Vi har tagit till oss av all er feedback, och nu känns det genast roligt att ta nya tag på bloggen. Ett av era önskemål var att det inte bara behöver handla om Gusten hela tiden, utan att även hans föräldrar och andra saker också kan vara intressanta tydligen. Det är vi väl villiga att hålla med om och det kommer nu ske lite förändringar här på bloggen. Vi ska försöka få till en ny design på allting innan jul bl a, så håll utkik efter det.
Josi har ju direkt skrivit lite nytt om TV och jag ska försöka få in lite mera tips och recensioner på film, musik, TV och andra populärkulturella fenomen. Jag kommer fortfarande hålla det mesta av filmtittandet till film.nu, men kan väl tänka mig att skriva lite mer opretentiöst om det här. 😉
Jag kickar i alla fall detta nya bloggande med ett snabbt mattips. Om ni inte har testat sambal oelek-frästa solroskärnor med flingsalt är det ett måste. Det finns ju tips och så finns det tips. Det flesta ”tips” är ju egentligen bara individuella och högst subjektiva uttryck för vad man själv gillar. Många personen som tipsar tänker ofta inte alls på hur andra skulle uppskatta saken i fråga, vilket ju underminerar hela idén om att det är just ett tips. Jag kan bli väldigt irriterad på dåliga tips, och jag tar det som en direkt förolämpning och ett kvitto på att personen som tipsar inte alls känner mig. Subjektiviteten ligger självklart till grund för de råd man ger, men det gäller ju att förstå sig på sin egen och andras smak innan man öppnar munnen.
Så tillbaka till de sambal oelek-frästa solroskärnor med flingsalt. Det tipset bygger på att det är något som jag och Josefin verkligen älskar att ha till pastan. Man tar c:a 1 dl solroskärnor och börjar rosta dem med lite olivolja (det fungerar även utan olja) i en liten stekpanna. När kärnorna har fått lite färg (men håll koll så att de inte blir svarta!) så klickar man dit en tesked sambal oelek. Det ska fräsa till ordentligt när sambal oeleken blandas med kärnorna, och försök då att andas med näsan så slipper du att det känns konstigt i halsen. Blanda i lite flingsalt för att få det där extra ”bettet” och ta sedan av det från värmen ganska direkt. Klart! Så enkelt är det. Att ha detta som topping på pastan gör att hela rätten och alla smaker lyfter. Vår favorit är ju att pasta med pesto och färskriven parmesan, och till just det passar detta perfekt. Och sen kommer vi ju till det mest väsentliga för hela tipset – vi tror även att många andra skulle uppskatta detta.
Har du skrivit feedback? Om inte gör det…
Jag har ju märkt att folk har saknat (eller inte) att jag skriver om vilka tv-program jag sett på senaste tiden. Vi har ju sett True Blood, första säsongen och såklart var det riktigt bra. Ska bli spännande att se fortsättningen.. till sommaren 2009 (för lång tid tills dess dock). Sen har det blivit en del House – tycker serien har tagit sig i kragen och verkligen blivit bättre igen. Har inte riktigt kommit ifatt det i USA-takt men snart! 🙂 Gossip Girl har däremot inte riktigt levt upp till förra säsongen och igår klarade jag inte ens av att se klart avsnitt 8 för jag tyckte det var såå pinsamt! Och vad mer, tittade lite på 90210 på tv400 och nä.. inte riktigt min grej. Och dexter, dexter han har kommit lite i skymundan nu mest för att jag valt true blood före dexter varje gång (men nu har vi ju 6 avsnitt vi inte sett, så nu kan man ha ett dextermaraton istället – härligt!). Och vad mer.. jo, sitter och tittar om det inte kommer upp ett nytt top chef snart! Det är ju favvoprogrammet!
Böcker då, nää jag är så dålig på att läsa. 🙁 Hade gärna läst något skoj, men har fortfarnade några böcker kvar sen förra julen. Men här får väl jag göra som House-manusförfattarna och ta mig i kragen och bara sätta igång.
När bebisar är runt fyra månader kan man, om man vill, börja ge små smakportioner av annan mat än bröstmjölk eller ersättning. Gusten är ju en bit över fyra månader nu, och har sedan en tid tillbaka visat intresse för vad vi äter. Så ”fönstret är öppet” som vår BVC-sköterska säger. Men vi har väntat på att allt skulle lugna ner sig lite efter resor och besök, så först idag testade vi att ge vår lille son något annat än det vita guldet – bröstmjölken.
Så vad blev det? Jo mosad kokt potatis! Gustens mamma är ju tokig i potatis, och det slinker väl ner i mig också, så det kändes som en alldeles naturlig start. Josefin kokade en potatis i vatten utan salt och mosade sen den med lite bröstmjölk.
Så här i efterhand tror jag att vi alla tre tycker att det var ett lyckat första försök. Det mesta hamnade utanför, precis som det ska vara, och Gusten verkade inte alltför obekväm med den annorlunda substansen i munnen.
Titta på bilderna på flickr och filmen nedanför så får ni en mer målande bild.
Gusten har rullat till mage alldeles själv flera gånger idag. Nu ikväll gjorde han det tre gånger på raken, och vi lyckades fånga tredje gången på film. Han har alltså precis gjort det två gånger innan och har därför lite mindre energi till detta tredje försök. Men skam den som ger sig.
Nu är vi tillbaka i Skåne. Vi åkte till Uppsala i tisdags och bodde hos Lou i två nätter. Josefin var på sin andra jobbintervju på samma ställe på onsdagen och jag och Lou passade på att hälsa på Lous kompis Sofie och bebisen Ellen. Det var jättekul att hänga med snälla Sofie och Ellen, som är åtta månader och alltså dubbelt så gammal som Gusten. Vidare tog vi det mest lugnt hemma hos Lou och blev väl omhändertagna med god mat och finfint sällskap.
På torsdagen åkte vi ner till Södertälje, där vi mötte upp med mina föräldrar som kom från Nynäshamn. Sen åkte vi tillsammans ner genom Sverige. Det var dock ganska dåligt väglag och det blev snabbt mörkt, så vi stannade och sov över på Lammhults värdshus. Där åt vi gott på kvällen och bodde i fina rum. Dagen efter åt vi mysig frukost och gick sen en lång sväng på Svenssons möbelaffär. Inspirationen flödade och jag har verkligen hittat mina nya favoritaffär! Nu har jag lagt till några saker till på önskelistan också. 😉
Sen fortsatte vi ner genom Småland och stannade och lunchade på IKEA i Älmhult. Tillslut körde vi in i Skåne och möttes slutligen av ett ganska vitt Lund. Josi och Gusten stannade hemma och åt och vi andra tre gick och köpte mat och dricka. När mamma och jag skulle gå hem från Malmborgs (pappa hade gått före med öl och vin från systemet) så var det full snöstorm utanför! Vi tog en bakgata hem och där slapp vi den värsta blåsten och snön föll mer som i en studio. Det var väldigt vackert, men kallt, och när vi kom hem var vi så här glada.
Och då hade det mesta av snön redan smält av oss.
Så här såg det ut utanför fönstret.
Och Gusten fick känns på sin första snö!
Så, nu sitter vi hemma hos Lou i soffan och tar det lugnt. Vi, eller i alla fall jag, är hur mätt som helst efter först fika, sen lasagne och slutligen – som bilden oskar skickade in – frozen caipirinha cheesecake.. Tyckte ju att vi blev bortskämda förra gången vi kom hit men detta slår ju rekord! Riktigt gott
Och på tåget såg vi Caspian-filmen eller Narnia 2 eller vad man nu kan kalla det.. lite skillnad mot senaste true bloodavsnittet (som vi också såg på tåget). Tyckte dock att Caspian var bättre än första Narniafilmen som var ett riktigt lågvattenmärke.
Nu ska jag läsa lite i Lous Allt om mat! 😀 Bättre kan det ju inte bli? 🙂