Top Chef

Oskar skrev för ett tag sedan att vi skulle skriva mer om Top Chef. Och det tänker jag göra nu. Top Chef är en drog – definitivt. Just nu vet jag nog inget bättre. Visst, True Blood är kanske mer spännande, House smartare och det är mer intriger i Gossip Girl, MEN Top Chef har det där lilla extra som får en att bara vilja ha mer och mer.

Tom ColicchioVi fastnade för säsong 3 när den gick på TV3 i somras – vardagkvällar klockan 17 blev heliga. Men så tog det slut och vi började titta på säsong 4 och det gick i en rasande fart. Och igår såg vi första avsnittet av säsong 5 och det verkar definitivt lovande. Redan i nästa avsnitt verkar det vara så att Martha Stewart ska vara med. Wow wow wow! Och även snyggingen Rocco Dispirito är med en del (och har varit med en del tidigare också).

Det är flera saker som gör Top Chef så bra.

* Deltagarna! De är riktigt duktiga kockar allihop. De är vanliga människor av alla typer – en del lugna och andra excentriska – inte bara ”galningar” som i en del realityserier.

* Programledarna! Tom Colicchio är såå bra! Han är säker, smart och ser bra ut. Padma Lakshmi har, förutom att hon ser jättebra ut, ett lugn som gör serien behaglig att titta på.

* Formatet! Först en ”Quick Fire”-utmaning och sedan en utslagningsutmaning! Man får mycket spänning på 45 minuter.

Köttmos och sånt där

I måndags var vi på BVC-träff med information om kost. Bebisarna börjar bli lite äldre och snart är det dags för smakportioner och sådant. Intressant, även om filmen vi fick se var av modellen gammal. I den fick vi i alla fall lära oss hur man gör mos av olika saker, gärna med en mixerstav (som verkade vara en väldigt nymodig sak i filmen). En sak man kunde mixa var kokt kött och då blev det köttmos. Isch usch! Varken låter eller såg särskilt gott ut. Vi tänker nog börja med potatis-smakprov, men det först om någon vecka.

På BVC var vi även på tisdagen, denna gången för 4-månaders check-up. Gusten tog tag i en röd sak som bvc-sköterskan höll upp och försökte stoppa den i munnen och det var tydligen precis det han skulle kunna klara av. Jippi! Och sen vägdes och mättes han också – numer är han 65 centimter lång och väger så mycket som 5600g. En lite större kille än förra gången alltså, även om han fortfarande är rätt så tunn.

Annars är det ganska så mycket prat från Gustens sida nu. Han diskuterar all världens problem med oss när han är på humör. Fast såklart förstår vi inte alls vad han menar. Och leka med leksaker gör han också. Kramar och tuggar på dem en hel del.

Och mycket folk har vi träffat den senaste tiden också! Sara var här ett tag häromdagen och likaså Mia & Frida samt MP. Och Gusten gillar folk i lagom mängder har vi märkt, såhär glad blev han av MP idag till exempel:

Och Gustens humör smittar av sig för hela familjen känner sig glad och nöjd i höstrusket! 🙂

Fars dag

Stort grattis till alla pappor idag! Och nu kan ju även jag, för första gången, sälla mig till denna fina samhällsgrupp. Jag är en pappa, och väldigt stolt över det. 🙂

Dagen började också väldigt fint med att jag och Gusten fick en lång sovmorgon medan Josefin fixade frukost. Jag fick ett fint hemmagjort kort av Gusten och hans mamma, och fick även fina bilder på hur Gusten hade hjälpt till med kortet.

Efter det så gick vi en sväng till Malmborgs, eftersom Josefin envisades om det. Där handlade vi lite lunchmat samt hämtade ut en suspekt rulle vid posten. När vi kom hem fick jag öppna rullen och det var en jättefin affisch av vår lille son. Den ska ramas in och sättas upp vid skrivbordet, så att jag kan titta på lillkillen när jag pluggar.

Runt lunch fick vi besök av Åsa och Andreas och vi åt gott och fikade. Nu på kvällen är vi hemma hos Josefins föräldrar och firar Hans-Inge. Jag försöker göra klart min svg-uppgift, Gusten sover och de andra lagar mat.

Saker som förgyller tillvaron

Det händer ganska mycket nu, i alla fall som jag vill blogga om.

Jag har börjat två nya delkurser på Webdesignerutbildningen; Vektorgrafik och animation och Kodningsspråk och HTML. Det är hittills väldigt intressant (och ganska nördigt) och jag tror det kommer bli kul. Lär mig precis bygga upp bilder genom kod och vektorgrafik. Bra att kunna ju.

Josefin ska få ut sin examen idag och ska på ceremoni och mingel med sina gamla kursare. Jag ska dit till 16 och mingla tillsammans med Gusten. Vi skippar de tråkiga talen vid 15. 😉 Josefins kursare Ymke bor därför hos oss nu och vi har bara tagit det lugnt idag. Just nu är de iväg allihopa för att möta upp med lite vänner som kommer hit och äter lunch innan ceremonin.

Och på posten har det kommit två paket nu! Igår fick Gusten en bilmobil av Lou på posten. Han har ju börjat att ogilla att åka bil ganska mycket, och därför tänkte Lou att detta kanske skulle underlätta resandet. Man hänger upp den i handtaget på bilbarnstolen och så kan han själv dra i en grej så att den spelar lite musik. Så otroligt passande eftersom han precis har börjat greppa saker, leksaksbågen på babysittern är nya favvon. Vi testade i alla fall mobilen direkt igår (när vi åkte till mormor och morfar), och han drog själv i den direkt! Han är ju så smart, vår lille kille.

Gusten nya bilmobil

Idag på posten så kom ett grönt paket från mamma och pappa:

Paket från Gotland

Som jag har längtat efter gott kaffe! Och så hade Gusten fått ett par tofflor av Daggan, som är vän till mina föräldrar. Jättefina! Kommer sitta perfekt till jul. Sen fanns det även Kryddmandlar och Brända mandlar i paketet. Kryddmandlar, yes! – Brända mandlar, not so much.. Men det kan vara fint att bjuda på.

Nu ska jag koda lite mer på min svg-bild innan tjejerna och Gusten kommer tillbaka. Vi hörs!

Ett arkiv över ett småbarnsliv.