Josefin jobbar 18-22 på Kränku ikväll. Jag är hemma med Gusten. Vi har båda ätit och sitter nu i soffan och youtubar efter lite sköna Astrid Lindgren-låtar. Jag får för mig att kolla blöjan eftersom han inte har bajsat på ett tag. Jag lyfter upp t-shirten och drar ut byxan där bak. Och jag får direkt bajs på ALLA mina fingrar! En överfull blöja alltså.

Visst, det har hänt förut, men nu hade jag datorn bredvid mig i soffan och höll Gusten med ena handen och hade alltså bajs på den andra. Bajs som jag råkade torka av lite på hans t-shirtrygg och han fick även lite på byxorna.

Så vad skulle jag göra nu? Jag satte ner Gusten och hoppades på att han inte skulle springa iväg och gnida sig mot något eller sätta sig ner. Jag lät datorn stå i soffan och sa åt Gusten att inte röra den (för ja, hehe, det fungerar ju med en ettåring som alla vet). Jag lyckades i alla fall ta mig bort till köket och kunde tvätta av handen. Gusten stod mest och kollade på mig medan jag pratade ner honom samtidigt som jag tvättade mig. Sen av med alla hans kläder. Precis när jag fått honom ren så ringer Rubba. Jag tänker att Gusten kan få springa runt lite naken innan läggdags så jag svarar. Jag berättar för Rubba vad som pågår samtidigt som Gusten smiter in i badrummet. Och ja, tanken var ju god, med rätt rum och allt, men där inne kissar han på golvet. Och inte nog med det, han prickar rätt stora delar av det på Josefins tröja som ligger där på golvet! Aaaaaahh.

Jag känner att detta håller på att spåra ur och avslutar samtalet med Rubba. En stund senare har Gusten fått en ny blöja, fått på sig en pyjamas och allt kiss och bajs är borttvättad. Nu är det dags för välling och sen sängen för lillkillen. Vi håller tummarna att vi slipper fler sådana episoder ikväll. Jag tror att alla småbarnsföräldrar känner igen sig i detta. För ja, det är precis så här det är.