Idag kanske blir en dag att minnas, Gusten var på sitt första tandläkarbesök med sin pappa imorse. Jag fick några härliga minuter extra i sängen.. för tandläkartiden var redan 07.40! Jippi! Väl hemma från tandläkaren, där det hade gått jättebra, fick jag en stor kram av Gusten och med det ett jättekräk. Gröten han ätit innan tandläkaren kom upp. Bara att börja fylla tvättmaskinen och ge Gusten ny frukost. Det gick bra. Gusten var trött och jag tog upp honom i famnen där jag satt i soffan och vips hade jag storkräk nummer två över hela mig. Yeah.. Ny tvättmaskin fick fyllas. Sen pratade jag med vår BVC-sköterska och fick en tid hos en läkare (första läkarbesöket annat än på bvc – som ni redan vet ifrån Oskars tidigare mobilinlägg). Det kändes skönt att någon kikade på Gs öron, hals och lyssnade på hans lungor. Det togs även ett halsflussprov och ett blodprov så han blev ordentligt genomsökt! Och inget visade som sagt något och vi ska fortsätta vara hemma och låta honom vila, dricka mycket och äta det han vill. Fick även rådet att ge alvedon även vid låg feber (till skillnad från att bara ge den vid feber över 39 grader som vi tidigare trott). Feber kan minska aptit och kanske ge kräkningar tydligen. Sen gick vi och lämnade Oskars deklaration och Gusten somnade med vällingflaskan i munnen. Efter det begav vi oss hem via ICA. Gusten vaknar lagom till kön på ICA och vi skyndar oss hem med en lite gnällig bebis. Och väl hemma hinner vi inte ens innanför dörren (på riktigt! dörren var öppen och vagnen precis inrullad) innan bluuurp storkräk nummer tre. Stackars liten kille. Vi planerade att ta tempen på honom och ge alvedon. Oskar fick detta ädla uppdrag och satte sig med Gusten på golvet och började byta blöja. Och bom – bajset kom ut med en sån fart att Oskars byxor, händer och handduken under G blir ganska så nedsprutade. Kändes nästan overkligt och nu i efterhand faktiskt ganska skönt att inte jag bytte blöja. Någon rättvisa måste det ju vara – 2 kräk mot 1 bajs känns mera rätt. Det var i alla fall bara att slänga i en tvättmaskin till.

Sen gav jag honom alvedonen och efter det har han ätit både lite mat och lite efterrätt utan att kräka! Jippi! Och vi har sett några leenden också, något som det varit väldigt sparsmakat med dessa sjukdomsdagar. Så underbart.