Etikettarkiv: BVC

Gusten – 5 månader!

Stort GRATTIS till Gusten som firar fem månader idag. Hurra hurra hurra!

Dagen firades genom att vi var på BVC-möte och fick lära oss massor om infektioner. Gusten lekte glatt med de andra bebisarna i gruppen medan alla föräldrarna lyssnade allvarsamt.

Efter det åkte pappa Oskar och julshoppade med Tilde och Bart i Malmö och mamma Josefin och Gusten mötte upp med mormor Pia och julshoppade i Lund. Gusten fortsatte firandet genom att sova i vagnen hela tiden.

Gustens senaste månad har mest bestått av mat, mat och mera mat. Han äter duktigt varje dag och gillar det mesta nya han får prova på. Favoriten är fortfarande banangröt, men det mesta slinker ner ganska fint. Här kommer ett lite minikollage av Gustens senaste månad.

Gustencollage

Köttmos och sånt där

I måndags var vi på BVC-träff med information om kost. Bebisarna börjar bli lite äldre och snart är det dags för smakportioner och sådant. Intressant, även om filmen vi fick se var av modellen gammal. I den fick vi i alla fall lära oss hur man gör mos av olika saker, gärna med en mixerstav (som verkade vara en väldigt nymodig sak i filmen). En sak man kunde mixa var kokt kött och då blev det köttmos. Isch usch! Varken låter eller såg särskilt gott ut. Vi tänker nog börja med potatis-smakprov, men det först om någon vecka.

På BVC var vi även på tisdagen, denna gången för 4-månaders check-up. Gusten tog tag i en röd sak som bvc-sköterskan höll upp och försökte stoppa den i munnen och det var tydligen precis det han skulle kunna klara av. Jippi! Och sen vägdes och mättes han också – numer är han 65 centimter lång och väger så mycket som 5600g. En lite större kille än förra gången alltså, även om han fortfarande är rätt så tunn.

Annars är det ganska så mycket prat från Gustens sida nu. Han diskuterar all världens problem med oss när han är på humör. Fast såklart förstår vi inte alls vad han menar. Och leka med leksaker gör han också. Kramar och tuggar på dem en hel del.

Och mycket folk har vi träffat den senaste tiden också! Sara var här ett tag häromdagen och likaså Mia & Frida samt MP. Och Gusten gillar folk i lagom mängder har vi märkt, såhär glad blev han av MP idag till exempel:

Och Gustens humör smittar av sig för hela familjen känner sig glad och nöjd i höstrusket! 🙂

Vaccination

Idag var det dagen V – vaccinationsdagen! Gusten hade såklart ingen aning om vad som skulle hända men jag och Oskar har gått och varit lite nervösa i någon dag för att vi vetat vad som komma skulle. Men allting gick bra. Gusten fick en spruta i låret mot stelkramp, difteri, kikhosta, polio och hjärnhinneinflammation så nu slipper han bli sjuk – i alla fall i de sjukdomarna just nu. Väldigt skönt! Och han var jätteduktig (såklart tycker vi det) och tittade på en kanin som spelade lite musik samt på mig medan Oskar höll honom i knäet och BVC-sköterskan stack honom i låret. Inte ledsen alls. Och han tackade BVC-sköterskan med massa leenden efter, vilket verkade uppskattas! Nu håller vi lite extra uppsikt över honom, köpte hem panodil för bebisar samt en termometer på apoteket i förrgår för att vara på säkra sidan.

Han mättes och vägdes också idag (och denna gång blev det inte kissande på skötbordet utan istället på vågen…) och han hade växt en del – 64 centimeter lång och 5310 g tung.

Idag är som igår

Oskar skrev ju det mest väsentliga om läkarbesöket på BVC precis – att allt var bra. Tänkte komplettera med lite siffror. Lille G väger nu 4700 g och är 58 centimeter lång. Huvudet mäter nu 39 centimeter runtom. That’s it!

Det är några dagar sen jag skrev sist och det har inte hänt så jättemycket. Dagarna liknar varandra väldigt mycket. Det mesta funkar bra. Jag tycker mig märka att Gusten i allmänhet är trevligare på första halvan av dagen för att sedan bli lite kinkigare på kvällen när han börjar bli trött. Det är fortfarande lite skumt att Gusten ofta vaknar precis när vi ska äta. Kvittar i princip när, var, hur. Men som jag läst i 9 1/2 månad av Annika Lantz så kan det vara mycket värre.

Just nu sover han i alla fall och jag funderar på om jag ska plocka disk eller gå en promenad. Men det lutar åt det första för jag tycker jag hör små diskreta ljud från mjukliften vilket tyder på att någon är på väg att vakna och då är det bäst att vara hemma.

Här posar Gusten med Nalle Furtado (som Oskar så fyndigt döpt den till :)). Bilden är tagen för någon dag sedan då Gusten och hans mamma gjorde något så ovanligt som att chilla i soffan..

Två världar

Gårdagen började med ett BVC-besök och aldrig har man sett maken till perfekt bebis. Gusten var snäll redan i bilen och inne hos BVC-sköterskan satt han i mammas knä och såg snäll och glad ut. Till och med under vägningen var han snäll! Och han gjorde sina föräldrar stolta när han fortsatt rakt upp på sin viktkurva – nu stannade vågen på 4 540 g! Det börjar bli skillnad mot den lilla bebis på 2 900 g som vi hade med oss hem från patienthotellet. 🙂

Om Gusten var exemplarisk på BVC så kan man säga att han visade en liiite annorlunda sida på kvällen då vi skulle äta pizza med Frida, Mia och Carlos hemma hos Mia. Lite kinkig hade Gusten varit under dagen och vi förberedde oss för att åka bort med att mata honom i tron att han skulle bli nöjd. Men redan i bilen på väg bort var han gnällig och det fortsatte hemma hos Mia. Då inget annat verkade hjälpa blev det lite matning när mamma egentligen skulle ätit pizza men ändå förblev Gusten en skrikig bebis. Både jag och Oskar såg på honom att han var övertrött och gjorde allt han kunde för att slippa sova. Då är det inte mycket man kan göra – man får helt enkelt ta på sig det allra bästa tålamodet och vagga, ge mat, ge napp, byta förälder (eller annan person) och antingen ha på axeln eller i stolgrepp (oskars specialité). Dock är pizza ju den perfekta maten att ta med hem, så det gjorde inget att man inte blev jättemätt direkt. Dock somnade den lille mannen till slut – men då var det nästan dags att åka hem (lite typiskt – men det var mest för att jag också började bli riktigt trött).

Men piggochsnäll-bebisen som blev skrikochtrött-bebisen var helt slut när vi väl kom hem och somnade snällt efter lite mat. Och som vi nästan anat så blev det en lång sömn för honom (och för oss!) och första nattmatnignen kom inte förrän halv sex på morgonen! Jippi – många timmars sömn i streck är ovärderligt 😀