Igår somnade G av att Oskar gav honom välling på flaska, fantastiskt! Och sov hela natten också, hur tufft som helst. Det funkar ju alltid med amning… men det var roligt att Oskar också skulle kunna få G att sova på kvällen. Han vaknade visserligen redan vid halv åtta (inte såå tidigt egentligen) men somnade sedan om i vår säng och sov till 10! Ojoj! Efter den lite sena starten var jag och G i full gång och tänkte plocka lite i lägenheten inför kvällen men det blev inte så mycket gjort. Då fick jag istället för mig att dammsuga lite och Gusten låg och kikade på mig från lekmattan. Han hade dammsugarens varenda rörelse under full kontroll. Det såg lite kul ut. Men vad händer när jag stänger av dammsugaren? Jo, lille G börjar gråta. Hihi. Jag som trodde det skulle vara tvärtom!
Sen var jag iväg och barnvagnspromenerade i Botan, som för övrigt var riktigt lerigt och att rulla vagn där blev värsta träningspasset, med två mammor från mammagruppen. Såklart fikade vi efteråt 😉 – ett sant privilegium med att vara mamma.
När jag kom hem fortsatte jag, O och G att fixa lite med städning och allmän plockning för vi skulle ju få besök på kvällen av Å och A. Det måste ju vara världens lyxigaste att ha vänner som kommer hem till en med mat och bjuder samt lagar! Och gott var det också, jag är fortfarande mätt! Det blev falafel, potatisklyftor, fetaost, bröd, tsatsiki och tomatsallad. Sen fruktsallad till efterrätt. Kan inte uttrycka min förtjusning över maten nog tror jag! Efter soppresterna som det blev till lunch var det välbehövt!
Såklart blev det en del mag-snack, då det vankas bebis i maj! Vi längtar så mycket! Jag försöker komma ihåg så mycket jag bara kan från min graviditet, men vad man glömmer snabbt! Tur att man har bloggen, sina gamla journaler och allt sånt, annars hade jag inte kommit ihåg ett dugg. Eller nu överdriver jag lite, men man hade inte kommit ihåg lika mycket i alla fall.
När vi satt och hängde lite vid teven efter maten så säger Å att bebisen rör sig mycket i magen och jag fick känna hur det buffade till! Det är ju lätt världens häftigaste, trots att jag varit med om det själv, så ja.. det är så otroligt att det finns en liten plutt därinne som kommunicerade med mig. Eller kanske mest med Å men jag tog åt mig lite. Jag blev alldeles rörd i vilket fall som helst. 🙂