Etikettarkiv: mata

En sväng till parken

http://farm3.static.flickr.com/2535/4059572158_102ccca6bb.jpg

Stadsparken i Lund är så otroligt vacker så här års. Löven skiftar färg och bjuder på den mest underbara höstpalett du kan tänka dig. Varje dag ser man någon ny färg som inte var där dagen innan, så denna vecka har jag och Gusten varit där nästan varje dag.

Så även igår och då kom vi faktiskt ihåg maten till änderna. Men det är också ungefär så mycket vi hinner med nu för tiden. Jag passade visserligen på att handla på vägen dit också, men sen blir det ofta ut en sväng, lite spring och lite frisk luft innan vi vänder hemåt igen. Hem innan 11 är dealen nu när vi försöker få bukt på vintertiden. Väl hemma, om han inte somnat i vagnen, kan man styra upp det bättre, vänta ut en bajsblöja och sen äta vid 12. Det har fungerat nu resten av veckan och sakta men säkert börjar omställningen till vintertid infinna sig.

Träd Gusten spanar http://farm4.static.flickr.com/3517/4058832497_72d812d241_b.jpg Spännande med änder Spanar genom gallret Gusten i mössan Fontänen i stadsparken

http://farm3.static.flickr.com/2685/4059579768_e579d901f4.jpg

Jag passade på att filma också. Det var ju flest änder i vattnet men några hade vågat sig upp på kanten också, och de var minst lika nyfikna på Gusten som han var på dem. Kanske inte den mest rafflande filmen i världshistorien men en talande bild av vår tid i parken. Notera en liten herre som helst av allt vill slicka på stolparna. Varför gör barn det?

Lite på fötterna

Det händer så mycket nu och jag har hela tiden 3-4 inlägg i huvudet som väntar på att skrivas ner och postas. Men, som sagt, det blir inte mycket sammanhängande datortid när man har en kille som numer bara klockar 1-2 timmar sömn mitt på dagen, och då ska man helst äta lite själv och plocka lite i hemmet. I alla fall, detta har hänt:

Gustens första lära-gå skor började kännas lite för små för honom, och främst så ville vi att han skulle ha något nytt på fötterna. Lika länge som tanken om att få barn har funnits hos mig, har idén om att barnen ska bära Converse-skor också funnits där. Jag har ju sett andra bebisar med det under mina år, och det ser alltid så bedårande ut. Och jag har själv burit Converse sen minst 10 år tillbaka. Så jag tänkte att jag och sonen skulle matcha lite, och att han skulle få lite extra pepp i sin stepp. Tidigare har vi fingrat på Baby Converse, men de fanns bara i rosa och blått då, och inget av det kändes rätt. Men nu skulle han kunna ha Mini Converse, som finns i fler färger.

Så jag begav mig till Lunds finaste barnbutik – Harmoni Barn. Och jag hade tur, jag sprang på samma försäljare som Josefins hade när hon köpte just de där lära-gå skorna till Gusten för ett helt gäng månader sen. Då mätte hon Gustens fot och mätte även skon, allt för att det skulle passa perfekt. Så samma visa denna gång, upp på disken, av med strumpan, mäta foten, mäta skon – och sen kom dråpslaget: ”Converse säger du? Njaaaa, jag tycker nog att du ska satsa på en rejälare höstkänga…”. Schwoosh! All planering/coolhet/matchning ut genom dörren.

Jaha. Ok. Det blir tydligen mycket blötare utomhus nu till hösten 🙂 och de kanske inte ger det där riktigt stabila stödet för en ny-fotgängare. Ja, det köper jag väl. Hon tyckte att jag gärna kunde köpa Converse också, men att det var bra med en lite mer stabil och fukttålig sko nu till hösten. Sen flöt det bara på med massor av goda råd (det var nära att jag köpte en overall av bara farten 🙂 ) och jag köpte sista paret av förra årets höstmodell för 50% av ursprungspriset. Så istället för 700 betalade vi 350. Inte illa. Jag gick nöjd därifrån, trots att jag inte hade fått med mig det där paret Converseskor, utan varit en duktig pappa och köpt tåliga höstskor till min son. Har jag förlorat mig själv? Eller börjar jag växa upp?

Ni har säkert redan sett det på en hel del av våra foton, men här är de nya skorna, med lära-gå skorna i bakgrunden. Det är ju inga Converse direkt, men de är inte SÅ fula va? 😉

http://farm4.static.flickr.com/3421/3881544423_34e20ec907.jpg

Tack & lov för päronmoset

Sötnosens sötpotatisgryta, ack vilket sött namn men oj vilken anti-hit det blev. Jag tyckte det smakade gott, såg gott ut och förväntade väl mig en mindre succé nu när G skulle få äta den första riktiga ”rätten” lagad av mig själv. Att bara koka potatis, morötter eller liknande är ju inte så svårt – men detta var ju att använda flera ingredienser.. sötpotatis, köttfärs, vitlök och persilja. Det kunde ju inte gå fel alls.

Men nu är jag alltså tillbaka till den bistra verkligheten. Aldrig förr har det varit så många äcklande miner och små-klökanden, bortvänt huvud och bedjande ögon – ”Varför mamma, ger du mig något som smakar såhär illa?”. Så därför var det skönt att päronmoset till efterrätt verkade lika gott som vanligt. Stor mun och mmm-ljud från bebisen. Puh! Dock är det ju köpemos men ändå. Känns underbart att ge G något som han gillar. Resten av sötnosens sötpotatisgryta ligger infryst och där får den ligga ett tag tror jag – tills G får lite mer sofistikerade smaklökar. Ska testa med ren sötpotatis imorgon istället. Det borde vara lättare att ta till sig!

Typiskt i alla fall att det första som Gusten riktigt ogillar är något som jag gjort. Fast samtidigt, tror att han ogillat det lika mycket ifall Oskar gjort det. Hihi.