Etikettarkiv: tankar

Maguppdatering

Såklart har vi inte glömt bebisen i magen, men uppdateringarna har inte blivit så täta trots det. Just nu är vi i vecka 32 (31+1) och börjar så smått förstå att tiden går snabbt och att juni ligger nära i tiden – även om det är 8-9 veckor kvar. Om man tittar på datum så är det exakt 2 månader kvar till BF (11 april – 11 juni) – men vi får väl se när det blir som bebisen tittar fram. Jag skulle gissa på att den kommer lite tidigare denna gången, men inte med så många dagar.Vi tror fortfarande på pojke, eftersom allt fortfarande är så himla likt graviditeten med Gusten. Men vi vet inte än.. kanske får vi veta på tillväxtultraljudet som görs om en vecka! Hoppas 😀

Vi mår i alla fall bra båda två. Vid senaste mvc-kontrollen, som inkluderade glukosbelastning var allt jättefint, sf-måttet hade växt massor och huvudet låg neråt. Eller allt var inte perfekt – järnvärdet var dåligt – hade gått ner till 94 (från 111 vid inskrivningen har jag för mig) och jag fick lova att försöka ta 2-3 niferex om dagen. Jippi för magen det där 😉

Och att magen växt ordentligt har vi ju själva märkt. Från att jag tänkt att ”det märks inte” har jag upptäckt att det är en ordentlig mage jag fått. Megastor redan känns det som. I alla fall större än förra gången, får jag en känsla av. Fast det hänger kanske ihop med att jag veckorna bara flugit iväg och att man nu faktiskt räknas som höggravid. Så att magen är stor är egentligen inget konstigt. Men tröjor börjar glipa och jag får tänka två gånger innan jag tar på mig något till jobbet på morgonen..

I onsdags på kontrollen var Oskar också med och passade på att använda sin iPhone till viktiga saker – så som att spela in bebbens hjärtljud – som låg mellan 142-152. Mycket fint. Lyssna här.

Och här är en magbild vi tog för inte alltför lång tid sedan:

Och jag och bebben var på gravidvattengympa i torsdags också (julklappen från O & G). Väldigt skoj – och jobbigt! Trodde det skulle bli en barnlek – men jag blev rejält trött – även om passet bestod av massa avslappning. Skönt att öva lite med andning och ”tänkande” också – eftersom det inte är någon föräldrargrupp denna gång så är det alltid bra med lite repetition.

I mittenland

Sitter på tåget hem från Stockholm, med en sovande Oskar vid min sida och vi åker genom småland just nu. Kanske är vi ungefär halvvägs på denna tripp. Men det är ett helt annat mittenland jag hade i åtanke när jag började skriva – nämligen att vi är halvvägs till bebis.. Idag är det lika långt kvar som tiden som gått. Känns underligt, för på ett sätt så har resan precis börjat och på ett annat sätt så är den nästan ”klar”. Galet!

Den senaste tiden har allting varit lite lättare, inte lika mycket trötthet, inte lika mycket illamående – även om det har varit lite bakslag på båda fronterna då och då. Vi åkte upp till Stockholm för att gå på mässa i fredags morse och när vi gick upp på morgonen såg jag normal ut tyckte jag, och när jag kom fram hade jag fått värsta magen. Det kändes verkligen så, och nu kan i alla fall jag inte undgå att det är en gravidkula jag har där. Och jag kanske har börjat känna lite också, vågar dock inte riktigt tro på det – men det är nog inte helt omöjligt för med Gusten började jag känna sparkar i vecka 22 typ och då var ju också moderkakan i framvägg.. men jaja, det får nog tiden utvisa 🙂

Jag har inte fått några jobbiga krämpor annars (förutom kräket, men det är ju typ över nu) – lite kramp i högra vaden och att man blir lite tröttare än vanligt i ryggen, främst de nedre delarna, när man går eller står mycket. Lagom mycket tycker jag!

Vi var tydligen framme i Nässjö nu och det är ungefär två timmar kvar av resan. Ska bli skönt att komma hem, även om det är skoj och inspirerande att vara på mässa – mest skönt ska det vara att träffa Gusten igen. Som man saknar den lille rackaren! Har fått kontinuerlig information från barnvakterna (aka mormor och morfar) som för första gången har haft totalt ansvar från tidig fredagsmorgon till sen lördagskväll! Det är lång tid och innebär ju verkligen att man har tålamod och leklust! Och det verkar ha gått galant – både med sovstunderna på dagen och kvällarna (det som känns mest kritiskt) samt med allt annat! Väldigt bra! Nu kan vi åka iväg fler gånger! 😀