- Besökare online:
Feb
7
Trots att inskolningen går så bra blir det en ny liten paus i planeringen i morgon. Igår (lördag) vid nattning så klunkade Gusten i sig de sista dropparna välling innan han vände sig på sidan och kräkte upp allt igen, plus bananen han fått till efterrätt och säkert en del av kvällsmaten också. Halva vår säng blev nedkräkt och det var bara att byta lakan, ta tempen (39,5), ge alvedon och börja nattningen igen. Han somnade ganska snabbt dock och sov sen till 07:20. Idag (söndag) var det meningen att vi skulle bjuda hit Åsa, Andreas och Hugo på brunch på morgonen och efter en genomgång av Gusten verkade han både pigg och hade nästan ingen feber. Så de kom över och Gusten var lekfull som vanligt. Efter lunch så somnade han i vagnen som vanligt och Å, A och H åkte hem igen. När han sen vaknade, efter 2,5 timmar(!), var han alldeles febrig igen och lite klängig. Så vi kurade honom med massor av vatten, lite gröt och han fick även smaka på en glasspinne för att svalka av sig lite.
Så nu blir det till att följa förskolans riktlinjer med en feberfri dag innan man får komma tillbaka igen och ringa dem tidigt i morgon och meddela att vi stannar hemma. Han har inga andra symptom och vi misstänker därför att det är tandsprickningen som spökar igen. En feber borde inte bara komma ensam väl? Vi har dock inte sett några nya tänder, men de som är på gång håller verkligen på att växa sig stora nu.
Vi håller tummarna för att han är feberfri i morgon så att vi kan gå tillbaka och leka med de nya kompisarna på förskolan på tisdag. Och sen testa på att sova där också på onsdag eller torsdag. Stora planer för vår lille kille alltså. Om han håller sig frisk.
Jan
31
Imorgon ska Gusten börja på förskola. Det känns läskigt, även om det är något naturligt. Och jag ska inte vara med på inskolningen utan Oskar ska ha hand om den. Visserligen kommer det nog mest vara information och kanske lite rundvandring imorgon men det känns ändå som en stor dag. Det är svårt att förstå hur lilla killen blivit så stor. Jag kan se honom framför mig imorgon, iklädd fina kläder av Oskar – gömmandes sig bakom Oskars ben och blygt titta fram men inte våga säga något eller göra något alls. Detta blir ju lätt en av de största grejerna som hänt honom hittills. Hu, blir alldeles sentimental när jag tänker på det. Tur att Oskar är den tryggaste person jag vet. Och inte alls lika pjoskig med Gusten som jag heller 
Annars har dagen varit fin, vi trotsade snö(o)vädret och åkte in till malmö för frukost-fika hos Åsa, Andreas och Hugo imorse. Hugo har blivit ännu bättre på att krypa och tar sig runt överallt hur lätt som helst. Imponerande att se. Och vi var rejält mätta när vi åkte hem efter att mumsat på mackor med goda pålägg och yoghurt med hallon och blåbär samt kakor! Sen fick jag present också, alltid kul! Speciellt när man inte fyller år eller nåt 
Jag fick en jättefin goodie-bag (kallar jag det) med smått och gott till mig (får se om jag kommer ihåg allt: polly, energikakor, dextrosol, gravidtidning, drinkmix, läsk och ett jättefint kort/brev) samt en jättegullig body i stl 56. Oh my god vad 56 är litet – Gusten drar ju numera 92 och 74 börjar bli litet för Hugo! Så 56 är minilitet! Men så sött! Jag blev jätteglad!
Resten av dagen har vi tagit det lugnt, hängt hemma, Gusten sov bara en timme efter lunch och det har blivit mycket lek med den lille busen. En av hans favvogrejer just nu är att sno ens plats när man går. Speciellt fåtöljen är han intresserad av – om man suttit där och sen går därifrån är han blixtsnabb upp och gosar in sig där. Sen väntar han med spänning på när man ska upptäcka ”stölden” och ser såå busig och så glad ut när man ser det (och då brukar han bli kittlad också hihi, som straff!). Ikväll blev det hemmagjord pizza och till och med Gusten åt av det (fast han åt ris och fiskbullar som huvudrätt). Härligt! Nu ska det bli damernas dektektivbyrå (när klockan väl är 21.15) på teve innan det blir av att försöka skönsova inför jobbveckan.
Jan
11
Idag var vi på rutinultraljudet! Väldigt var spännande på flera sätt!
Eftersom vi skulle dit vid klockan 14, var vi på något sätt tvungna att hitta en barnvakt till Gusten. Vi hade turen att Åsa och Hugo kunde ställde upp trots att det var väldigt kort varsel (vi fick aldrig någon kallelse utan ringde i fredags och fick en återbudstid nu på måndagen)! Och tack vare dem så kunde vi gå till ultraljudet båda två! Härligt!
Vi fick komma in vid tio-kvart över två och barnmorskan var snäll och vi kände oss bekväma. Och allting såg bra ut! Bebisen hade hjärna, hjärta, njurar, urinblåsa, magsäck och hela köret. En liten sprallis såg det ut att vara också som inte riktigt ville vara barnmorskan till lags utan vände och vred sig så att hon inte riktigt kunde se allt. Det mesta fick hon bilder på till slut i alla fall, förutom profilen. Inte riktigt lika snygga bilder som vi fick på Gusten.. men men man kan ju inte få allt här i livet. Vi frågade om könet också, men fick inget riktigt svar. Allt barnmorskan kunde säga var att hon inte såg någon snopp – men för den sakens skull betydde det inte att det inte fanns någon gömd i skuggorna. Så vi gick därifrån glada och fortsatt ovetande om det blir en lillebror eller lillasyster som Gusten får i juni. Vi tror dock båda att det blir en kille! Såklart, vi vet ju inget annat! Lite flyttade i datum blev vi också, – 3 dagar bakåt. Nya beräknade förlossningsdatumet är 11 juni. Inte så långt ifrån det gissade 8:e alltså.
På vägen hem köpte vi semlor (till Å och O) samt en Gustav Adolfsbakelse till J. Mycket gott! Precis när vi kommer in genom dörren hemma slår Gusten, som ligger och sover i vagnen, upp ögonen och tittar på oss. Han har sovit sig igenom hela barnpassningen! Hugo hade även han passat på att sova en stund och Åsa hade haft det bra! Det hela kändes mycket bra!
Hej hej, säger bebben!
Så här låg den nästan hela tiden, med hakan mot bröstet och benen i vädret.
Jan
4
Så här såg det ut när jag, Josefin och Gusten firade in 2010 med Åsa, Andreas och Hugo:
Det blev en mycket lyckad kväll med god mat och fina vänner. Vi åt rödbetor med getost och honung till förrätt. Cannelloni med svamp, spenat och smaksatt crème fraiche till huvudrätt. Och så blev det Dumlemousse med nötbräck till efterrätt. Väldigt gott. Sen fick vi trötta småbarnsföräldrar kämpa oss mot tolvslaget tillsammans och jag och Andreas höll igång med Guitar Hero 5.
Så slog klockan 00:00 och 2009 blev 2010 och vi kunde njuta av fyrverkerierna från burspråksfönstret i köket, medan barnen sov sött i varsitt rum. Kort efter det åkte den lilla familjen hem och vi kröp till sängs med vetskapen om att 2010 kommer bli det bästa året hittills.
Slutet gott – allting gott.
Dec
21
Helgen vecka 51 blev smått underbar. Eller egentligen började det ju redan på fredagen med att min bror kom på besök.
Eddie Izzard var helt lysande, men att komma till och från arenan visade sig inte vara det lättaste i ett snöigt Skåne. Först hade vi svårigheter att komma till Malmö Arena efter en underbar middag på Årstiderna. Vi gick tillbaka till centralstationen och tillslut, efter en ganska lång väntan lyckades vi dela en taxi med två danska tjejer som också skulle se Eddie. När vi kom fram insisterade de på att betala också, och vips hade vi fått gratisskjuts.
Vi kom in och hann sätta oss och efter bara en kort stund äntrade Mr Izzard scenen. Jag fick lätta rysningar av musiken och hans blotta uppenbarelse och sen var showen igång. Mycket var nytt för mig och han lyckades verkligen fylla ut den jättelika arenan. Det var goda skratt från början till slut.
Att sen ta sig från arenan visade sig dock ännu svårare. Först irrade vi runt lite i jakt på rätt buss. Sen gick den första omgången bussar och det var fortfarande hur mycket folk som helst kvar på området. Det kom lite lösa taxibilar då och då, men taxikön var också lång. Vi stod ganska länge i en busskö, som vi inte visste om den väntade på en kommande buss. När vi slutligen parade ihop oss med ett dansk par för att dela taxi därifrån så kommer det en taxibuss där ett helt gäng kommer med, plus våra danskar, men sen finns det bara EN plats kvar. Danskarna erbjuder sig att vänta på oss, men vi säger ”åk, rädda er själva!”. Kort därefter kommer bussen till den kön som vi tidigare lämnade och alla rusar dit och den blir genast full. Sen kommer det några få taxibilar till, men flera har väntat längre än oss. Tillslut, när vi börjar tappa känseln i tår och kinder, bestämmer vi för att gå. Jag gissar riktningen på hur jag hade för mig att taxin åkte tidigare. Och vi siktar på Turning Torso. Efter 5-6 km och över en timme i bitande kyla är vi tillbaka vid Malmöcentralstation, c:a kvart i ett på natten. Observera att Eddie var klar någon gång innan 23 redan. Vi läser på en monitor att tågen inte kommer att gå till Lund på 1-2 timmar pga en ”olyckshändelse norr om Lund”. Dock så står det att det ska gå ett tåg ändå kl 01 och vi tänker att de borde plockat bort den informationen om den inte var riktig. Vi väntar ändå ett tag men köper tillslut en biljett i automaten. Precis när vi kliver ut på perrongen säger högtalarrösten att 01-tåget också är inställt! Aaaa!
Då ger vi upp och tar första bästa taxi tillbaka till Lund. 395 kr var inte mycket att hosta upp för att få tillbaka kroppsvärmen och komma hem och sova. Trots detta äventyr var det en fantastisk kväll och inget kunde förstöra den goda maten eller den fina show vi bjöds på.
Igår (lördag) fyllde jag år! Jag blev ”väckt” på sängen av Josefin, Gusten och Fredrik som sjöng fint alla tre. Sen bjöds jag på frukost och fick presenter. Fredrik bjöd ju på middag kvällen innan men hade också med sig presenter från våra föräldrar. Bl a ett alldeles nytt och fint objektiv. Åh, så roligt! Josefin överraskade med en ritbräda/wacombräda till datorn, något som jag bara testat lite förut men som ska bli jättekul att arbeta/designa med.
Innan 12 var Fredrik tvungen att bege sig mot Gotland igen och jag, J och G gick ut och lekte lite i snön. Sen pulsade jag och Gusten iväg över bron till Max och köpte hem mat. Jag testade deras nya falafelburgare och den var riktigt god. Ett hett (ja, såsen var stark) tips!
Medan vi var iväg smög Josi ut och köpte tårta och vi började fika lite smått i väntan på Josefins föräldrar. När de kom var vi tvungna att rusa iväg eftersom en annan av Josefins presenter var ett biobesök, med läsk och popcorn! Och Gustens present var att han hade fixat barnvakt. Vi hann precis till bio och sjönk ner längst bak i en liten salong innan A Christmas Carol började. Ganska underhållande och snyggt animerad, men inte jättebra. Men otroligt mysigt med biodate med Josi. På vägen hem gick vi förbi ett café (som Josi också planerat) och köpte varm choklad. Vi satt i källaren på Espresso House vid stationen och kände oss som ett nyförälskat par. Så annorlunda och mysigt att gå och fika bara vi två.
Precis när vi kom hem kom Josefins pappa springande med indisk take-away som vi sen kalasade på. Jag öppnar också mina presenter från svärmor och svärar – två linnen, ett par strumpor (som delvis var från Gusten) och Dan Browns Den förlorade symbolen. Spännande! Sen blev det kaffe och lite julgodis innan Gusten skulle i säng och ”barnvakterna” åkte hem. Josi tog nattningen och jag kunde bara sjunka ner i soffan och njuta det sista av en alldeles perfekt födelsedag.
Idag (söndag) visste jag bara att Åsa, Andreas och Hugo skulle komma hit för att fira lite med mig. Jag visste att de skulle dyka upp efter 11, men Josi hade inte berättat vad vi skulle hitta på. Så direkt när de kommer innanför dörren säger Andreas att jag ska packa handduken eftersom vi ska åka till Kallbadhuset i Malmö för lite bastu, dopp i havet och lunch. Åh, så spännande! Åsa och Josi stannar hemma med barnen och vi beger oss ut på de vita vintervägarna. Framme i Malmö traskar vi ut på bryggan till stora kallbadhuset.
Vi byter om, går in och bastar och sen är det dags för det första doppet! +1 grad i vattnet, -6 grader i luften = läskigt kallt! Vi går ner för en trappa och kastar oss i. Redan på vägen ut domnar fötter och händer bort så vi skyndar oss upp och in i bastun igen. Andra gången springer vi ut och rullar i snön och tredje gången badar vi från en annan trappa ut mot havet. Där får vi också sällskap av tre svanar. Otroligt idylliskt.Vi värmer oss självklart länge i bastun mellan varje gång och det snöar nästan hela tiden medan vi är där. Kroppen mår prima av det kalla och det varma och vi pratar och har det trevligt. Efter äter vi en god lunch innan vi drar oss tillbaka till Lund igen. Hemma fikar vi lite med tjejerna och smågrabbarna innan Malmöborna drar sig tillbaka mot storstaden igen.
En helt underbar helg lider mot sitt slut och jag sitter nu uppe och kramar det sista ur småtimmarna. Tack till alla som gratulerade och var med och firade! Detta var möjligen den bästa födelsedagen – någonsin. Bilder kommer senare.
Dec
15
Ibland är det svårt att gå upp på morgonen, speciellt nu när det är mörkt ute – men med en liten glad Gusten i sängen så får man åtminstone sig en liten skjuts upp!
Och nu till något helt annat! I söndags var det dags för det årliga julbaket med Åsa, Andreas och nu också Hugo (hans första). Gusten var ju en van julbakare (hans andra) och gjorde därför inget utom att leka massor och försöka tigga pepparkakor. Dock blev det inte mycket till bak, istället tillverkades det julgodis! Mums! Och Oskar byggde ihop och dekorerade sitt pepparkakshus (som han redan pratar om att äta upp!). Vi var lite oroliga från båda håll hur det skulle gå då ingen av småkillarna hade sovit så värst bra under dagen. Gusten vägrade sova alls faktiskt! Oskar försökte få honom att somna hur länge som helst – från halv ett till lite över 14 (sista stunden ute på promenad i vagnen) men han vägrade! Så spännande var det med julbak!
Här kommer lite bilder från julbaksdagen den tredje advent:
Och innan Hugo gick var han tvungen att pussa Nalle ordentligt
Fler bilder finns på flickr.
En mycket trevlig dag om man sammanfattar det!
Dec
7
Nu har förra inlägget fått ligga överst ett tag här på bloggen. Men nu tar vi nya tag. Efter att vi publicerat det blev det en händelserik vecka. På onsdagen åkte jag över till Malmö och hängde med Åsa och Hugo på Entré nästan hela dagen. Det var supermysigt och vi gjorde en del julshopping.
På torsdagen fick Gusten spruta mot svininfluensan och sen tog vi det lugnt resten av dagen. Han blev lite ledsen av själva sticket, i c:a 20 sekunder, men sen märkte jag inte av någon större skillnad. Vi var hemma och julstädade en hel del resten av dagen.
På fredagen gick jag och G en sväng på stan och sen på eftermiddag/kväll kunde vi äntligen träffa Åsa, Andreas och Hugo och fira att de blivit en familj. Något som vi ju missade häromdagen. Vi passade även på att gratulera Hugo på 6-månadersdagen (han fyllde månad igår, GRATTIS igen!).
Kortet som egentligen var till Hugos fest.
I lördags kom våra vänner från Göteborg till stan – Marcus, Stefan, Hanta och lille Théo. Bart och Tyra tittade också förbi från Malmö. Stefan och Hantas Théo har nu blivit hela 5 månader och är nu stora killen. Vi åt och drack gott och hade det jättefint tillsammans under hela det dygn som de stannade i stan. Ska se till att få upp ett Facebook-album inom kort.
Igår blev det mysig glöggkväll hemma hos MP och Roger och sen hem till mormor och morfar igen som barnvaktade Gusten.
Allt som allt har det varit en toppenvecka och det känns som att Lund visade sin bästa sida nu när vi sagt att vi ska flytta. Ja, vi kommer verkligen att sakna den här staden.
Nov
1
Tiden går fort när man har roligt, som man säger. Men också när man är pappaledig, helt klart. Jag tycker på samma gång att det både är fantastiskt och lite läskigt att leva i Gustens värld. Att finnas i den här bubblan då jag ofta inte ens vet vilken veckodag det är. Vi lever på något sätt lite utanför samhället (bildligt alltså) och tittar in då och då för att passa tider och umgås med andra. Men annars är det Gusten och jag mot världen. Våra tider, våra rutiner och vårt liv.
Och det är väl lite på gott och ont egentligen. Det är skönt att bara flyta över, att nästan bara bry sig om varandra, men Gusten måste ju få träffa andra barn, och därför är det så fint att vi har Frank och Hugo i vår närhet. Men även öppna förskolorna och stadsparken spelar här en stor roll. Varje gång han leker med någon annan känns det stort för mig, och att se honom interagera med något barn är alltid lika spännande. Och det gäller väl att hålla sånt vid liv inför den eventuella förskoleinskolningen i januari.
Men annars fungerar det bra att vara pappaledig, och ser jag att Gusten utvecklas som han ”ska” och verkar har roligt under tiden, då tror jag att jag sköter mitt jobb. Det är absolut inte lätt att vara hemma hela tiden med sitt barn, men det behöver absolut inte vara så svårt heller. Bara man kan kliva utanför och fundera lite på vad man håller på med så blir nog allt bra. Och det är väl det jag gör lite nu.
Helgen har varit riktigt fin och det har blivit mycket familjetid och mys. Idag ville dock Josefin passa på att vila upp sig lite inför kommande arbetsvecka, efter att jag hade fått en fin sovmorgon, så Gusten och jag gick till norra kyrkogården för att springa av oss lite. Vi var där igårkväll också och tittade på alla tända ljus på gravarna pga Alla helgona. Det var otroligt vackert. Idag under solen var kyrkogården inte fullt lika mysig och stämningsfull, men ändå väldigt vacker. Vi är där väldigt ofta och under Gustens första månader i livet gick vi dagligen promenader där. Det är nära hem, och samtidigt är det lugnt och det finns alltid någon gång man inte har gått på tidigare. Idag konverserade vi lite med en äldre dam som var där och var pratsugen, och utöver det hade jag fullt upp med att stoppa Gusten från att springa på gravarna. Det känns inte som god etikett att göra det.
Plötsligt ville ha dock köra vagnen och jag passade på att filma lite:
(kolla vilken fart han får upp!)
Och så en liten snutt från sidan också, innan han överger vagnen för mina ben. Visst rör han sig ganska bra för att vara en liten kille i en fat suit?
Okt
30
Jag har under en längre tid känt mig så himla låst till hemmet. Eftersom jag vill att Gusten ska sova hemma efter lunch så blir dagen alltid uppdelad i förmiddag och eftermiddag och varje period bjuder inte på så hemskt många timmar. Så jag ville testa något nytt, skapa ett prejudikat så att vi ska kunna vara lite mera mobila i framtiden.
Eftersom vår goda vän Åsa är mammaledig med lille Hugo i Malmö bestämde jag mig för att utföra ”testet” i skarpt läge där. Så vi tog tåget tidigt på onsdagmorgonen och mötte upp med Åsa och Hugo vid den fina lekplatsen vid biblioteket. Gusten härjade lite på lekplatsen innan det blev mellis inne på bibblan. Sen gick vi en fin promenad hem till Åsa och gav småkillarna lite lunch. Jag tänkte att Gusten kanske skulle somna under maten och hade gjort redo overallen och vagnen för att snabbt komma iväg. Men han höll sig vaken och jag kunde lätt klä på honom ytterkläderna och vi fyra begav oss ut på gatorna igen. Här var alltså den svåraste biten av testet. Skulle Gusten somna snabbt, hur länge skulle han sova, skulle det fungera att stanna med vagnen för att äta osv… Vi rullade på och efter kanske 15 minuter somnade Gusten i vagnen med en riskaka! Så himla skönt. Det har ju fungerat förut när det kniper, som t ex på Kolmården när vi rullade vagn hela tiden. Så detta handlade egentligen mer om mig och hur jag tror att Gusten sover bäst hemma i sin egen säng, vilket visserligen kanske är sant, och att jag gärna vill ha den tiden hemma för mig själv att plocka, vila, sitta vid datorn och bara släppa taget för en stund. Men det känns så tråkigt att alltid stressa hem innan lunch, och att alltid dela upp dagen i förmiddag/eftermiddag utan att kunna göra några större planer som överlappar dessa.
Åsa och Hugo
Men nu sov alltså Gusten och Hugo chillade i sin vagn så vi gick och åt en fin utomhuslunch (skönt att slippa dra in vagnar och fixa att ta av kläder på de små) på Sorl. Gusten sov i nästan precis en timme (vilket får anses som godkänt) innan han vaknade lagom till min sista tugga. Efter det gick vi hemåt och lekte lite på lekplatsen vid Malmö konsthall. Där fick även Hugo gunga för en av de första gångerna i livet.
Sen köpte vi lite fikabröd och gick hem till Åsa och fikade. Vid 16 var vi alla rätt slut och jag och Gusten sa hej då och gick till stationen och åkte (ett knökfullt) tåg tillbaka till Lund, helt nöjda med vår heldag i Malmö. Stort tack till Åsa som var trygg att ha i närheten hela dagen, ifall något skulle gå snett med sömnen eller annat. Nu känner jag mig mycket mera redo för kommande utflykter och det känns skönt med vetskapen om att Gustens rutiner kan fungera, även på rullande fot.
Okt
2
Oj, vad det går! Tiden alltså. Dagarna flyter samman och Gusten och jag också. Gusten har varit snorig några dagar, och jag har haft halsont, så jag har inte haft varken lust eller ork att blogga något. T o m min Twitter har varit lite skendöd, så då måste det vara något fel ju. Och bloggen blir mer och mer en bildblogg, vilket kanske är lite tråkigt? Visserligen så säger ju bilder mer än tusen ord (så är det ju, eller?), men jag tänker ändå att jag inte får glömma bort att skriva ner vad som händer och vad vi gör också. Bloggen är ju inte bara för vår (och er) skull i nuet, utan också till som ett arkiv för att man ska kunna blicka tillbaka längre fram och minnas, och även kanske för Gusten att kunna bläddra igenom när han blir större. Så skärpning Oskar (och Josefin)!
Nu mår i alla fall både G och jag bättre, och dagarna truckar på. Vi träffar Frank och Fredrik praktiskt taget varje dag. Det var ju inte alls planen med denna föräldraledighet (jag hade ju nästan inga planer) men deras sällskap och vänskap har verkligen vaskats fram som en stor guldklimp i tillvaron, och något jag hela tiden ser fram emot. Jag har gjort ett litet Facebook-fotoalbum på de två killarna som jag tänker fylla på efterhand. Ni kan titta på det här, även ni som inte har FB: Gusten & Frank – BFF.
Och så har vi ju underbara lilla Hugo och hans fina föräldrar i Malmö också. Men det är ju det där med Lund-Malmö och småttingar. Det blir inte helt lätt att ta sig. Vi ses ändå minst en gång i veckan, och det känns nästan för lite. Ska försöka skärpa mig och åka hem till Åsa lite oftare och hänga. Men vi var faktiskt där senast i tisdags och firade Andreas (Hugos pappa) och åt korv och chokladpudding. Mycket mysigt!
Ikväll har vi varit hos Josefins föräldrar och ätit gott och haft det fint. Gusten är på sådant toppenhumör nästan hela tiden nu, och har otroliga mängder energi. Han sitter sällan still längre stunder, och springer runt och busar och leker. Påminner tydligen ganska mycket om en annan när han var liten. 
Nu har Josi nattat Gusten och vi ska fredagsmysa. Och kanske, kanske få iväg det där 14-månadersinlägget.
SENASTE MOBILBILDERNA
oskardahlbom.se/blogg
