- Besökare online:
Maj
19
Idag fick vi sommarens första besök och ja, det räknas som sommar då det varit såå varmt här! Det var i alla fall Frank, Sixten med föräldrarna Fredrik och Erika som var här och hälsade på. Vi som är gamla föräldrargruppare sen Gustens föddes har inte setts på ett tag så det var väldigt trevligt att ses! Och Sixten har vi bara träffat en handfull gånger då han föddes efter att vi flyttat.
Vi grillade, hängde i ruiner, var på galgberget, lekte och hade det allmänt mysigt. Och på lördag hann vi med att gå på kalas också och Frank & Co fick lite egentid.
Nov
5
Julie sover fortfarande efter sprutäventyret så jag passar på att blogga lite till!
I helgen var vi i Skåne en sväng och vi hann med massor, både jobb och nöjen 
Och jag fick testköra min nya mobil lite mer. Och inte bara jag, Oskars mamma har köpt en likadan (eftersom Oskar inspirerar oss båda..) så blev det mycket Iphone4-snack
Vi hann i alla fall med att träffa lite folk – Åsa, Andreas och Hugo ( och se deras nya fina hus!), MP samt Frank, Fredrik och Erika (och bebisen i magen). Och såklart blev det mycket häng med mina föräldrar – mormor och morfar. De passade Gusten och han fick åka buss och köpa nya vinterskor till sig medan vi var borta. Att åka buss och att vänta på bussen var väldigt spännande och Gusten pratade mycket om detta! På hemresan åkte vi förbi IKEA Kalmar och åt och handlade lite.
Här kommer lite bilder:
Julie får passa leksakerna i bilen
Äntligen framme i Lund tar vi det lite lugnt!
Dags för mat!
Gusten fick paket av MP
MP i soffan med alla barn
Lite Molly-tittande
Julie charmar pappa från sängen
Åsa och Hugo
Hugos fina rum
Läsa Totte med mormor
En sista stund i soffan innan vi åker för denna gång
Tjejposering i bilen
Lek på IKEA
En underbar föräldrarsyn – två sovande barn i bilen!
Aug
26
Vi har inte hunnit blogga under semestern, men vi har hunnit fota desto mer. Här kommer bitar av semestern i bilder:
Framme på hotellet i Kalmar. Slappande på sängen.
Glada familjen på semester!
Det blev många dopp i den mysiga hotellpoolen. Det här är en populär badstil.
För att Gusten skulle kunna bada lite mer själv (fast med oss med i vattnet också så klart!) skaffade vi flytringar till honom. Det gick superbra och att simma-simma-simma blev snabbt en stor favorit. Och han tog sig verkligen framåt av egen maskin i bassängen.
Att gå upp och ner på stegen var också en favorit. Här ser ni också badblöjorna som vi testade för första gången, eftersom hans bra badbyxor försvann i flytten. En otroligt bra uppfinning! (Och ni kanske också noterar att Disney/Pixar dominerar baddräktsmodet. Toy Story på flytringarna och Finding Nemo på blöjorna.)
Gusten testade bastun lite också. Fast den var aldrig på när vi var där. Men kul ändå!
På lördagen var det bröllop och Gusten klädde sig fin.
Oskars bröllopslook. Det var ”Klädsel: sommar” enligt inbjudan.
Framme vid Djupvik på Öland hade Celestina och Josef rest stora partytält på familjens ägor. En väldigt vacker plats men Gusten undrade nog vad det var för ett ställe han hamnat på.
Josefin hann språka lite med sin barndomsvän, och dagens brud, Celestina efter vigseln. Och Celle hann snusa lite på Julie.
Det blev inte mycket stillasittande för vår del. Gusten åt lite sen ville han mest springa runt och titta på tälten och de andra barnen. Det var hemskt mycket mygg och innan efterrätten började Gusten bli trött, så istället för att lägga honom där bytte vi om till pyjamas och gjorde välling så fick han halvsova i bilen på väg tillbaka till hotellet och Kalmar.
Söndag och äntligen dags för Ölands djurpark! Gusten spanade på djur…
…och Gustens pappa ville också vara med och peka.
Getterna var lite läskiga men att mata dem genom gallret gick alldeles utmärkt.
- Här får ni!
Efter en stund vågade vi oss in till getterna och Gusten ville klappa de små i alla fall.
Djurparksposerande av 3/4 av familjen.
Hela familjen på en bänk! Glada föräldrar, lagom glada barn.
Gusten spanar på en alligator. Och alligatorn spanar på Gusten.
Det här var favoriten! Han åkte nog 4-5 ggr i samma brandbil och vill inte byta mot något annat fordon.
Gusten och pappa åker ankorna. Oskar försäkrade sig länge och väl om hur snabbt de skulle åka runt runt och hur fort de snurrade. När tjejen som hade hand om ankorna lugnat oss om att de inte alls går särskilt snabbt klev vi ombord. Hon trodde nog att vi inte var riktigt kloka. ”Hur snabbt snurrar ankorna?” Haha!
Detta var också sista bilden innan vi lunchade och Gusten skulle sova. Men då kom ösregnet över oss och under de få minuter som vi inte hittade något tak över huvudet blev vi genomvåta allihopa. Alla utom Julie som låg skyddad i underdelen på den finfina syskonvagnen. Och nej, vi har inte skaffat något regnskydd än, även om vi nog inte hunnit kasta på det när det öste ner och vi sprang och letade skydd. När det sen blev uppehåll igen bytte vi om på Gusten och gick för att åka brandbilen en gång till, eftersom vi hade lovat honom det efter lunch och sovstund. Men nu var han ju vaken och vi tänkte att han skulle få åka en gång till och sen kunde vi lämna djurparken och han kunde få sova i bilen. Big mistake! Efter bara några sekunder i bilen var det en ledsen pojke som svischade förbi oss i tredje kurvan. Han sträckte ut handen mot oss och grät och ALLA de andra föräldrarna vid attraktionen tittade på oss. Gusten var alldeles för trött för att njuta av ytterligare en åktur. Så vi tog vårt våta pick och pack och gick mot bilen igen. Ganska nöjda med Ölands djurpark även om mycket är nedgånget och det var lite ödsligt utan alla människor där så här under lågsäsong.
Framme i Lund! MP leker med oss i Stadsparken. Det var ett kärt återseende.
Gusten och Maria Pia myser.
Spring i backen!
Ännu ett kärt återseende med Gustens ”gamla” bästis Frank! Äntligen kunde de två grabbarna leka med varandra! Innan har de lekt i samma rum och kivats lite om samma leksaker men nu sprang de efter varandra och gjorde saker tillsammans. Så kul att se!
- Minns du mig?
Nu kunde de t ex gunga tillsammans! 
Frank och pappa Fredrik mötte oss i Stadsparken. Sen gick vi hem till deras lägenhet och åt och hängde några timmar till. Mycket trevligt!
På väg från parken. De två vännerna – hand i hand.
Det var en del av semestern så här långt. Idag har Gusten lagt till feber till sin förkylning och kräkte även tidigare. Så idag är vi bara hemma hos Josefins föräldrar och myser. I morgon ska vi egentligen åka tillbaka mot Gotland igen, men vi funderar på att kanske boka om ifall Gusten inte mår så bra. Men vi får se, just nu mår han ok men är lite seg och äter nästan inget. Skönt att vi är lediga och kan ge nästan all vår tid åt tvååringen.
Alla bilderna finns självklart i större format på Flickr.
Maj
17
Vi var hemma hos Erika, Fredrik och Frank för fint eftermiddagshäng och middag ikväll. Efter den smarriga maten och efterrätten satte Erika på Molly till de två småkillarna. Så här mysigt blev det då:
Mar
18
Vi har ju äntligen fått tillbaka vår systemkamera från att den varit på lagning och nu börjar vi så sakteliga få upp tempot på fotandet igen. Så här följer några bilder direkt från livet den senaste tiden.
Alla bilder finns högupplösta i ett album på flickr.
En ny favorit är att klättra på stolar och sätta sig där och titta på omvärlden. Från stolar nåt han dock bord, och livet hemma är inte alls lika tryggt längre.
Posar lite på stolen.
Nalle posar också lite.
Vi träffar inte Frank och hans familj alls lika ofta nu med dagis för småkillarna. Men när vi gör det är det alltid lika kul.
Gusten lyssnar på favoriterna Noah and the Whale.
”Det här var ju riktigt bra, mamma!”
Världens finaste Hugo med familj hälsade på i helgen.
Hugo är en glad kille.
Hugo är också en tuff kille och lekte massor med Gusten, som inte alls ville dela med sig av sina leksaker…
Men Hugo gav inte upp utan vågade sig fram gång på gång.
”Hörru! Får man vara med och leka eller?”
Det blev en del tårar när Gusten inte klarade av att vara helt snäll mot Hugo, men mest glada miner. Och att få läsa med Åsa uppskattades av båda pojkarna.
En mycket spännande bok.
På promenad med pappa. Trappor har blivit den nya favoriten. Uppför och nedför. Den här går han upp i utan problem. Det gäller att hänga med!
Yoghurt är frukostfavoriten.
Men helst av allt vill han ha russin. Och kan se ut så här om det inte kommer fram några. Det är svårt att säga nej till den där minen.
Feb
23
Pigg kille på morgonen. Busar med mammas vante.
Gusten inskolning på förskolan fortsätter. Efter en lyckad återupptagning igår, efter alla sjukdomar, skulle Gusten få stanna där mellan 9-12 idag. Det betydde alltså att han skulle få testa på lunch en gång till. Något som ju inte gick jättebra förra gången. Så i morse var jag bara där en kort sväng, sen sa jag hej då och kunde gå hem och jobba lite på allvar någon timma för första gången. Så himla bra för Gusten att vara på förskola, och himla skönt för mig att kunna jobba med gott samvete. Innan jag gick så fick jag även lappen från Försäkringskassan påskriven och jag har nu vabbat mina två första (och antagligen inte sista 
) dagar i livet! Jag fixade inte med att anmäla att jag missade jobb förrän på torsdagen så det blev bara två dagar denna gång. Det är ju verkligen inget att vara glad över, men det känns ändå lite speciellt att vara en i VAB-gänget nu, efter att man hört så mycket om det innan. Det är ett fint land vi bor i, där staten bryr sig om våra barn så mycket.
Eftersom förskolan inte hör av sig förstår jag att allt har gått bra och lite innan 12 beger jag mig tillbaka till Krusbäret igen. Jag kommer fram, smyger in och det är helt knäpptyst. Inte en endaste unge syns till. Så ser fröknarna mig och ropar på Gusten. Han var inne i ”sovrummet” med alla de andra barnen eftersom han blivit så nyfiken när de släckte ner och och bäddade. Han hade tydligen satt sig och läst en bok precis innan jag kom, något som kanske bådar gott inför morgondagen. Han kommer ut, får syn på mig, säger ”phappah!” och springer emot mig. Åh! Oj! Det var en helt ny och alldeles underbar känsla. Det verkar ju nästan som om att han hade saknat mig.
Jag frågade hur det hade gått och det hade tydligen inte varit några problem idag heller. Han hade lekt på bra och även lunchen hade fungerat. Det var pasta med tonfiskröra och han hade ätit en del tydligen. Jag har svårt att uppskatta vad de tycker är ”bra” där på förskolan, men det lät som om han hade fått i sig en acceptabel mängd mat, samt mycket mjölk!
Så jag packar ner Gusten i vagnen och går hemåt. Väl hemma hinner jag gå några varv utanför huset i Gusten slocknar i vagnen. Jag bakar och plockar under tiden. Sen vaknar han, inte på det bästa humöret, men snart så blir det bra igen. Om han får sitta och läsa i sin Pelle Svanslös-bok medan jag matar honom (hmph!) med gröt så går allt bra. Vi har märkt ett visst nytt (ganska svängigt) humör som kom samtidigt som aptiten och energin kom tillbaka efter öroninflammationen. Det är nu trotset börjar på allvar känns det som.
Utslagen förskolekille i vagnen.
Ikväll hade vi Frank och hans föräldrar på besök. Vi åt en god pastasallad och jag hade bakat kärleksmums. Det är så himla kul att träffa jämnåriga Frank och höra om hans förskola och liv. Frank sprutar ut nya ord hela tiden och verkar ha lärt sig massor på den lite längre tid han hunnit vara på dagis.
I morgon är det dags för det största förskoletestet hittills – sovstunden. Jag ska lämna honom vid nio och inte hämta förrän 14 är det sagt. Fem(!) timmar utan pappa! Hur ska det gå? Jag är mest orolig för mig faktiskt. Men går inte sömnen bra så ringer de, och så får jag komma och hämta honom. Men nu håller vi alla tummar för att Gusten 1) håller sig frisk och 2) kan sova på dagis. Håll hårt nu!
Nov
24
Gustens rum efter ett besök av Frank tidigare idag:
Idag lekte de väldigt fint (inte som sist alltså) och det hjälper säkert lite när det finns massor av leksaker att dela på. Det fina med att ha leksakerna i lådor (annars) är att ALLT var upplockat på en minut. Gusten vägrade att hjälpa till dock, antagligen början på en 17 år lång kamp, kan jag tro.
Nov
1
Tiden går fort när man har roligt, som man säger. Men också när man är pappaledig, helt klart. Jag tycker på samma gång att det både är fantastiskt och lite läskigt att leva i Gustens värld. Att finnas i den här bubblan då jag ofta inte ens vet vilken veckodag det är. Vi lever på något sätt lite utanför samhället (bildligt alltså) och tittar in då och då för att passa tider och umgås med andra. Men annars är det Gusten och jag mot världen. Våra tider, våra rutiner och vårt liv.
Och det är väl lite på gott och ont egentligen. Det är skönt att bara flyta över, att nästan bara bry sig om varandra, men Gusten måste ju få träffa andra barn, och därför är det så fint att vi har Frank och Hugo i vår närhet. Men även öppna förskolorna och stadsparken spelar här en stor roll. Varje gång han leker med någon annan känns det stort för mig, och att se honom interagera med något barn är alltid lika spännande. Och det gäller väl att hålla sånt vid liv inför den eventuella förskoleinskolningen i januari.
Men annars fungerar det bra att vara pappaledig, och ser jag att Gusten utvecklas som han ”ska” och verkar har roligt under tiden, då tror jag att jag sköter mitt jobb. Det är absolut inte lätt att vara hemma hela tiden med sitt barn, men det behöver absolut inte vara så svårt heller. Bara man kan kliva utanför och fundera lite på vad man håller på med så blir nog allt bra. Och det är väl det jag gör lite nu.
Helgen har varit riktigt fin och det har blivit mycket familjetid och mys. Idag ville dock Josefin passa på att vila upp sig lite inför kommande arbetsvecka, efter att jag hade fått en fin sovmorgon, så Gusten och jag gick till norra kyrkogården för att springa av oss lite. Vi var där igårkväll också och tittade på alla tända ljus på gravarna pga Alla helgona. Det var otroligt vackert. Idag under solen var kyrkogården inte fullt lika mysig och stämningsfull, men ändå väldigt vacker. Vi är där väldigt ofta och under Gustens första månader i livet gick vi dagligen promenader där. Det är nära hem, och samtidigt är det lugnt och det finns alltid någon gång man inte har gått på tidigare. Idag konverserade vi lite med en äldre dam som var där och var pratsugen, och utöver det hade jag fullt upp med att stoppa Gusten från att springa på gravarna. Det känns inte som god etikett att göra det.
Plötsligt ville ha dock köra vagnen och jag passade på att filma lite:
(kolla vilken fart han får upp!)
Och så en liten snutt från sidan också, innan han överger vagnen för mina ben. Visst rör han sig ganska bra för att vara en liten kille i en fat suit?
Okt
22
Idag så hade öppna förskolan Kulan bokat in ett besök på 4H-gården i Gunnesbo. Så jag & Gusten och Fredrik & Frank mötte upp tidigt i morse på stationen och åkte den pyttelilla biten med tåget till Gunnesbo. Där gick vi efter en utskriven Googlekarta och kunde (mest tack vare Fredriks goda lokalsinne, jag själv har ganska kasst sådant) snart leta oss fram till gården. Vi var först, men efter ett tag dök två av förskollärarna upp och sedan ett helt gäng med andra föräldrar och barn.
Vädret var inte det bästa, men de flesta av djuren var som tur inomhus. Vi tittade på får, en (jätte!)gris, två hästar, en katt och ett helt gäng kaniner. Man kunde även få rida på hästarna (en liten och en stor), men jag tyckte inte det kändes lönt för lille Gusten och sitta där och åka. Men när han är lite större är det absolut något vi ska göra.
Inne hos kaninerna ville Gusten absolut sopa golvet med en jättekvast (han ääälskar ju att sopa) som han inte riktigt kunde behärska. Jag hjälpte honom lite, men när han inte fick styra som han ville blev han arg och skrek lite. Då fick han tittar på resterande kaniner från min famn istället. Den lilla busen.
Sen fikade vi lite och åkte hem igen i god tid innan lunch. Gusten hade härjat sen 06 i morse och skulle snart behövs dagssömnen. Det blev bussen hem, och det var nog ett smartare alternativ eftersom den stannade nästan precis vid bondgården.
En mycket lyckad utflykt och första gången på en 4H-gård för Gusten, och första gången i modern tid för mig.
(bilderna kommer direkt från kameran, har inte haft möjlighet att köra dem via Lightroom ännu, så vissa är kanske lite för mörka/ljusa. Ha överseende, tack)
Okt
2
Oj, vad det går! Tiden alltså. Dagarna flyter samman och Gusten och jag också. Gusten har varit snorig några dagar, och jag har haft halsont, så jag har inte haft varken lust eller ork att blogga något. T o m min Twitter har varit lite skendöd, så då måste det vara något fel ju. Och bloggen blir mer och mer en bildblogg, vilket kanske är lite tråkigt? Visserligen så säger ju bilder mer än tusen ord (så är det ju, eller?), men jag tänker ändå att jag inte får glömma bort att skriva ner vad som händer och vad vi gör också. Bloggen är ju inte bara för vår (och er) skull i nuet, utan också till som ett arkiv för att man ska kunna blicka tillbaka längre fram och minnas, och även kanske för Gusten att kunna bläddra igenom när han blir större. Så skärpning Oskar (och Josefin)!
Nu mår i alla fall både G och jag bättre, och dagarna truckar på. Vi träffar Frank och Fredrik praktiskt taget varje dag. Det var ju inte alls planen med denna föräldraledighet (jag hade ju nästan inga planer) men deras sällskap och vänskap har verkligen vaskats fram som en stor guldklimp i tillvaron, och något jag hela tiden ser fram emot. Jag har gjort ett litet Facebook-fotoalbum på de två killarna som jag tänker fylla på efterhand. Ni kan titta på det här, även ni som inte har FB: Gusten & Frank – BFF.
Och så har vi ju underbara lilla Hugo och hans fina föräldrar i Malmö också. Men det är ju det där med Lund-Malmö och småttingar. Det blir inte helt lätt att ta sig. Vi ses ändå minst en gång i veckan, och det känns nästan för lite. Ska försöka skärpa mig och åka hem till Åsa lite oftare och hänga. Men vi var faktiskt där senast i tisdags och firade Andreas (Hugos pappa) och åt korv och chokladpudding. Mycket mysigt!
Ikväll har vi varit hos Josefins föräldrar och ätit gott och haft det fint. Gusten är på sådant toppenhumör nästan hela tiden nu, och har otroliga mängder energi. Han sitter sällan still längre stunder, och springer runt och busar och leker. Påminner tydligen ganska mycket om en annan när han var liten.
Nu har Josi nattat Gusten och vi ska fredagsmysa. Och kanske, kanske få iväg det där 14-månadersinlägget.
SENASTE MOBILBILDERNA
Arkivet – av Oskar Dahlbom- Juliga mandelfrikadeller söndag, december 29, 2013Ett recept på världens godaste mandelfrikadeller cirkulerar runt på internet och dyker upp på olika bloggar då och då. Vi använder oss av ett recept från Coop och de har blivit ett återkommande inslag i vår matlagning. Nu till jul ...
- Sommaren 2013 fredag, juni 7, 2013Efter #blogg100 så gick luften ur mig totalt. Det var otroligt roligt att blogga varje dag, men ofta var det också riktigt plågsamt. Att skriva om något någorlunda vettigt VARJE dag var mödosamt, men jag fick samtidigt väldigt mycket sagt ...
- Snart här: Kallbryggt Kaffi #blogg100 onsdag, maj 1, 2013Det har varit en spännande resa. Från de första stapplande stegen med kallbryggt kaffe i februari fram till idag. Jag har bryggt, smakat, ändrat recept, bryggt, smakat, bjudit och bryggt igen. Men nu sitter allt som det ska. Jag lämnade ...
- Jag har närt Darth Vader vid min barm #blogg100 tisdag, april 30, 2013Ett foto från dagens promenad. Julie i Gustens gamla vårjacka. Men vem är det som uppenbarar sig i skuggan?
- The Coco Series #blogg100 måndag, april 29, 2013Eftersom jag helt har tröttnat på Spreadshirt och faktiskt redan har sålt lite på Redbubble så flyttar jag över min Conan O’Brien-serie till den sistnämnda butiken. Även om Conan hade svårt att följa Barry på The Correspondents’ Dinner så är ...
- Juliga mandelfrikadeller söndag, december 29, 2013
