månadsarkiv: januari 2010

Josefin

Tankar om imorgon (och lite om idag)

5 kommentarer

Imorgon ska Gusten börja på förskola. Det känns läskigt, även om det är något naturligt. Och jag ska inte vara med på inskolningen utan Oskar ska ha hand om den. Visserligen kommer det nog mest vara information och kanske lite rundvandring imorgon men det känns ändå som en stor dag. Det är svårt att förstå hur lilla killen blivit så stor. Jag kan se honom framför mig imorgon, iklädd fina kläder av Oskar – gömmandes sig bakom Oskars ben och blygt titta fram men inte våga säga något eller göra något alls. Detta blir ju lätt en av de största grejerna som hänt honom hittills. Hu, blir alldeles sentimental när jag tänker på det. Tur att Oskar är den tryggaste person jag vet. Och inte alls lika pjoskig med Gusten som jag heller 🙂

Annars har dagen varit fin, vi trotsade snö(o)vädret och åkte in till malmö för frukost-fika hos Åsa, Andreas och Hugo imorse. Hugo har blivit ännu bättre på att krypa och tar sig runt överallt hur lätt som helst. Imponerande att se. Och vi var rejält mätta när vi åkte hem efter att mumsat på mackor med goda pålägg och yoghurt med hallon och blåbär samt kakor! Sen fick jag present också, alltid kul! Speciellt när man inte fyller år eller nåt 😀 Jag fick en jättefin goodie-bag (kallar jag det) med smått och gott till mig (får se om jag kommer ihåg allt: polly, energikakor, dextrosol, gravidtidning, drinkmix, läsk och ett jättefint kort/brev) samt en jättegullig body i stl 56. Oh my god vad 56 är litet – Gusten drar ju numera 92 och 74 börjar bli litet för Hugo! Så 56 är minilitet! Men så sött! Jag blev jätteglad! 😀

Resten av dagen har vi tagit det lugnt, hängt hemma, Gusten sov bara en timme efter lunch och det har blivit mycket lek med den lille busen. En av hans favvogrejer just nu är att sno ens plats när man går. Speciellt fåtöljen är han intresserad av – om man suttit där och sen går därifrån är han blixtsnabb upp och gosar in sig där. Sen väntar han med spänning på när man ska upptäcka ”stölden” och ser såå busig och så glad ut när man ser det (och då brukar han bli kittlad också hihi, som straff!). Ikväll blev det hemmagjord pizza och till och med Gusten åt av det (fast han åt ris och fiskbullar som huvudrätt). Härligt! Nu ska det bli damernas dektektivbyrå (när klockan väl är 21.15) på teve innan det blir av att försöka skönsova inför jobbveckan.

Oskar

Bara c:a en meter kvar

2 kommentarer

Idag så var jag och Gusten på BVC på förmiddagen för andra påfyllningen av svininfluensavaccinet. Jag hade försökt nå vår BVC-sköterska för att fråga om vi verkligen gå på den kallelsen när vi ändå skulle på 18-månaderskontroll senare idag. Men växeln var trasig och jag kom inte fram. Så när vi kommer dit, och lyckas pricka in vår egen sköterska som vaccinatör, säger hon att vi hade kunnat ta sprutan då vid det inbokade besöket. Doh!

Jaja, när vi ändå var där tog vi den och det gick fint. Gusten gnällde mer över att hon höll hårt i hans ben än över själva sprutan. På vägen hem shoppade vi lite och köpte västerbottensostpaj som vi sen rullade/gick hem och delade på.

Så på eftermiddagen skulle vi alltså till BVC igen på kontroll och eftersom han inte kunde få den vanliga sprutan man ska ha vid 18 månader, pga den andra vaccinationen, blev det ett kort möte. Läkaren ställde bara några snabba frågor på vad Gusten kan och gör (vi slapp alltså sådana hemska test som vi hört att de pressar barnen med på andra ställen), gjorde en snabbkoll av hans kropp och sen lite längd och vikt på det.

13,3 kg väger han nu och sträcker sig hela 89 cm över marken. Snart alltså bara en meter kvar till mina 191 cm. Gusten börjar verkligen bli stor, på mer än ett sätt.

Efter BVC gick vi direkt hem till Franks föräldrar, Erika och Fredrik, som bjöd på en underbar middag. Frank har ju börjat förskola nu så vi svampade i oss så mycket vi bara kunde av dagisrutiner och annan information. Väldigt gott var det och mycket mycket trevligt.

Nu stupar två trötta huvuden i säng här, och det lilla huvudet stupade för ett tag sen.

Gustens kurvor:

Josefin, Oskar

Bloggbebis

3 kommentarer

http://i118.photobucket.com/albums/o119/Poesiplatsen/oskarochjosefin/Storebror-ke.jpg

Det är väl ingen hemlighet att en av våra största favoriter i bloggosfären är Maria och Åke. Idag har Maria åkt in för sitt planerade snitt och Åke ska alltså snart bli storebror.

Så ifall ni vill snusa lite ny bloggbebis, och inte orkar vänta till juni, kan ni kika in där och kolla efter uppdateringar. Det blir inte mycket mer spännande än så – att sitta och trycka på uppdateringsknappen och hoppas på att få se en liten nyfödd plutt. 🙂

Vi håller alla våra tummar här, Maria. Lycka till!

Oskar

Vi blickar tillbaka

1 kommentar

Josefin berättade ju att vi är precis halvvägs nu till beräknad förlossning för Gustens syskon. Så vi passar på att blicka tillbaka 18 månader till Gustens födelse.

Så här såg det ut den 15:e juli 2008:


Jag minns det som igår, den där dagen. Och nu tittar jag på den här lilla filmen om och om igen som någon slags terapi/förberedelse inför kommande förlossning. En förlossning som antagligen inte alls kommer vara likadan, men vi vet ju inget annat. Vi håller hårt att det gick så bra förra gången, och att det därför kommer göra det denna gången också.

Josefin

I mittenland

Lämna en kommentar

Sitter på tåget hem från Stockholm, med en sovande Oskar vid min sida och vi åker genom småland just nu. Kanske är vi ungefär halvvägs på denna tripp. Men det är ett helt annat mittenland jag hade i åtanke när jag började skriva – nämligen att vi är halvvägs till bebis.. Idag är det lika långt kvar som tiden som gått. Känns underligt, för på ett sätt så har resan precis börjat och på ett annat sätt så är den nästan ”klar”. Galet!

Den senaste tiden har allting varit lite lättare, inte lika mycket trötthet, inte lika mycket illamående – även om det har varit lite bakslag på båda fronterna då och då. Vi åkte upp till Stockholm för att gå på mässa i fredags morse och när vi gick upp på morgonen såg jag normal ut tyckte jag, och när jag kom fram hade jag fått värsta magen. Det kändes verkligen så, och nu kan i alla fall jag inte undgå att det är en gravidkula jag har där. Och jag kanske har börjat känna lite också, vågar dock inte riktigt tro på det – men det är nog inte helt omöjligt för med Gusten började jag känna sparkar i vecka 22 typ och då var ju också moderkakan i framvägg.. men jaja, det får nog tiden utvisa 🙂

Jag har inte fått några jobbiga krämpor annars (förutom kräket, men det är ju typ över nu) – lite kramp i högra vaden och att man blir lite tröttare än vanligt i ryggen, främst de nedre delarna, när man går eller står mycket. Lagom mycket tycker jag!

Vi var tydligen framme i Nässjö nu och det är ungefär två timmar kvar av resan. Ska bli skönt att komma hem, även om det är skoj och inspirerande att vara på mässa – mest skönt ska det vara att träffa Gusten igen. Som man saknar den lille rackaren! Har fått kontinuerlig information från barnvakterna (aka mormor och morfar) som för första gången har haft totalt ansvar från tidig fredagsmorgon till sen lördagskväll! Det är lång tid och innebär ju verkligen att man har tålamod och leklust! Och det verkar ha gått galant – både med sovstunderna på dagen och kvällarna (det som känns mest kritiskt) samt med allt annat! Väldigt bra! Nu kan vi åka iväg fler gånger! 😀