Nov
30
Idag var jag och Julie på BVC för hennes 1 1/2-årskontroll. Den 3:e december blir hon 18 månader. Lilla tjejen.
Hon var dock inte så liten längre visade det sig. Efter lite klossbyggande, pratande och ritande med läkaren så skulle hon mätas och vägas. 14,5 kg tung och 86,5 cm lång är hon numer. Och 49,2 cm i hattmått. Efter det fick hon en spruta i benet för att slippa mässling, påssjuka och röda hund. Sen var det klart!
Annars har vi det bra med pappaledighet, jobb och familjemys. Gusten trivs på dagis och kommer att få sällskap av syster där i början på januari.
Julie verkar ha knäckt koden med pratet nu och lyckas härma med och mer ord, i alla fall en gång. Hon förstår oss alldeles utmärkt och vi förstår henne lite bättre för varje dag som går.
Jan
28
Idag så var jag och Gusten på BVC på förmiddagen för andra påfyllningen av svininfluensavaccinet. Jag hade försökt nå vår BVC-sköterska för att fråga om vi verkligen gå på den kallelsen när vi ändå skulle på 18-månaderskontroll senare idag. Men växeln var trasig och jag kom inte fram. Så när vi kommer dit, och lyckas pricka in vår egen sköterska som vaccinatör, säger hon att vi hade kunnat ta sprutan då vid det inbokade besöket. Doh!
Jaja, när vi ändå var där tog vi den och det gick fint. Gusten gnällde mer över att hon höll hårt i hans ben än över själva sprutan. På vägen hem shoppade vi lite och köpte västerbottensostpaj som vi sen rullade/gick hem och delade på.
Så på eftermiddagen skulle vi alltså till BVC igen på kontroll och eftersom han inte kunde få den vanliga sprutan man ska ha vid 18 månader, pga den andra vaccinationen, blev det ett kort möte. Läkaren ställde bara några snabba frågor på vad Gusten kan och gör (vi slapp alltså sådana hemska test som vi hört att de pressar barnen med på andra ställen), gjorde en snabbkoll av hans kropp och sen lite längd och vikt på det.
13,3 kg väger han nu och sträcker sig hela 89 cm över marken. Snart alltså bara en meter kvar till mina 191 cm. Gusten börjar verkligen bli stor, på mer än ett sätt.
Efter BVC gick vi direkt hem till Franks föräldrar, Erika och Fredrik, som bjöd på en underbar middag. Frank har ju börjat förskola nu så vi svampade i oss så mycket vi bara kunde av dagisrutiner och annan information. Väldigt gott var det och mycket mycket trevligt.
Nu stupar två trötta huvuden i säng här, och det lilla huvudet stupade för ett tag sen.
Gustens kurvor:
Jan
24
Josefin berättade ju att vi är precis halvvägs nu till beräknad förlossning för Gustens syskon. Så vi passar på att blicka tillbaka 18 månader till Gustens födelse.
Så här såg det ut den 15:e juli 2008:
Jag minns det som igår, den där dagen. Och nu tittar jag på den här lilla filmen om och om igen som någon slags terapi/förberedelse inför kommande förlossning. En förlossning som antagligen inte alls kommer vara likadan, men vi vet ju inget annat. Vi håller hårt att det gick så bra förra gången, och att det därför kommer göra det denna gången också.
Jan
15
Nyvaken Gusten efter dagens sovstund.
Idag är det ett och ett halvt år sedan Gusten föddes. Så mycket har hänt sedan dess att man knappt förstår det. Nu springer han omkring, äter själv och försöker ständigt göra sig förstådd med nya ord. Vi har haft en himla tur med vår lille kille, han är helt enkelt underbar.
På senaste tiden har han blivit ännu större och lärt sig massor mer (såklart). Nu hjälper han alltid till att packa upp matkassar och tycker det är så spännande! Han kan peka ut de flesta kroppsdelar nu också – både på sig själv och på oss. Han säger också namn på några av dem (mun och näsa säger han fint). Djurläten är kanske lite old news men han har blivit bättre på det också.
Maten går också framåt väldigt bra. När han fyllde 17 månader var vi precis på väg att skriva ett inlägg om han blivit väldigt kinkig med både sömn och mat. Men sen kom annat i vägen och vi hann aldrig posta något då. Och tur var kanske det, eftersom vi då slapp dementera några uppgifter. Det började nämligen med att han vägrade äta, och vi trodde att vi var på väg in i en stor trotsperiod. I samma veva ville han absolut inte somna i famnen längre heller, och att ligga på madrassen och sova gick inte heller. Han var som förbytt med massor av nya fixidéer alltså. Men snart kom vi på att med maten så hade han tröttnat på den köpta burkmaten som han då fortfarande åt ganska mycket av. Och samtidigt ville han börja äta mera själv också och vägrade att ta mat från den sked som bjöds honom. Så vi gick helt över till hemmagjord mat på alla mål och lät honom samtidigt öva upp färdigheten med att manövrera besticken själv. Och efter några dagars krånglande, trixande och fixande satt han där och åt själv och var mycket nöjd. Maten är fortfarande inte helt fri från orosmoment dock och det finns dagar då han är mycket petig med vad han stoppar i sig. Men även där har vi märkt ett mönster i att han äter bra i alla fall varannan dag som minst. Vilket känns skönt.
Dagssömnen då? Jo, redan samma dag som han vägrade somna i Oskars famn eller på madrassen gick Oskar ut med honom så han fick somna i vagnen. Och det fungerade över förväntan, precis som om han vore en liten spädis igen. Det var också bra tajmning eftersom vi skulle vara lite mindre hemma över julen och behövde då inte fundera på var och hur han skulle sova, om vi hade vagnen med oss. Och så är det alltså fortfarande. Han äter lunch, sen tar vi av honom till bara t-shirt och blöja, klär på honom mössa och overall och stoppar honom i åkpåsen och rullar ut med vagnen. Efter c:a 10 minuter sover han och då kan man gå in igen och så sover han runt två timmar i vagnen i hallen. Det är bara att dra ner åkpåsen lite och ta av mössan så är det som att sova med täcke i sängen. Han blir kanske liite varmare än i sängen (han brukar vara svettig när han vaknar) men han sover jättebra där och alla blir nöjda och glada.
Det här är Gusten – 18 månader:
- Dansar som aldrig förr – favoritlåten just nu är Blue Skies med Noah and the Whale.
- Sätter ihop tvåordsmeningar som tåg, där och mommo, där osv.
- Springer runt överallt, går väldigt sällan.
- Har lärt sig att säga ”nej” nu, vilket vi faktiskt har sluppit ( ) innan. Det används dock inte för att värja sig mot saker utan där är det fortfarande springa iväg och gömma sig bakom gardinen som fungerar bäst. Men ibland kommer det ett klockrent ”nääj” på raka frågor. Väldigt gulligt.
- Gillar också att leka titut bakom gardiner, inte bara gömma sig. Han kan står där ett tag och plötsligt hör man ett ”titt-ääh” och ett litet yvigt huvud kikar fram. To die for.
- Utför enklare önskningar som ”Ge boken till mamma” eller ”Lägg dig på min arm”. Det sistnämnda är väldigt bra att använda vid kvällens läggning då han gosar in sig och slappnar av lite.
- Vill hålla handen vääldigt ofta. Helst vill han släpa med en till något som han vill att man ska göra eller titta på. Detta gör han även med mormor, morfar, vänner och bekanta. Han vill även hålla handen ganska ofta när vi är ute och går vilket gör att man kan ta sig framåt fortare och lite säkrare än tidigare, då man var ute och gick med en springtokig galning som inte alltid hade huvudet med sig. En klar förbättring alltså.
- Myser väldigt mycket mer. Lägger sig själv i soffan med en bok eller vill att man ska följa med in och busa/gosa på madrassen i hans rum.
- Den förra iPod Touchen gick ju sönder men Oskar köpte en ny för en del av julklappspengarna. Det har blivit en ny favorit att kolla på youtube (tåg, Babblarna eller annat), bilder på närmsta släkten och vännerna eller lyssna på musik. Han är också en fena på att föra fingret över skärmen så att den byter bild, något som inte ens alla vuxna klarar. Vi brukar också kolla på lite kortare Animoto-slideshows som Oskar har gjort direkt på iPoden. ”Gustens tåg” eller ”Gusten traktorer”.
- Blivit mycket mera mammig, även fast pappan är hemma heela dagarna. Eller kanske just därför.
- Har 16 tänder i munnen nu, som stör honom lite då och då och verkar göra tandborstningen i överkäken mindre behaglig för tillfället.
- Pussas och kramas väldigt mycket mera, och det kan ofta bli långa, hårda kramar och blöta kyssar.
- Gnuggar väldigt gärna näsa.
- Vill att andra ska pussas, och tar gärna tag och trycker ihop de två huvuden han får tag i. Det är väldigt sött när det gäller mamman och pappan, och lite mer pinsamt när det är pappan och Gustens mormor.
- Blir upprörd när saker inte är som de ska. Allt från att det inte är stängt ordentligt i sopskåpet till att tåget har ”gått sönder”, och så mååste man sätta ihop det igen.
- Gillar att visa var dammsugaren (da-da) är.
- Älskar att hjälpa till att packa upp kassar när vi handlat
- Har fått en hang-up på klockor och ser dem överallt. Oftast rätt men ser också klockor i många runda former (som ex. brandvarnaren)
- Kallar lampor för pappa rätt ofta, och det stämmer nästan – pappa är högt upp och ljus. han också. Josefins tillägg.
- Älskar fortfarande att bada. Och måste också göra det väldigt ofta med alla svettiga sovstunder och allt äta-själv-kladd som det ändå blir.
Bus i badet!
Det var en del av det som karaktäriserar vår lille son just nu i livet – 18 månader gammal och alldeles alldeles underbar.