Tiden går fort när man har roligt, som man säger. Men också när man är pappaledig, helt klart. Jag tycker på samma gång att det både är fantastiskt och lite läskigt att leva i Gustens värld. Att finnas i den här bubblan då jag ofta inte ens vet vilken veckodag det är. Vi lever på något sätt lite utanför samhället (bildligt alltså) och tittar in då och då för att passa tider och umgås med andra. Men annars är det Gusten och jag mot världen. Våra tider, våra rutiner och vårt liv.

Och det är väl lite på gott och ont egentligen. Det är skönt att bara flyta över, att nästan bara bry sig om varandra, men Gusten måste ju få träffa andra barn, och därför är det så fint att vi har Frank och Hugo i vår närhet. Men även öppna förskolorna och stadsparken spelar här en stor roll. Varje gång han leker med någon annan känns det stort för mig, och att se honom interagera med något barn är alltid lika spännande. Och det gäller väl att hålla sånt vid liv inför den eventuella förskoleinskolningen i januari.

Men annars fungerar det bra att vara pappaledig, och ser jag att Gusten utvecklas som han ”ska” och verkar har roligt under tiden, då tror jag att jag sköter mitt jobb. Det är absolut inte lätt att vara hemma hela tiden med sitt barn, men det behöver absolut inte vara så svårt heller. Bara man kan kliva utanför och fundera lite på vad man håller på med så blir nog allt bra. Och det är väl det jag gör lite nu. 🙂

Helgen har varit riktigt fin och det har blivit mycket familjetid och mys. Idag ville dock Josefin passa på att vila upp sig lite inför kommande arbetsvecka, efter att jag hade fått en fin sovmorgon, så Gusten och jag gick till norra kyrkogården för att springa av oss lite. Vi var där igårkväll också och tittade på alla tända ljus på gravarna pga Alla helgona. Det var otroligt vackert. Idag under solen var kyrkogården inte fullt lika mysig och stämningsfull, men ändå väldigt vacker. Vi är där väldigt ofta och under Gustens första månader i livet gick vi dagligen promenader där. Det är nära hem, och samtidigt är det lugnt och det finns alltid någon gång man inte har gått på tidigare. Idag konverserade vi lite med en äldre dam som var där och var pratsugen, och utöver det hade jag fullt upp med att stoppa Gusten från att springa på gravarna. Det känns inte som god etikett att göra det.

Plötsligt ville ha dock köra vagnen och jag passade på att filma lite:

Och så en liten snutt från sidan också, innan han överger vagnen för mina ben. Visst rör han sig ganska bra för att vara en liten kille i en fat suit? 🙂