Stora delar av Gotland har varit utan internet mellan 11 i tisdags till runt 17 idag på torsdagen. 54 timmar utan internet! Det är inte en värld jag vill leva i. Vad gjorde vi egentligen innan det fanns? Var det verkligen kul att sitta vid datorn då?
Jag har dock försökt att bildblogga ändå, men till min fasa fick jag se att bilderna jag har skickat medan nätet låg nere inte har kommit fram. Illa. Jag lovar i alla fall att fylla i luckorna som uppstått under den här tiden, men just nu måste jag faktiskt sova. Tar Kränkubussen tillbaka till Lund imorgon (fredag) så det gäller att vara utvilad.
Borde egentligen sova nu, då jag har sovit ganska dåligt utan Josefin de senaste nätterna. MEN slutspelet i den amerikanska basketligan har ju precis börjat och TV4 Sport har den goda smaken att visa Lakers-Nuggets första match! Lycka! Så det blir inte sängen förrän om några timmar. Men det är det definitivt värt. Det finns inte mycket bättre att vila ögonen på än slutspelsbasket. Sanna mina ord..
Idag fyller mamma år och vi gratulerade henne med frukost på sängen i morse. Vi har beställt en iPod Nano till henne, men eftersom den inte har kommit med posten ännu så fick hon en attrapp så länge. Men hon blev glad ändå.
Nu sitter jag och fixar på datorn, mamma har pluggat franska, Fredrik åkte hem en sväng och pappa bakar tårta. Det blir fika vid 15. Jippi!
Gotland är verkligen underbart nu. Vårvädret bjuder på rikligt med solsken och inte så mycket värme. Alltså perfekta förhållanden att vara ute och fixa i trädgården. Vi har kört iväg med en hel del skräp och sen efter en lite sväng på stan har vi rivit det gamla skjulet på gården (se bilden till höger).
Nu är mamma iväg och handlar till maten ikväll. Vi ska grilla! Jippi! Jag ska ut och njuta in i det sista av solen, innan den försvinner bakom husen. Jag får sällskap av pappa, en öl och lite Jägermeister. Livet är härligt..
Fredrik tipsade om det tuffa valet ”Gatuvy” i Google Maps. Så jag var tvungen att testa att vandra runt lite i Los Angeles och se om jag kände igen mig. Tillslut (med Josefins goda minne) så hittade jag gatan som vi bodde på när vi var där för en tid sen. Inte så spännande för andra dock så jag länkar till den fantastiska Santa Monica Pier istället. Testa själva att knata runt lite i staden. Det roligaste är nästan alla de människorna som fastnar på bild. Och i LA finns det ju som bekant en hel del stollar.. 😉 Mycket nöje!
En humla knackade precis på fönstret, inte en utan tre gånger. Är det ett tecken på att det börjar bli vår? Man kan ju alltid hoppas!
Hade glömt hur stora humlor var. Wow.
(Och måste även uttrycka min förvåning om att ifall man vill ha en bild på en humla och google-bild-söker på bumblebee så får man bara massa skumma transformersbilder)
Idag blev det inte plugg på Mac i skolan utan istället på min PC här hemma. Började öppna dokumenten och ta fram papper och böcker redan vid 8. Kände mig rätt duktig. Det ska man inte känna sig, för då går allt åt fel håll. Hela skrivprocessen är som en våg. Den går upp och den går ner. Ibland flyter orden fram och ibland stannar de tvärt upp. Nu försöker jag klamra mig kvar vid att åtminstone göra någonting.. Det är inte helt lätt.
Som tur är har jag ju massor av timmar på dygnet framför mig. Jag kommer sitta här och skriva till åtminstone 17 (är planen). Jippi – sex timmar kvar. Sen kan jag ha rent samvete. Ifall jag gjort något.
Efter en flygtur till Bromma och därifrån vidare till Visby kunde jag återigen sätta min fot på löslandet. Gotland tog emot mig med öppna armar. Pappa hämtade mig på flygplatsen och efter en härlig omelettlunch, som tillagades samtidigt som jag pratade med mamma, drog vi igång med jobbet direkt. Vi började fixa lite inför flytten av mammas kontor och det har varit riktigt kul. Efter jobbet åt vi kvällsmat hela familjen och sen pratade vi och fikade med kaffe och glass. Det är verkligen trevligt att vara här igen, i mitt andra hem.
Och nu sitter jag här, ute i lägenheten. Alldeles för ensam och lite frusen och tycker att det är på tok för tyst här också. Jag förstår inte att det finns människor som väljer att bo ensamma, det är ju inte alls kul. Jag ser verkligen inte fram emot att sova snart heller. Jag vet att det kommer bli svårt. Jag måste försöka hitta någon basket eller någon TV-serie att titta på, annars kommer det att vara helt omöjligt..
Men annars är det skönt att vara på Gotland igen. 😉
Bebisen väger omkring 1,1 kg och är 35 cm lång. Hjärnans ytskikt börjar forma sin rätta form. Ögonbryn och ögonfransar har vanligtvis vuxit fram nu. Tunt och fjunigt hår täcker bebisens kropp. Bebisen fortsätter att vända på sig ända fram till några veckor innan förlossningen.
Graviditeten truckar på. Från och med denna vecka är Josefin ”höggravid”. Tror vi i alla fall, beror kanske lite på hur man räknar. Magen blir i alla fall lite större för var dag och den är så rund och fin. Möjligtvis det finaste jag någonsin sett faktiskt. I alla fall topp tio. 😀
Annars är det ganska låg aktivitet på bloggen nu. Vi har haft lite mer än vanligt att stå i. Imorgon åker jag till Gotland och jobbar och stannar minst en vecka. Så nu blir det en dusch och sen bums i säng. Och från och med nu får ni höra från mig och Josi från varsitt håll. Det kommer skänka bloggen ytterligare en dimension.
Borde egentligen sova nu, då jag har sovit ganska dåligt utan Josefin de senaste nätterna. MEN slutspelet i den amerikanska basketligan har ju precis börjat och TV4 Sport har den goda smaken att visa Lakers-Nuggets första match! Lycka! Så det blir inte sängen förrän om några timmar. Men det är det definitivt värt. Det finns inte mycket bättre att vila ögonen på än slutspelsbasket. Sanna mina ord..
