Vaddå biopremiär? Jo, vi har varit på vår första biodate utan Gusten ikväll!
Jag hämtade upp Josefin hemma hos Gustens mormor och morfar där de hade värmt upp i några timmar innan den stora barnvaktskvällen. Gusten hade äntligen somnat när jag kom så jag bjöds på lite spaghetti och köttfärssås innan vi skulle ta bilen in till stan igen. Gusten vaknade till precis när vi skulle åka dock, men vi lämnade honom i trygga händer hos mormor och morfar och kunde lugnt bege oss mot biografen.
Vi hade bokat Monsters vs Aliens på SF, och jag hade valt platserna längst bak med dubbelsäte, så att det skulle kännas ännu mera som en date. Alla trailers rullade och slutligen släktes ljuset och vi kunde mysa i biomörkret.
En liten kortrecension om filmen som jag skrev in i filmdagboken precis:
Välgjorda animationer och ett träffsäkert flöde i narrationen gör att filmen aldrig stannar av. Egentligen en helt befängd historia som bjuder på väldigt många fina poänger och stor humor. Vi slipper moraliserande pekpinnar till förmån för storyn och karaktärerna, och den underbara ensemble av röstskådespelare, med Seth Rogen, Hugh Laurie, Reese Witherspoon och Will Arnett i den absoluta täten, bär fram filmen på rutinerade axlar.
Garanterat en av årets största bioupplevelser även utan 3D (men ett tips är nog att se den med 3D, om man har möjlighet) med en nyttig portion småleenden och faktiskt ett och annat gapskratt.
Så det var verkligen ett lyckat val av film och vi var klara redan vid 20.00. Då åkte vi tillbaka till Josefins föräldrar och där hittar vi Gusten, trött och glad, hos mormor och morfar i soffan. Allt hade gått lysande med matning, bus på golvet, läsande och mys i soffan. Och vi hade ju inte trott något annat heller egentligen.
Så skönt det var att kunna komma iväg själva en stund, och ännu skönare att veta att Gusten klarar sig utan oss ett tag. Vi passade på att hålla handen på väg till biografen och det kändes verkligen märkligt att vara vi två och inte samtidigt putta på barnvagn eller bära en liten plutt. Josefin sa att hon flera gången under filmen tänkte att ”Oj, nu är det nog lite för högt för Gusten”, men han var ju inte där. 🙂
Nu är vi i alla fall hemma igen. Gusten sover sött efter en lång dag då vi också hunnit med att hänga ett tag i Malmö hos Å och A och äta våfflor och prata bebisar. Å:s mage är så stor och fin nu och om knappt sex veckor kommer det en ny liten plutt. Det ska bli så roligt!
Sov gott, vi hörs imorgon.
