- Besökare online:
Maj
9
I söndags firade vi elva år tillsammans med mat och bio. Surfers stod för maten och Tompa Cruise för underhållningen i scififilmen Oblivion. Mycket gott och trevligt! 
Mar
17
Så har vi varit i London! 11-14 mars 2013! Oskar fick ju konsertbiljetter i 30-årspresent av mig till Lumineers (Langhorne Slim som förband) konsert den 12 mars! Sen fick vi flygbiljetter av Oskars föräldrar i gemensam julklapp! Och det fanns, hör och häpna, kvar pengar i semesterkassan sen NY och det blev grunden till hotellet! Royal garden hotel hette det och låg i Kensington nära undergroundstationen High Street Kensington! Och vi slöade inte alls mycket (är impad själv!).. Vi var ute i swiss cottage där Oskar bodde ett tag 2002, gick i Camden, fikade på tehuset Yumchaa, åkte tunnelbana överallt, var på konserten ute i Brixton (tipptopp bra), hängde på Whole foods (hallelujah), blev nästan stammisar på Bens cookies (mums!), frukosterade på Pret och även på ett lite lustigare ställe som hette the breakfast club, drack öl mitt på dagen, åkte ut till old street och drack handbryggt kaffe (fast Oskar gör det bättre!), hängde på Hamleys och Disney Store (fick med oss mjukis- Jake,Izzy, Dudde och kapten Krok från Jake och Piraterna hem till barnen), åt burritos efter att ha kollat foursquare på Oxford street (så gott men ändå centralt)! Det var nog det mesta (och i en mening woho!) Eller jo, Kinarestaurangen på taket på hotellet! Jättefin/god och otrolig utsikt över kensington/hyde park! Lite bilder från resan:
Feb
14
Gusten är helt frisk! Vi andra tre drar fortfarande på förkylningar i olika stadier men fungerar rätt bra ändå. Så idag vågade vi oss iväg ner till stan för lite jobb och lunch med mina föräldrar. Och farbror Fredrik var här igår så vi har träffat lite folk i alla fall.
Men idag åkte jag och Gusten ner i stan och medan min pappa passade Gusten kunde jag och mamma jobba lite. Josefin och Julie gick ner lite senare och mötte upp lagom till lunch. Sen fick vi med oss fina semlor hem igen och har bara myst resten av dagen. Självklart var jag tvungen att göra en liten video dagen till ära:
Glad alla hjärtans dag på er!
Feb
14
Dagen till ära har jag satt ihop ett litet bildspel med det som gör livet helt fantastiskt. Det var faktiskt exakt två år sedan idag som vi såg Gusten för första gången på ultraljudet. Men den lilla krabaten på sista bilden i detta bildspel är den som finns i Josefins mage just nu. Och livet fortsätter att vara helt underbart.
Feb
14
Ojoj vad fint vi har här hemma nu. Fick nämligen barnvakt under eftermiddagen och passade på att göra en liten storstädning – med svabbning av hall och dammsugning bakom spis som specialare. Kul! Annars har vi haft en lugn söndag med lite rosor, choklad och presenter samt en jättegod söndagsmiddag med schnitzel och rostade grönsaker hemma hos mormor och morfar. Mums! En härlig dag! (och det känns som Gusten är bättre idag också!)
Den goda chokladen jag fick av Oskar är näästan slut! Än så länge leder den vita biten med det lilla hjärtat godaste-chokladbiten-tävlingen. Minst god har nog en platt bit med guldtryck av frukt på varit. Hihi.
Nov
8
Tänkte uppmärksamma bloggpappan lite.. för om någon missat det så är han ju faktiskt den bästa pappan! Och det menar både jag och Gusten av hela våra hjärtan. Puss på dig Oskar!
Vad illustrerar kärlek bättre än en bild på radarparet?
Sep
4
När jag är ute med Gusten på dagarna så har jag numer alltid med mig systemkameran. Jag vill absolut inte missa chansen att dokumentera en fas i hans utveckling eller ett fint ögonblick i hans och mitt liv. Och ja, det blir oftast några bilder varje dag.
Och inte nog med det så har jag ju även en kamera på mobiltelefonen, och den ligger alltid redo i innerfickan på kavajen.
Men så är ju livet, att de där finaste ögonblicken kanske inte är menade att frysas till. De ska vara flyktiga och sen istället växa i de närvarandes sinne och minne och bli något annat, något större. Så detta är ett inlägg utan bilder, som ändå innehåller en minnesbild jag sent ska glömma.
Jag och Gusten var med Frank och hans pappa Fredrik i stadsparken idag. De små killarna lekte lite utanför lekplatsen på en stor gräsplätt. Frank sitter på rumpan och håller på som bäst med att plocka gräs, löv och stenar, och Gusten vandrar runt lite i närheten. Plötsligt går Gusten fram till Frank, lägger armen runt hans nacke och axlar och liksom sätter sig ner i hans knä. Frank välkomnar honom och sen sitter de sådär i kanske 20 sekunder och håller om varandra och bara myser. Varken jag eller Fredrik hinner reagera och fixa med kamera, och ingen av oss vill egentligen ta ögonen från våra söner och det fantastiska vi precis får uppleva. Två små pojkar som vill dela en fin stund tillsammans. Något av det absolut finaste jag sett Gusten göra.
Jul
15
Så kom tillslut dagen. För ett år sedan sveptes vi med upp i en virvelvind som fortfarande inte helt satt ned oss på marken igen. Timmar har känts som dagar och minuter som som månader. Vi har varit vakna på natten, sovit på dagen och blivit rörda in till benmärgen. Mer än en gång. Och det vi har förlorat i tid har vi vunnit i kärlek. Gustens kärlek. Och även andra människors kärlek till Gusten. Båda är lika fina.
Det har sträckt sig över ett ögonblick och en evighet. Livet innan Gusten har sakta börjat suddas ut, samtidigt som han finns här tack vare just det livet. Att jag och Josefin hade skapat ett liv tillsammans där vi kände att det fanns plats för minst en till. Och all kärlek, värderingar, funderingar och erfarenheter vi hade samlat på oss för att skapa plats för en ny människa kom från det tidigare livet. Men det är ju samma liv egentligen. Samma liv som Gusten nu finns i. Han fyller ett år idag, men han är fylld av så mycket mer än så. Han har föräldrar som älskar honom, mor- och farföräldrar som avgudar honom, släkt och vänner som verkligen bryr sig om honom och fantastiska miljöer att vistas och växa upp i.
Så idag, när vi ger oss själva lite tid för eftertanke och försöker reflektera lite över de 12 månader som passerat får vi äntligen sätta ord på det. Vi tillåter oss själva att samla orden till en mening som betyder allt. Precis allt.
Gustens första år.
Det är spännande om man funderar lite på det. Varför man skaffar barn. Av vilken anledning och för vems skull. Gusten hade ju ingen aning om att han ville leva innan han var född, så man kan inte påstå att det är för hans skull. Jag och Josefin gjorde det för vår skull. För att vi hade skapat ett liv tillsammans som var så u
nderbart att vi hemskt gärna ville dela det med en person till. En person som skulle få chansen att födas in i vårt förhållande och verkligen vara med från början. Något som varken Gusten, jag eller Josefin hade gjort innan. Vad som än händer så har vi det gemensamt, vi var alla där när Gusten föddes. Och det var helt unikt för oss allihopa. Vi var alla tre nyfödda den här dagen för ett år sedan.
Det är precis så det känns. Att varje dag med Gusten, varje ny eller gammal sak vi upplever för första gången med honom känns helt nytt. Vi fortsätter att utvecklas tillsammans. Ibland tänker jag att han borde funnits här tidigare. Att han borde fått börja måla världen med sina fantastiska färger åt oss för länge sedan. Men det hade antagligen inte varit samma sak. Jag och Josefin hade inte hunnit bygga samma värld som han nu finns i. Vi hade inte haft samma möjligheter, på något plan, att ge honom de penslar han nu drar fram med.
Med ett år på nacken kan jag säga att tiden när vi kom in i hans liv fortfarande känns helt rätt. Vi hade aldrig kunnat ana vilken slags mening han skulle tillföra vår tillvaro, men vi var redo för förändringen. Vi ville kasta oss ut och vi visste väl någonstans att Gusten skulle fånga oss. För lika mycket som vi finns där för honom, så finns han där för oss. Jag sätter min tro till honom varenda dag och hittills har han aldrig gjort mig besviken.
Jag skrev en dikt till Gusten innan han föddes. Den berättar hela sanningen om hur jag tänkte då. Livet innan Gusten. Samma liv, fast ändå ett helt annat. Den 27:e maj förra året skrev jag detta till min son.
________
Snart är du här.
Det är inte många dagar kvar nu
Tills du är hos mig
Men jag har alltid längtat
Alltid väntat på dig
Jag försöker förbereda din värld här
Och fila ner allt vasst
Jag rannsakar mig själv nu
Ner till min sista last
Nu räknar jag stunderna
Tills du är här
Jag vet inte vem jag kommer bli
Eller vem du är
Det enda som är säkert
Är att vi två blir du
Och att vi byggt en värld här
Du är välkommen nu
Det är inte många dagar kvar nu
Tills jag får hålla i dig
Och vad som än händer
Finns du alltid hos mig
________
Så precis idag, kl 16:54, var vi alltså alla tre nyfödda för ett år sedan. Så vi fyller alla ett år idag. Så grattis till oss också. Imorgon börjar år två. Jag kan nästan inte vänta på vad som komma skall. Men idag är det den 15:e juli 2009, och idag firar vi år ett.
Grattis till dig, Gusten. Vi älskar dig.
/din pappa
Jun
25
Gusten sa mamma för första gången idag. Åh, äntligen! Pappa har han sagt länge länge så jag har längtat efter mamma-ordet! Jippi!
Apr
6
Tänkte skriva lite om hur jag tyckte bion var. Det var ju trots allt en stor grej här hemma.. att vi hade barnvakt och kom ut och gjorde något. Lite skoj var det kanske att när vi sätter oss i stolarna så gör de reklam för blöjor på bioduken. Allt blir inte bättre på bio? Hihi.
Och jag blev rätt sugen på nästan alla filmer jag såg trailrarna på(Race to witch mountain, Night at the museum: battle of the smithsonian – dock inte Ice Age 3). Även om det nog mest är barnfilmer. Jaja! Det var i alla fall jättemysigt! Och jag tyckte att filmen var bra också. Den växer lite nu i minnet också, när man tänker på skämten och så. Skoj! Men jag gillar ju animerade filmer i allmänhet I denna var ju BOB härlig.. och jag gillar ju Hugh Laurie (eller House i alla fall ;-)) så Dr Cockroach var ju också en favvo.
Gusten verkade ha hållt full rulle, med lek, mat och allmänt utforskande hos mormor och morfar och jag har fått lite bilder från detta! Lilla killen var väldigt trött och somnade, hör och häpna lite efter nio redan!
SENASTE MOBILBILDERNA
Arkivet – av Oskar Dahlbom- Juliga mandelfrikadeller söndag, december 29, 2013Ett recept på världens godaste mandelfrikadeller cirkulerar runt på internet och dyker upp på olika bloggar då och då. Vi använder oss av ett recept från Coop och de har blivit ett återkommande inslag i vår matlagning. Nu till jul ...
- Sommaren 2013 fredag, juni 7, 2013Efter #blogg100 så gick luften ur mig totalt. Det var otroligt roligt att blogga varje dag, men ofta var det också riktigt plågsamt. Att skriva om något någorlunda vettigt VARJE dag var mödosamt, men jag fick samtidigt väldigt mycket sagt ...
- Snart här: Kallbryggt Kaffi #blogg100 onsdag, maj 1, 2013Det har varit en spännande resa. Från de första stapplande stegen med kallbryggt kaffe i februari fram till idag. Jag har bryggt, smakat, ändrat recept, bryggt, smakat, bjudit och bryggt igen. Men nu sitter allt som det ska. Jag lämnade ...
- Jag har närt Darth Vader vid min barm #blogg100 tisdag, april 30, 2013Ett foto från dagens promenad. Julie i Gustens gamla vårjacka. Men vem är det som uppenbarar sig i skuggan?
- The Coco Series #blogg100 måndag, april 29, 2013Eftersom jag helt har tröttnat på Spreadshirt och faktiskt redan har sålt lite på Redbubble så flyttar jag över min Conan O’Brien-serie till den sistnämnda butiken. Även om Conan hade svårt att följa Barry på The Correspondents’ Dinner så är ...
- Juliga mandelfrikadeller söndag, december 29, 2013
