Etikettarkiv: rutiner

Oskar

Sommartid/vintertid

Lämna en kommentar

Det där med omställningen till vintertid trodde vi skulle bli lite klurigt. Eftersom Gusten är ganska låst kring ganska exakta timmar med sina rutiner. Men så kom den sista söndagen i oktober och ingenting hände. Gusten sov t o m lite längre på söndagmorgonen (inte kortare!) och dagen blev därför synkad väldigt bra. Vi behövde inte alls fundera på vad klockan ”egentligen” var utan kunde köra på som vanligt.

Men så idag. The monday from hell. Han vaknade inte alltför sent (runt 06) och låg sen med oss och drog sig i vår säng. Sen gick Josefin till jobbet och vi tog det lugnt hemma. Vi packade sen väskan med lite riskakor, hemmagjord smoothie och mat till ankorna och styrde vagnen mot stadsparken. Vi körde full regnmunderingen eftersom det var vått i Lund idag, och två glada kisar begav sig ut i regnet. 100 meter nedför gatan märker jag att det är väldigt tyst i vagnen (som är vänd från mig). Jag tittar efter och Gusten sover!! Klockan är inte ens 10! Alltså 11 sommartid, och det är ändå alldeles för tidigt. För att dagen ska fungera för oss båda så ska vi helst hinna ut och leka, komma hem och äta och SEN sova.

Men jag hade inte hjärta att väcka honom utan gick istället en promenad på 40 minuter så han fick sova i den friska luften. Så här i efterhand hade det kanske varit bättre att bara vända hem och låtit honom vakna av att komma in igen, för att sen pricka in resten av rutinerna, men det tänkte jag inte på då.

När vi kommer hem så vaknar han ganska snart och klockan är då 11. Vi leker en timme och sen äter vi vid 12, och jag tänker att han ändå borde vilja sova mer än de där 40 minuterna. Men han somnar inte under maten, han somnar inte när jag bär honom efter maten. Han somnar inte heller efter att jag släppt ner honom och han har fått bajsa (aha, det var kanske det som höll honom vaken? nej!), och han somnar inte när jag försöker gå med honom i ytterligare 30 minuter. ”Men låt honom vara vaken då!”, kanske ni tänker? Men det fungerar ju inte riktigt så. Som det var nu var han gnällig, var nära gråten hela tiden och väldigt fumlig. Så han behövde verkligen sova mer. Jag testade en gång till innan 14 för att se om han ville klämma in en timme innan 15, så att vi kunde vara i fas igen. Men nej, det gick inte. Så jag lät honom vara vaken, och härja runt i sin dimma.

Och resten av dagen har två trötta killar roat sig inomhus och varenda pryl i hemmet har dragits fram och pillats på och lekts med. Det har gått ganska bra, men som jag skrev på Twitter, JAG är helt slut nu. Gusten har klarat sig helt ok ändå, men stupade med vällingen precis nu. Minus vällingen är jag verkligen beredd på att göra detsamma.

Hur har ni andra småbarnsföräldrar haft det med tiderna och rutinerna nu runt vintertid?

Oskar

Öppna förskolorna i Lund

1 kommentar

Oj, vad tiden går snabbt! Jag har försökt införa lite nya rutiner som faktiskt mer rör mig själv, och indirekt Gusten. Anledningen är den otroligt dåliga starten på veckan, då Gusten var vaken en del på natten mellan söndag-måndag och därför sen sov till halv 9 på morgonen. Jag hade också varit uppe på natten och sov också så länge, och sen blev hela den dagen skev.

Så numer har jag klockan på ringning vid 07 och går upp då, även om Gusten inte är vaken (vilket han visserligen oftast är, och Josi som går upp innan mig hämtar ofta honom när han vaknar). Då får han äta innan 08 och sen har vi en lång förmiddag framför oss. Sen får jag inte sitta vid datorn förrän på lunchen när han sover. Det är så lätt att fastna där efter frukost annars, och det går verkligen ingen nöd på Gusten, han leker gärna lite på sitt rum, men minuterna tickar snabbt iväg. Och jag kollar ju alltid mail, Facebook, Twitter och Google Readern vid frukosten på iPoden, och det räcker egentligen långa vägar för mig. Och nu har jag testat det i två dagar och det går lysande. Rutinerna sitter perfekt och jag hinner med allt jag vill.

Förra vecken var det öppen förskola-premiär för mig och Gusten också. Vi gick dit med favoriterna Fredrik och Frank, som vi alltid hänger med nu för tiden, och traskade ut till Klostergården och Söderlek. Det tar ett ganska bra tag att gå hela vägen dit, så det gäller att planera lite. Men oj, vad det var värt promenaden. Förskolläraren gav oss ett jättefint bemötande och det var ett helt gäng av snälla jämnåriga barn för Gusten att leka med. Vi missade precis sångstunden men det gjorde inte så mycket första gången. 😉 Sen var det fika och för 10 kr/familj får man ta kaffe/te och mackor med philadelphiaost, smör, marmelad och lite annat. Jättefint och väldigt skönt att inte behöva släpa med sig käk hela tiden. Så Gusten tog vatten och en macka med smör och jag en kaffe och macka med marmelad.

På torsdagen gick jag dit igen, utan F och F, och lyckades komma efter sångstunden igen (detta var ju innan de nya rutinerna, så jag var lite sen + att jag hade glömt exakt vart det låg så jag irrade runt en stund i området) men Gusten lekte ändå på fint när vi kom fram och jag fikade och pratade med den trevliga förskolläraren.

Och igår testade jag på den andra öppna förskolan (som vi vet om) här i Lund. Kulan på Norra fäladen. Jag orkade inte vänta på stadsbussen och gick hela vägen dit, men eftersom vi varit uppe sedan 06 så var vi där i god tid, fick en fin rundvandring av den supermysiga (även här!) förskolläraren och sen blev det sångstund! Äntligen fick jag och Gusten svänga våra stämband i takt till både piano och ukulele(!). På Kulan finns även separata målarrum och kuddrum också, och det var lite fler barn där. Här finns det bara te (4 kr) och kaffe (5 kr) att fika på, men det fungerar ju det också. Gusten är nöjd om han får sin smoothie och kanske lite riskaka och vatten där runt 10. Sen gick vi redan vid 11, eftersom Gusten började bli trött, men vi lyckades precis missa bussen på vägen hem och bestämde oss för att gå hem också. Med 1/3 kvar slocknar Gusten i vagnen vilket är big no no om han ska kunna sova något efter lunch, vilket vi ju vill så att resten av dagen följer rutinerna. Så jag fick bära honom på armen, men även med hoppande, skuttande och sjungande gick han nästan inte att väcka. Lagom tills vi var hemma och hade ätit var han pigg igen, och jag fick sen spendera en timme mellan 12-13 att försöka få den övertrötta lilla killen att somna. Inte roligt.

Men det blir i alla fall toppbetyg till de två öppna förskolorna som jag har varit på här i Lund. I morgon ska jag premiärvisa Kulan för F & F. Det kommer bli helt lysande!

Oskar

Äta själv

4 kommentarer

Rutinerna truckar på ganska bra här hemma. Vi tar den ”stora” utflykten på förmiddagarna, oftast till Stadsparken och den fina lekplatsen där, men även åt andra håll och andra äventyr. Denna vecka har vi ju bland annat testat på den stora lekplatsen vid biblioteket i Malmö. Oj, så fin den var! Men vi kom iväg från Lund lite väl sent och vi hann bara vara där en timme. Men det ska vi snart göra om igen. Jag lyckades inte fånga någon fin överblicksbild, och det känns lite konstigt att fota på andras barn, men här är Gusten vid den magiska rutschkanan, och man kan skymta de fina mjuka kullarna i bakgrunden:

Gusten på lekplatsen i Malmö by you.

Efter den dagliga förmiddagsutflykten skyndar vi oss hem (Gusten håller ofta på att somna i vagnen) och äter lunch. Har jag tur, somnar han till de sista skedarna mat, men numer (som ni har förstått av Josefins inlägg om sömn) är han lite lurigare med sovandet och vi brukar få lägga oss på ”supermadrassen”. När han sen vaknar, efter 1-2 timmar, är det vid 15 dags för mellanmål. Och nu kommer vi till vad inlägget egentligen skulle handla om. Det är nämligen under detta mål vi primärt övar på att Gusten ska äta själv.

Och ja, det går sakta framåt. Det svåraste är egentligen inte för Gusten att lära sig äta, utan att för föräldrarna att samla ihop tillräckligt med tålamod att låta honom kladda på bäst han vill.

Äta själv

Oftast går det som allra bäst när man vänder ryggen till, då brukar det alltid slinka ner någon sked. Som regel är det också mer kladdigt med yoghurt, men det är lättare att torka upp sen. Gröt, som han oftast får, kladdar mindre men hinner det stelna/torka det minsta så sitter det där som berget sen. På bilderna övar vi med yoghurt och lite mackor. Mackbitar går alldeles utmärkt, det är fortfarande skeden som är det svåra. Och på dessa bilder har han fått svårast möjliga sked, en lång. Den är svår att pricka i munnen. Så nu har vi köpt nya skedar eftersom flera av de kortare plastbesticken vi äger är sporks. Alltså sked/gafflar. Inte det optimala när man försöker fånga upp mat. Efter bildhoppet följer lite rörliga bilder också.

Större mun går inte att fåDet stora gapet.

Äta med munnen

Ganska nöjd kille.

Äta med skeden

Man kan peka med skeden också.

Äta med tändernaMest utanför.

Äta med fötterna

Kladdiga fötter.

Äta med händerna

Det är lättare med händerna.

Och här följer två filmer av självmatningen. Första filmen illustrerar hur det ser  ut i början av måltiden. Denna gång ”äter” han med en sån dum lång sked. Observera minspelet på en liten kille som inte riktigt vet hur man ska handskas med en skål med gröt. Och notera att pappa inte alls har så mycket tålamod till en början, utan visar rätt snabbt hur man ska göra:


Och sen plötsligt händer det! Skeden åker in i munnen. Inte med jättemycket mat på, men rörelsen finns där. Och här var det alltså en mindre sked, och det går ju genast bättre. Ni får ursäkta att jag pratar så mycket. Jag hade nog helst velat ta bort ljudet, men tysta filmer blir så spöklika, så ni får dras med min stämma idag:


Där mot slutet av klippet, när han plötsligt tappar fart i ätandet är när det kommer ett tåg utanför. Då kan man ju inte äta.

Oskar

Pappaledighet – dag 10

Lämna en kommentar

Jag hade någon slags vision om hur jag skulle blogga här varje dag om min pappaledighet med Gusten. Men två stora anledningar har satt käppar i hjulen på de planerna. För det första – vi gör inte så hemskt mycket om dagarna. De rutiner jag skrev om för en tid sen ser inte riktigt likadana ut längre. Något som Josefin berättade om i sitt förra inlägg. Jag försöker fortfarande staka ut hur den här tiden kommer att se ut, och inser väl mer och mer att det får vara väldigt lösa rutiner, eftersom han utvecklas hela tiden och hans behov förändras. Idag har dock varit en helt perfekt dag, han sov till lite innan 07, Josefin gick upp och hade honom. Jag kom upp lite efter och Josi hade gjort klart frukosten till mig och Gusten. Så när hon gick så matade jag honom, och sen hängde vi hemma ett bra tag. Lite innan 10 kom vi iväg och gick en lång sväng för att slutligen hamna i stadsparken. Där lekte vi ett tag med massor av andra barn (Gusten tittar dock fortfarande mer än han leker). Solen tittade fram just där och då i stadsparken och det var en av de finaste stunderna hittills på min pappaledighet. Sen gick vi hemåt, jag köpte lite nudlar och vegetariska vårrullar på vägen, och runt 12 var vi hemma igen. Han somnade sen under de sista skedarna mat och det var bara att lyfta in honom i sängen. Där ligger han fortfarande och snusar.

Kan man göra något liknande varje dag, då passar tiderna för alla och han håller sig till sina timmar. Men det för oss in på den andra punkten, tiden. Jag hinner inte sitta så hemskt mycket vid datorn, i alla fall inte för att skriva längre inlägg. Visst, jag sitter här en hel del ändå, men jag håller fortfarande på att sortera sommarens foton, fixar med den nya bloggen och jobbar lite. Och jag försöker att bara sitta här en stund på morgonen, en längre stund när han sover (just nu) mitt på dagen (om jag inte måste vila eller plocka hemma), och sen ett tag på kvällen om jag känner för det. Och det är alltså bara den tid som blir över när jag inte umgås med Gusten. Som jag ju gör ALLA hans vakna timmar. Men det blir ett moment 22 för desto mer vi gör – ju mer har jag ju att skriva om och samtidigt får jag ju mindre tid över att faktiskt skriva om det. Och jag vill ju spendera min pappaledighet med min son, inte med datorn. Men det finaste är ju att få en balans i det.

Samtidigt vill jag ju väldigt gärna dokumentera den här tiden, vilket gör att det blir fler mobilinlägg och att mitt Twitterflöde går varmt. Twitter är mycket det som räddar mig från den värsta abstinensen då jag hela tiden har lite koll på vad som händer på nätet, och vilka diskussioner och ämnen som är aktuella. Och samtidigt kan jag dokumentera min vardag utan att lämna Gustens sida (via mobilen på stan eller iPoden i hemmet).

Jaja, detta var mest ett litet försvarstal inför mig själv om varför jag inte bloggar mer om att vara pappaledig. Jag upplever just nu kanske den finaste tiden i mitt liv, och för varje inlägg jag inte skriver här får ni tänka att jag sitter och leker med min son någonstans. 🙂

Nu ska jag skriva några korta inlägg till, medan Gusten fortfarande sover sött.

Josefin

Det där med att sova..

2 kommentarer

De senaste dagarna (och nätterna…) har det pratats, tänkts och ältats sömn här hemma. Gusten har vägrat somna på sitt gamla vanliga sätt. Det som annars har gått som en dans har nu gått rent käpprätt dåligt. Försöker man hålla honom i famnen skriker han allt vad han orkar – undrar vems lungor han har ärvt? det låter såå högt! Försöker man ha honom i selen.. samma sak. I förrgår tog det över 2 timmar innan han somnade för att sedan vakna vid 4 på natten och vägra somna om trots att vi hämtade över honom till oss. Han skallade mig så att det blev en svullen läpp, sen orkade jag inte med mer bråk i sängen och Oskar gick upp med honom. Man vill ju vara lite alert på jobbet, allra helst nu i början (även om jag helst av allt vill vara alert hela tiden, såklart!). Oskar lyckades få honom att somna efter rätt lång tid. Sen sov ju Gusten (och Oskar) till nio! Vilket försköt hela dagen och gjorde även nästa natt till en jobbig natt. Fast denna gången slapp jag den helt, gick och la mig vid halv tio. Oskar fick till slut lägga sig med Gusten inne på madrassen i det nya rummet och där sov grabbarna från halv elva-elva (ingen tidig kväll för lillkillen nä..) och fram till fyra för lite vakenhet och sedan till kvart över sex igen, om jag förstod dem rätt. Jag hade hela stora sängen för mig själv och fick välbehövliga sovtimmar.

Så idag har vi fasat för vad komma skulle, Oskar har försökt få till rutinerna ordentligt på ”rätt” tider för att det skulle likna hur det ”brukar” vara. Runt åtta byttes det om, gavs välling och sjöngs. Men nope… ingen sovande kille. En ganska vaken-skrika-när-vi-bär-honom-kille ställde sig upp i sängen gång på gång. Blä! Man blir så irriterad på honom, trots att han inte kan hjälpa det. Vid 9, alltså bara en timme efter påbörjad nattning, somnar den urtrötte lille G på madrassen med pappa Oskar. Det känns som vi måste ändra på våra rutiner.. men suck.. det är inte det lättaste att lära om helt. Speciellt inte om det har tagit mellan 5-15 min oftast att få honom att somna och nu helt plötsligt blir man berövad mellan 1-2 timmar. Jaja, det kan kanske bara bli bättre?

Nu ska jag gå och sova och hoppas att det blir en lång och skön natt på min nya fina kudde (som jag fick i födelsedagspresent)

Oskar

En dag i Gustens liv

Lämna en kommentar

Sista dagarna på Gotland nu. Josefin har jobbat idag och igår och jag får en liten försmak av min pappaledighet, som egentligen börjar på allvar på måndag. Vi kan kalla det en mjukstart, att doppa tårna, att provsmaka på livet.

Och det känns bra, att vara pappaledig. Gusten är så ”lättskött” numer. Som en klocka går hans liv, och han följer sina timmar på ett väldigt exakt vis. Så här ser en dag ut i Gustens liv:

_______________

07 – 08: Gusten vaknar och brukar fixa och greja i sin säng innan vi lyfter över honom till oss för lite mys innan vi går upp.

08 – 09: Frukost. Gröt och vatten (vi ska nog börja med mjölk nu alldeles snart). Oftast äter han först och sen leker han lite medans vi äter.

09 – 10: Lekstund, och man kan sitta lite vid datorn och kolla mail och så.

10 – 12: Morgonpromenad. Vad som helst går bra bara vi kommer ut och gör något.Vid 11 brukar han få ett litet mellanmål, en banan eller så. Kanske smoothie också.

12 – 12:30: Lunch. Oftast somnar han till de sista tuggorna, annars räcker det med att man lyfter upp honom och går lite med honom i famnen så somnar han. En majskrok eller två i famnen brukar få honom över tröskeln.

12:30 – 15: Sovstund. I bästa fall sover han en bit över två timmar. I minsta fall söver han 30 minuter, men även det räcker för resten av dagen. Men alla mår lite bättre av att Gusten sover längre, båda han och vi.

15 – 15:30 Mellanmål. Gröt och dricka. Kanske en macka om han verkligen är hungrig.

15:30 – 18: Lekstund och kanske mer promenad. Ofta ett till litet mellanmål vid 17. Kanske någon frukt och dricka eller så.

18 – 18:30: Kvällsmat. En hel burk barnmat och vatten. Kanske någon banan eller så till efterätt. Vi har slutat med fruktpuréerna och han verkar varken behöva eller sakna dem.

18:30 – 20: Kvällslek. Efter maten så springer han runt eller sitter kvar vid bordet och leker om vi äter längre.

20: Läggdags. Vi försöker alltid börja efter 20 att byta om till pyjamas, busa lite i sängen och sen får han välling i min eller Josefins famn framför TV:n. Har vi tur så somnar han med flaskan i famnen och vi kan bära in honom till sängen. Sämsta läget är att han dricker upp allt och är pigg, då får man gå med honom i bärselen tills han somnar. Men det går oftast ganska snabbt, absolut max 20-30 minuter. Men oftast mycket snabbare.

20:30 – morgon: Han sover inte alltid hela nätterna numer. Ofta blir det en flaska välling någon gång under natten, men ganska ofta gnäller han lite och somnar om igen. Så nätterna är helt okej fortfarande, och vi försöker att inte klaga.

_______________

Det var en dag i Gustens liv. Ungefär så ser varenda dag ut. Detta tider går inte att flytta på men händelserna kan se annorlunda ut, om vi inte är hemma eller träffar vänner och bekanta. Men det är otroligt skönt att vara så relativt inrutade. Vi mår bättre av det, och Gusten likaså.

Nu ska jag göra mig helt klar medan Gusten sover. Kl 15 kommer det hit lite vänner och barn. Vi lägger säkert upp lite bilder här senare. Vi kallar det för Kränkudagis ’09, eftersom vi ska vara bakom Kränku, och det kommer vara fem(!) småbarn här samtidigt. Vad kul!