Etikettarkiv: barn

Påsk!

Efter en hektisk påskvecka på jobbet, hämtfika och påskmarsch så bar det av till Lund och påskfirande med mormor och morfar! Vi hade blivit ombokade flera gånger på båten pga isläget så vi var glada att komma iväg överhuvudtaget! Väl inne i båten så märker vi att Julie är febrig och det kommer hon att vara hela påskhelgen och resten av veckan efter också! Sen försöker vi föräldrar vara smarta och passa på när barnen sover med att sträckköra alla 30 milen.. Känns smart framtill Höör (40 min kvar) då barnen är vakna och relativt nytankade med nyponsoppa då vi kör igenom en rondell och lilla J börjar sprutkräka och Gusten säger ”Julie kräks – och jag mår också illa” och kräks sedan själv också! Vi fattar inget framme i bilen och sanerat så gott vi kan på en parkeringsplats.. Wii! Men det var som tur var feberkräk(J) och åksjukekräk (G) och ingen kräksjuka!

Väl framme i Lund hade vi det mysigt och åt hur mycket som helst – både mat och godis! Vi var även ute massor och promenerade och lekte! Även mormor var med på promenaderna trots ett nyopererat knä! Stadsparken var ett av ställena vi besökte – så fint det var där! Och så mycket folk!

Vi hann också med att träffa nyaste tillskottet i Åsa och Andreas familj – Jonna! Jättesöt och kul att träffa! Julie var inte med då hon fortfarande var sjuk! Men Gusten lekte fint med Hugo!

Vi fick även en snabb titt på lille Ludvig som råkade promenera (åka vagn) förbi med sin mamma och mormor precis när vi var utanför! Supermysigt!

Min mamma tog massa kort och några har jag lånat hit (de bra korten – sen har jag tagit några med mobilen själv). Titta o njut!

20130405-192156.jpg

20130405-192219.jpg

20130405-192308.jpg

20130405-192333.jpg

20130405-192409.jpg

20130405-192439.jpg

20130405-192546.jpg

20130405-192559.jpg

20130405-192617.jpg

20130405-192649.jpg

20130405-192707.jpg

20130405-192718.jpg

20130412-120601.jpg

Julie 2,5 år och Gusten 4,5 år

20130123-212653.jpg

Julie har ju blivit så stor (och till viss del är hon ju det 2,5 år ju). Hon kan allt själv, ska ta all mat själv och vi föräldrar är ofta helt överflödiga – summa sumarum så är 3-års trotsen här. Hon kan bli väldigt sur och irriterad och då lägger hon sig gärna under soffbordet och surar. Hon vill aldrig ha overall på sig och varje påklädning är en kamp. Hon har gärna det där superbusiga leendet då hon vet att hon gör fel men gör det ändå. Som när hon äter majs med skeden som ska vara i majsskålen. Hon gillar fortfarande ”Pippi Doppholm” väldigt mycket – men det har även blivit en hel del snack om ”batt-tovar” (ni får gissa själv, och om det är svårt så byt ut lite t:n mot js och k..) och det hör väl till. Julie är lättsomnad och sover gott utan välling! Yay! Och det gick ju lättare än vi någonsin hade trott att få henne att sluta med vällingen (som hon älskade) och nu somnar hon direkt efter en – två böcker (Ellen-böckerna är favoriter) och några ”en sockerbagare” (ofta blir det en med socker på och en med Herr Nilsson på).

Gusten är inne i en så mysig och lugn period. 4,5 åringar ftw! Såklart har han massa energi fortfarande! Han har börjat rita så himla fint – ubåtar, hus, godisaffärer och gubbar! Och man ser vad det är också 🙂

Gusten gillar att titta på barnkanalen på morgnarna – Yakari och Hurra för Kalle är roligast. Han kan bli jättearg över småsaker men lugnar sig snabbt, och tycker han att vi är orättvisa mot Julie (Nej, nu får du inte mer sylt!) så MÅSTE han se till att hon får mer. Syskonen är gulliga mot varandra ganska ofta, men kivas också om allt möjligt. Gusten knuffar lite på Julie och hon kan bli och ska då såklart putta tillbaka.

Så, där var en liten utvecklingsuppdatering för våra små gryn!

Snart slut på semester!

Så har vi lämnat Lund. Tråkigt och trist som alltid. Men vi åkte inte raka vägen hem till Visby utan lyxade faktiskt till det lite med en hotellnatt i Oskarshamn – vilket också medför att man kan åka dagbåt till Gotland utan att behöva gå upp rysligt tidigt. Efter att ha hängt alldeles för länge på IKEA i Älmhult begav vi oss mot Oskarshamn med två redan då trötta barn. Dock somnade inget av dem utan det var idel ledsna miner. Förutom när det åts lite äpple, yoghurt, kex – ja, matmutorna var många! 🙂

Väl framme på hotellet fick vi vårt stora sköna rum samt en lättare måltid. Mums! Och Gusten blev helt till sig och åt ris, majs, tomater, oliver, kex, jordgubbar, kiwis, vattenmelon och massa vindruvor. Inget av curryfisken dock. Mycket trevligt med buffé!

Buffé

Hyfsat snart efter maten somnade båda barnen och nu är det lite godis på rummet för de vuxna innan sovdags (och längtan efter hotellfrukost)!

Hotellet är lite roligt, en simhall som gjorts om till hotell!

Fd simhall

Bildinlägg

Året 2011 rullar på. Vi har det så mysigt som det går 🙂

Senaste tiden har det provats lite av mina gamla kläder, lekts på lekplats i mörker med mer. Här är bilderna som bevisar orden:

Testa kläder

Julie provar klänning

Testa kläder

Gusten provar klänning

Grimasera

Provar kofta

Lika

Gusten försöker likna mamma!

hej

Posering

IMG_4613

I sängen med lillasysterBarn

Hopp hopp

Sötaste

Sötnosarna

Lekplats after dark

Gunga är skoj

Lekplats after dark

Mer fart (kameran hann inte med att fokusera!)

Lekplats after dark

Lite rutschkana!

Lekplats after dark

En gång till!

Lek efter klippning

Hemma och leker efter klippning!

Ny frisyr

Visa håret Gusten!

Ny frisyr

Äntligen tittar han i kameran! 🙂

Gustens inskolning – dag 1

Det började redan i morse. Jag vaknade och var helt nervös. Gusten skulle inskolas på förskola vid 10 och jag hade svårt att äta frukost. Ni som följer mitt twittrande fick snabbt en inblick:

”Snart bara en timme kvar till Gusten börjar inskolningen på förskolan. Gusten verkar lugn, pappan är nervös.”

Eftersom vi aldrig besökte just denna förskolan när vi gjorde våra besök i våras så var vi ju inte helt säkra på vad det skulle vara för ställe. Och jag var inte helt säker på om jag skulle hitta dit, än mindre hitta in. Det, och att komma i tid, var det som stressade upp mig mest från att jag slog upp ögonlocken i morse. Jag blev inte helt lugn förrän jag satte min fot innanför dörren på förskolan en stund senare. Det skulle dock visa sig att det inte var helt enkelt att komma in.

I god tid efter frukost packade jag ner Gusten i vagnen och började kämpa mig bort genom ett snöigt och oplogat Lund. Förskolan ligger nära så vi var där runt en kvart för tidigt. Jag går in genom grinden och kör fram till dörren. Jag drar i handtaget – låst. Jag tittar in genom ett fönster till höger om mig och ser två kvinnor klä på några småttingar. De tittar på mig och fortsätter sen med påklädningen. Snart kommer det ett gäng barn och samma två kvinnor och fortsätter att klä på småttingarna innanför den låsta dörren. Jag ler mot dem och pekar lite på dörren. De bara stirrar på mig och barnen klättrar upp i fönstret och trycker sina små runda ansikten mot rutorna. ”Vill ni komma in, vill ni komma in!?” ropar de. ”Hemskt gärna” säger jag. Den ena kvinnan går iväg den andra tittar på mig. ”De kommer inte in. De vill inte komma in” börjar barnen ropa. ”Det vill vi visst det!” tänker jag men vill inte möta deras blickar längre eftersom det börjar kännas fånigt. Varför tror de att jag står där utanför med min son som ett fån?

Efter ett tag kommer en äldre kvinna och öppnar dörren:

– Ville du något?

– Ja, öh, jag skulle på inskolning här med Gusten idag.

– Vilken avdelning ska du till? Vet du det?

– Jo, Krusbäret.

– Aha, det här är Blåbäret, gå ut samma väg du kom och gå sen in på den exakt likadana gården här bredvid. Där ligger Krusbäret. Jag säger till att du kommer. Och tänk på att använda båda handtagen, säger hon, och pekar på det övre handtaget i huvudhöjd. Dörren var alltså inte alls låst och det var därför de vuxna och alla barnen undrade varför vi bara stod där. Aha! Men hur skulle jag och Gusten kunna veta det, dagisrookies som vi är.

Jag baxar iväg vagnen till den andra gården, parkerar och öppnar båda handtagen och kliver in med Gusten.

– Hej, jag skulle på inskolning här idag.

– Heeej Gusten!!, ropar en kvinna till höger om mig. Hon presenterar sig och det visar sig vara förskolläraren som ska ta emot oss (jag låter henne förbli anonym).

Barnen på avdelningen ska precis gå ut och det blir snabbt tomt där. Förutom en liten pojke som sitter kvar ensam på golvet. Han mår inte helt bra idag och ska vara inne, säger förskolläraren. Gusten börjar genast undersöka stället medan hon visar oss runt. Det är nyrenoverat sommaren 2009. Det är stora ljusa rum med vita väggar och gröna golv. 12 barn med Gusten, kanske 13 i mars, och tre stycken lärare. Hon visar oss bort i korridoren och berättar om de andra avdelningarna. Det är ett jättestort långsmalt hus med en lång korridor genom hela. Det finns småbarnsavdelningar, syskonavdelningar och avdelningar för större barn. De små barnen har egna mindre gårdar att leka på, men kan även vara ute under hårdare uppsikt med de större barnen på den jättestora, fina gården på husets kortända.

Hon visar oss vidare bort till köket där vi får hälsa på kocken som lagar all mat på plats. Han är en jätterolig typ direkt hämtad från en Disneyfilm, lite som den smale kocken i Lady & Lufsen. Vi får även titta in i personalrummet där jag kommer spendera en hel del tid under inskolningen när jag ska ”försvinna” och G ska vara själv. Där finns kaffe och vindruvor och mysiga gamla soffor, stolar och bord. Känns verkligen hemtrevligt.

Gusten har tagit med sig en liten rosa dockvagn från sin avdelning som han puttar framför sig under hela rundvandringen. Jag frågar lite mer om tiden och det är samling 09:30, lek ute från 10 till 11. Lunch vid 11.30 och vila 12-14. Vid14.30 är det mellanmål och sen fri lek resten av dagen. De äter även frukost runt 08 men vi bestämmer att det blir bäst att lämna vid 09 och hämta efter mellis vid 15. Vi får se om vi kan få ihop det med jobb för mig under den tiden, och att vi inte behöver pussla för mycket med annat. I sådana fall blir det hämtning 14 istället.

Vid 11 kommer alla barnen in igen och rummen fylls snabbt med lek. Vi kommer tillbaka från rundvandringen och Gusten finner sig snabbt och börjar plocka med trätågen på golvet. Barnen på Krusbäret är mellan 1-3 år men de flesta är precis runt 18 månader. Alla jag ser verkar jämngamla med Gusten och tittar nyfiket på den nye lekkamraten. Gusten plockar fram några böcker och börjar bläddra lite, då säger läraren att det är dags att säga hej då och att vi ses igen i morgon. En timme bara flög förbi och om Gusten hade fått bestämma hade vi kunnat stanna hela dagen. Men vi ska tillbaka för samma vända i morgon, 10-11, och sen trappas inskolningen stegvis upp varannan dag. Verkar riktigt vettigt och av Gusten att döma kommer det att gå bra. Men vi får se hur det blir när det kommer till avsked…

Vi klär på oss igen, vinkar adjö till alla barnen och beger oss hemåt. Gusten sitter speedad i vagnen och undrar nog lite vad som nyss hände. Jag går där överlycklig för den fina förskola vi lyckats hitta till vår son. Det blir nog bra det här.

På Twitter efteråt:

”Första träffen på förskolan avklarad. Det verkar vara ett underbart ställe. Gusten kände sig som hemma direkt.”

En till

http://imgs.xkcd.com/comics/natural_parenting.png

Oskars bror Fredrik visade oss denna lilla seriestrip häromdagen och den passar faktiskt väldigt bra nu.

Med risk för att vara övertydliga kan vi skriva att precis så är det – det är visst en till på gång!

Ett litet syskon till Gusten som beräknas titta fram i början av juni, om allt går bra. Vi har inte gjort något ultraljud än, men det borde bli snart (vi väntar på kallelsen) och då får vi veta mer exakt.

Så nu blir vi alltså snart fyra i familjen. Josefin har tyckt att det var extra viktigt då hon själv inte har några syskon och på så sätt inte kan få till några roliga kusiner för Gusten att leka med. Oskar sätter allt sitt hopp på Fredrik och får han barn som liknar honom själv lär Gusten ha mycket roligt med dem. 🙂

Trots att vi visste vad vi gav oss in på denna gången så har trötthet, illamående, mer trötthet och kräk tagit oss på sängen. Vi trodde nog båda att det skulle vara lättare nu, att hormonerna inte skulle ta knäcken på Josefin eftersom hon varit med förut. Men så var det alltså inte. Det har varit som en spegelbild av förra gången, bara att Gusten inte låter oss vila och sköta om hushållet/varandra så mycket som vi kanske hade velat. Men vi biter ihop och får allt att fungera och är så klart väldigt lyckliga över det nya lilla livet.

Lika planerat som det var med Gusten har det varit den här gången. Vi har alltid tänkt oss 2-3 år mellan barnen och Josefin slutar sitt vikariat sista maj och flytten till Gotland går i juli. Vi hade alltså juni fritt! Perfekt planering. 🙂

Välkommen november

Tiden går fort när man har roligt, som man säger. Men också när man är pappaledig, helt klart. Jag tycker på samma gång att det både är fantastiskt och lite läskigt att leva i Gustens värld. Att finnas i den här bubblan då jag ofta inte ens vet vilken veckodag det är. Vi lever på något sätt lite utanför samhället (bildligt alltså) och tittar in då och då för att passa tider och umgås med andra. Men annars är det Gusten och jag mot världen. Våra tider, våra rutiner och vårt liv.

Och det är väl lite på gott och ont egentligen. Det är skönt att bara flyta över, att nästan bara bry sig om varandra, men Gusten måste ju få träffa andra barn, och därför är det så fint att vi har Frank och Hugo i vår närhet. Men även öppna förskolorna och stadsparken spelar här en stor roll. Varje gång han leker med någon annan känns det stort för mig, och att se honom interagera med något barn är alltid lika spännande. Och det gäller väl att hålla sånt vid liv inför den eventuella förskoleinskolningen i januari.

Men annars fungerar det bra att vara pappaledig, och ser jag att Gusten utvecklas som han ”ska” och verkar har roligt under tiden, då tror jag att jag sköter mitt jobb. Det är absolut inte lätt att vara hemma hela tiden med sitt barn, men det behöver absolut inte vara så svårt heller. Bara man kan kliva utanför och fundera lite på vad man håller på med så blir nog allt bra. Och det är väl det jag gör lite nu. 🙂

Helgen har varit riktigt fin och det har blivit mycket familjetid och mys. Idag ville dock Josefin passa på att vila upp sig lite inför kommande arbetsvecka, efter att jag hade fått en fin sovmorgon, så Gusten och jag gick till norra kyrkogården för att springa av oss lite. Vi var där igårkväll också och tittade på alla tända ljus på gravarna pga Alla helgona. Det var otroligt vackert. Idag under solen var kyrkogården inte fullt lika mysig och stämningsfull, men ändå väldigt vacker. Vi är där väldigt ofta och under Gustens första månader i livet gick vi dagligen promenader där. Det är nära hem, och samtidigt är det lugnt och det finns alltid någon gång man inte har gått på tidigare. Idag konverserade vi lite med en äldre dam som var där och var pratsugen, och utöver det hade jag fullt upp med att stoppa Gusten från att springa på gravarna. Det känns inte som god etikett att göra det.

Plötsligt ville ha dock köra vagnen och jag passade på att filma lite:


(kolla vilken fart han får upp!)

Och så en liten snutt från sidan också, innan han överger vagnen för mina ben. Visst rör han sig ganska bra för att vara en liten kille i en fat suit? 🙂