Etikettarkiv: lunch

Inskolningen med lunch

Pigg vantkille

Pigg kille på morgonen. Busar med mammas vante.

Gusten inskolning på förskolan fortsätter. Efter en lyckad återupptagning igår, efter alla sjukdomar, skulle Gusten få stanna där mellan 9-12 idag. Det betydde alltså att han skulle få testa på lunch en gång till. Något som ju inte gick jättebra förra gången. Så i morse var jag bara där en kort sväng, sen sa jag hej då och kunde gå hem och jobba lite på allvar någon timma för första gången. Så himla bra för Gusten att vara på förskola, och himla skönt för mig att kunna jobba med gott samvete. Innan jag gick så fick jag även lappen från Försäkringskassan påskriven och jag har nu vabbat mina två första (och antagligen inte sista 😉 ) dagar i livet! Jag fixade inte med att anmäla att jag missade jobb förrän på torsdagen så det blev bara två dagar denna gång. Det är ju verkligen inget att vara glad över, men det känns ändå lite speciellt att vara en i VAB-gänget nu, efter att man hört så mycket om det innan. Det är ett fint land vi bor i, där staten bryr sig om våra barn så mycket. 🙂

Eftersom förskolan inte hör av sig förstår jag att allt har gått bra och lite innan 12 beger jag mig tillbaka till Krusbäret igen. Jag kommer fram, smyger in och det är helt knäpptyst. Inte en endaste unge syns till. Så ser fröknarna mig och ropar på Gusten. Han var inne i ”sovrummet” med alla de andra barnen eftersom han blivit så nyfiken när de släckte ner och och bäddade. Han hade tydligen satt sig och läst en bok precis innan jag kom, något som kanske bådar gott inför morgondagen. Han kommer ut, får syn på mig, säger ”phappah!” och springer emot mig. Åh! Oj! Det var en helt ny och alldeles underbar känsla. Det verkar ju nästan som om att han hade saknat mig. 😉

Jag frågade hur det hade gått och det hade tydligen inte varit några problem idag heller. Han hade lekt på bra och även lunchen hade fungerat. Det var pasta med tonfiskröra och han hade ätit en del tydligen. Jag har svårt att uppskatta vad de tycker är ”bra” där på förskolan, men det lät som om han hade fått i sig en acceptabel mängd mat, samt mycket mjölk!

Så jag packar ner Gusten i vagnen och går hemåt. Väl hemma hinner jag gå några varv utanför huset i Gusten slocknar i vagnen. Jag bakar och plockar under tiden. Sen vaknar han, inte på det bästa humöret, men snart så blir det bra igen. Om han får sitta och läsa i sin Pelle Svanslös-bok medan jag matar honom (hmph!) med gröt så går allt bra. Vi har märkt ett visst nytt (ganska svängigt) humör som kom samtidigt som aptiten och energin kom tillbaka efter öroninflammationen. Det är nu trotset börjar på allvar känns det som.

Trött dagiskille

Utslagen förskolekille i vagnen.

Ikväll hade vi Frank och hans föräldrar på besök. Vi åt en god pastasallad och jag hade bakat kärleksmums. Det är så himla kul att träffa jämnåriga Frank och höra om hans förskola och liv. Frank sprutar ut nya ord hela tiden och verkar ha lärt sig massor på den lite längre tid han hunnit vara på dagis.

I morgon är det dags för det största förskoletestet hittills – sovstunden. Jag ska lämna honom vid nio och inte hämta förrän 14 är det sagt. Fem(!) timmar utan pappa! Hur ska det gå? Jag är mest orolig för mig faktiskt. 😉 Men går inte sömnen bra så ringer de, och så får jag komma och hämta honom. Men nu håller vi alla tummar för att Gusten 1) håller sig frisk och 2) kan sova på dagis. Håll hårt nu!

Test i Malmö

Jag har under en längre tid känt mig så himla låst till hemmet. Eftersom jag vill att Gusten ska sova hemma efter lunch så blir dagen alltid uppdelad i förmiddag och eftermiddag och varje period bjuder inte på så hemskt många timmar. Så jag ville testa något nytt, skapa ett prejudikat så att vi ska kunna vara lite mera mobila i framtiden.

Eftersom vår goda vän Åsa är mammaledig med lille Hugo i Malmö bestämde jag mig för att utföra ”testet” i skarpt läge där. Så vi tog tåget tidigt på onsdagmorgonen och mötte upp med Åsa och Hugo vid den fina lekplatsen vid biblioteket. Gusten härjade lite på lekplatsen innan det blev mellis inne på bibblan. Sen gick vi en fin promenad hem till Åsa och gav småkillarna lite lunch. Jag tänkte att Gusten kanske skulle somna under maten och hade gjort redo overallen och vagnen för att snabbt komma iväg. Men han höll sig vaken och jag kunde lätt klä på honom ytterkläderna och vi fyra begav oss ut på gatorna igen. Här var alltså den svåraste biten av testet. Skulle Gusten somna snabbt, hur länge skulle han sova, skulle det fungera att stanna med vagnen för att äta osv… Vi rullade på och efter kanske 15 minuter somnade Gusten i vagnen med en riskaka! Så himla skönt. Det har ju fungerat förut när det kniper, som t ex på Kolmården när vi rullade vagn hela tiden. Så detta handlade egentligen mer om mig och hur jag tror att Gusten sover bäst hemma i sin egen säng, vilket visserligen kanske är sant, och att jag gärna vill ha den tiden hemma för mig själv att plocka, vila, sitta vid datorn och bara släppa taget för en stund. Men det känns så tråkigt att alltid stressa hem innan lunch, och att alltid dela upp dagen i förmiddag/eftermiddag utan att kunna göra några större planer som överlappar dessa.

http://farm3.static.flickr.com/2779/4059307316_cbb56d296d.jpg

Åsa och Hugo

Men nu sov alltså Gusten och Hugo chillade i sin vagn så vi gick och åt en fin utomhuslunch (skönt att slippa dra in vagnar och fixa att ta av kläder på de små) på Sorl. Gusten sov i nästan precis en timme (vilket får anses som godkänt) innan han vaknade lagom till min sista tugga. Efter det gick vi hemåt och lekte lite på lekplatsen vid Malmö konsthall. Där fick även Hugo gunga för en av de första gångerna i livet. 🙂

Gusten och Åsa gungar Världens sötaste Hugo Gungande Hugo gungar

http://farm4.static.flickr.com/3480/4058578381_42352a1603.jpg

http://farm3.static.flickr.com/2656/4059325012_fdf0c213dc.jpg

Sen köpte vi lite fikabröd och gick hem till Åsa och fikade. Vid 16 var vi alla rätt slut och jag och Gusten sa hej då och gick till stationen och åkte (ett knökfullt) tåg tillbaka till Lund, helt nöjda med vår heldag i Malmö. Stort tack till Åsa som var trygg att ha i närheten hela dagen, ifall något skulle gå snett med sömnen eller annat. Nu känner jag mig mycket mera redo för kommande utflykter och det känns skönt med vetskapen om att Gustens rutiner kan fungera, även på rullande fot. 🙂

Sommartid/vintertid

Det där med omställningen till vintertid trodde vi skulle bli lite klurigt. Eftersom Gusten är ganska låst kring ganska exakta timmar med sina rutiner. Men så kom den sista söndagen i oktober och ingenting hände. Gusten sov t o m lite längre på söndagmorgonen (inte kortare!) och dagen blev därför synkad väldigt bra. Vi behövde inte alls fundera på vad klockan ”egentligen” var utan kunde köra på som vanligt.

Men så idag. The monday from hell. Han vaknade inte alltför sent (runt 06) och låg sen med oss och drog sig i vår säng. Sen gick Josefin till jobbet och vi tog det lugnt hemma. Vi packade sen väskan med lite riskakor, hemmagjord smoothie och mat till ankorna och styrde vagnen mot stadsparken. Vi körde full regnmunderingen eftersom det var vått i Lund idag, och två glada kisar begav sig ut i regnet. 100 meter nedför gatan märker jag att det är väldigt tyst i vagnen (som är vänd från mig). Jag tittar efter och Gusten sover!! Klockan är inte ens 10! Alltså 11 sommartid, och det är ändå alldeles för tidigt. För att dagen ska fungera för oss båda så ska vi helst hinna ut och leka, komma hem och äta och SEN sova.

Men jag hade inte hjärta att väcka honom utan gick istället en promenad på 40 minuter så han fick sova i den friska luften. Så här i efterhand hade det kanske varit bättre att bara vända hem och låtit honom vakna av att komma in igen, för att sen pricka in resten av rutinerna, men det tänkte jag inte på då.

När vi kommer hem så vaknar han ganska snart och klockan är då 11. Vi leker en timme och sen äter vi vid 12, och jag tänker att han ändå borde vilja sova mer än de där 40 minuterna. Men han somnar inte under maten, han somnar inte när jag bär honom efter maten. Han somnar inte heller efter att jag släppt ner honom och han har fått bajsa (aha, det var kanske det som höll honom vaken? nej!), och han somnar inte när jag försöker gå med honom i ytterligare 30 minuter. ”Men låt honom vara vaken då!”, kanske ni tänker? Men det fungerar ju inte riktigt så. Som det var nu var han gnällig, var nära gråten hela tiden och väldigt fumlig. Så han behövde verkligen sova mer. Jag testade en gång till innan 14 för att se om han ville klämma in en timme innan 15, så att vi kunde vara i fas igen. Men nej, det gick inte. Så jag lät honom vara vaken, och härja runt i sin dimma.

Och resten av dagen har två trötta killar roat sig inomhus och varenda pryl i hemmet har dragits fram och pillats på och lekts med. Det har gått ganska bra, men som jag skrev på Twitter, JAG är helt slut nu. Gusten har klarat sig helt ok ändå, men stupade med vällingen precis nu. Minus vällingen är jag verkligen beredd på att göra detsamma.

Hur har ni andra småbarnsföräldrar haft det med tiderna och rutinerna nu runt vintertid?