• Oskar på Twitter

• Josefin på Twitter

• Senaste kommentarerna

  • Pia om Stolmys
  • Oskar om Jul i Lund 2011
  • Reza om Jul i Lund 2011
  • Pia om Relaxhelg
  • Pia om Stora lillungen
  • Pia om Rutans dag
  • Pia om Rutans dag
  • Josefin om Nya pyjamasar
  • Maria om Nya pyjamasar
  • Pia om Nya pyjamasar

• Etiketter

  Andreas bad barnvakt bebis bilder BVC dagis farfar farmor feber Film foto Fredrik fylla månad fylla år födelsedag förskola Gotland grattis Gusten Gustenfilm hugo Julie Juliefilm lek leka Lund längd mamma mat morfar mormor Musik pappa prata sjuk sova sömn tand tandsprickning TV utveckling vikt Åsa äta

• MINIBLOGGRULLE

  Ciagumman
  Åkes och Svantes värld
  Bröderna Linnander
  

• Arkiv

  • januari 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • augusti 2011
  • juli 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011
  • januari 2011
  • december 2010
  • november 2010
  • oktober 2010
  • september 2010
  • augusti 2010
  • juli 2010
  • juni 2010
  • maj 2010
  • april 2010
  • mars 2010
  • februari 2010
  • januari 2010
  • december 2009
  • november 2009
  • oktober 2009
  • september 2009
  • augusti 2009
  • juli 2009
  • juni 2009
  • maj 2009
  • april 2009
  • mars 2009
  • februari 2009
  • januari 2009
  • december 2008
  • november 2008
  • oktober 2008
  • september 2008
  • augusti 2008
  • juli 2008
  • juni 2008
  • maj 2008
  • april 2008
  • mars 2008
  • februari 2008
  • januari 2008
  • december 2007
  • november 2007
  • oktober 2007
  • september 2007
  • augusti 2007

• Kalender

  februari 2012

  m	ti	o	to	f	l	s
  « Jan
  		1	2	3	4	5
  6	7	8	9	10	11	12
  13	14	15	16	17	18	19
  20	21	22	23	24	25	26
  27	28	29

• Besökare online:
  
  
  

• Intressant läsning

Gusten är helt frisk! Vi andra tre drar fortfarande på förkylningar i olika stadier men fungerar rätt bra ändå. Så idag vågade vi oss iväg ner till stan för lite jobb och lunch med mina föräldrar. Och farbror Fredrik var här igår så vi har träffat lite folk i alla fall.

Men idag åkte jag och Gusten ner i stan och medan min pappa passade Gusten kunde jag och mamma jobba lite. Josefin och Julie gick ner lite senare och mötte upp lagom till lunch. Sen fick vi med oss fina semlor hem igen och har bara myst resten av dagen. Självklart var jag tvungen att göra en liten video dagen till ära:

Glad alla hjärtans dag på er!

Etiketter: alla hjärtans dag, frisk, kärlek, mys, semlor

Dagen till ära har jag satt ihop ett litet bildspel med det som gör livet helt fantastiskt. Det var faktiskt exakt två år sedan idag som vi såg Gusten för första gången på ultraljudet. Men den lilla krabaten på sista bilden i detta bildspel är den som finns i Josefins mage just nu. Och livet fortsätter att vara helt underbart.

Etiketter: alla hjärtans dag, animoto, kärlek, livet

Ojoj vad fint vi har här hemma nu. Fick nämligen barnvakt under eftermiddagen och passade på att göra en liten storstädning – med svabbning av hall och dammsugning bakom spis som specialare. Kul! Annars har vi haft en lugn söndag med lite rosor, choklad och presenter samt en jättegod söndagsmiddag med schnitzel och rostade grönsaker hemma hos mormor och morfar. Mums! En härlig dag! (och det känns som Gusten är bättre idag också!)

Den goda chokladen jag fick av Oskar är näästan slut! Än så länge leder den vita biten med det lilla hjärtat godaste-chokladbiten-tävlingen. Minst god har nog en platt bit med guldtryck av frukt på varit. Hihi.

Etiketter: alla hjärtans dag, barnvakt, choklad, kärlek, morfar, mormor, sjukdom, söndagsmiddag, städning

Tänkte uppmärksamma bloggpappan lite.. för om någon missat det så är han ju faktiskt den bästa pappan! Och det menar både jag och Gusten av hela våra hjärtan. Puss på dig Oskar!

Vad illustrerar kärlek bättre än en bild på radarparet?

Etiketter: får, Fars dag, kärlek, pappa

När jag är ute med Gusten på dagarna så har jag numer alltid med mig systemkameran. Jag vill absolut inte missa chansen att dokumentera en fas i hans utveckling eller ett fint ögonblick i hans och mitt liv. Och ja, det blir oftast några bilder varje dag.

Och inte nog med det så har jag ju även en kamera på mobiltelefonen, och den ligger alltid redo i innerfickan på kavajen.

Men så är ju livet, att de där finaste ögonblicken kanske inte är menade att frysas till. De ska vara flyktiga och sen istället växa i de närvarandes sinne och minne och bli något annat, något större. Så detta är ett inlägg utan bilder, som ändå innehåller en minnesbild jag sent ska glömma.

Jag och Gusten var med Frank och hans pappa Fredrik i stadsparken idag. De små killarna lekte lite utanför lekplatsen på en stor gräsplätt. Frank sitter på rumpan och håller på som bäst med att plocka gräs, löv och stenar, och Gusten vandrar runt lite i närheten. Plötsligt går Gusten fram till Frank, lägger armen runt hans nacke och axlar och liksom sätter sig ner i hans knä. Frank välkomnar honom och sen sitter de sådär i kanske 20 sekunder och håller om varandra och bara myser. Varken jag eller Fredrik hinner reagera och fixa med kamera, och ingen av oss vill egentligen ta ögonen från våra söner och det fantastiska vi precis får uppleva. Två små pojkar som vill dela en fin stund tillsammans. Något av det absolut finaste jag sett Gusten göra.

Etiketter: fota, Frank, Fredrik, kamera, kärlek, Kodak moment, kramas, leka, lekplats, stadsparken

Så kom tillslut dagen. För ett år sedan sveptes vi med upp i en virvelvind som fortfarande inte helt satt ned oss på marken igen. Timmar har känts som dagar och minuter som som månader. Vi har varit vakna på natten, sovit på dagen och blivit rörda in till benmärgen. Mer än en gång. Och det vi har förlorat i tid har vi vunnit i kärlek. Gustens kärlek. Och även andra människors kärlek till Gusten. Båda är lika fina.

Det har sträckt sig över ett ögonblick och en evighet. Livet innan Gusten har sakta börjat suddas ut, samtidigt som han finns här tack vare just det livet. Att jag och Josefin hade skapat ett liv tillsammans där vi kände att det fanns plats för minst en till. Och all kärlek, värderingar, funderingar och erfarenheter vi hade samlat på oss för att skapa plats för en ny människa kom från det tidigare livet. Men det är ju samma liv egentligen. Samma liv som Gusten nu finns i. Han fyller ett år idag, men han är fylld av så mycket mer än så. Han har föräldrar som älskar honom, mor- och farföräldrar som avgudar honom, släkt och vänner som verkligen bryr sig om honom och fantastiska miljöer att vistas och växa upp i.

Så idag, när vi ger oss själva lite tid för eftertanke och försöker reflektera lite över de 12 månader som passerat får vi äntligen sätta ord på det. Vi tillåter oss själva att samla orden till en mening som betyder allt. Precis allt.

Gustens första år.

Det är spännande om man funderar lite på det. Varför man skaffar barn. Av vilken anledning och för vems skull. Gusten hade ju ingen aning om att han ville leva innan han var född, så man kan inte påstå att det är för hans skull. Jag och Josefin gjorde det för vår skull. För att vi hade skapat ett liv tillsammans som var så underbart att vi hemskt gärna ville dela det med en person till. En person som skulle få chansen att födas in i vårt förhållande och verkligen vara med från början. Något som varken Gusten, jag eller Josefin hade gjort innan. Vad som än händer så har vi det gemensamt, vi var alla där när Gusten föddes. Och det var helt unikt för oss allihopa. Vi var alla tre nyfödda den här dagen för ett år sedan.

Det är precis så det känns. Att varje dag med Gusten, varje ny eller gammal sak vi upplever för första gången med honom känns helt nytt. Vi fortsätter att utvecklas tillsammans. Ibland tänker jag att han borde funnits här tidigare. Att han borde fått börja måla världen med sina fantastiska färger åt oss för länge sedan. Men det hade antagligen inte varit samma sak. Jag och Josefin hade inte hunnit bygga samma värld som han nu finns i. Vi hade inte haft samma möjligheter, på något plan, att ge honom de penslar han nu drar fram med.

Med ett år på nacken kan jag säga att tiden när vi kom in i hans liv fortfarande känns helt rätt. Vi hade aldrig kunnat ana vilken slags mening han skulle tillföra vår tillvaro, men vi var redo för förändringen. Vi ville kasta oss ut och vi visste väl någonstans att Gusten skulle fånga oss. För lika mycket som vi finns där för honom, så finns han där för oss. Jag sätter min tro till honom varenda dag och hittills har han aldrig gjort mig besviken.

Jag skrev en dikt till Gusten innan han föddes. Den berättar hela sanningen om hur jag tänkte då. Livet innan Gusten. Samma liv, fast ändå ett helt annat. Den 27:e maj förra året skrev jag detta till min son.

________

Snart är du här.

Det är inte många dagar kvar nu
Tills du är hos mig
Men jag har alltid längtat
Alltid väntat på dig

Jag försöker förbereda din värld här
Och fila ner allt vasst
Jag rannsakar mig själv nu
Ner till min sista last

Nu räknar jag stunderna
Tills du är här
Jag vet inte vem jag kommer bli
Eller vem du är

Det enda som är säkert
Är att vi två blir du
Och att vi byggt en värld här
Du är välkommen nu

Det är inte många dagar kvar nu
Tills jag får hålla i dig
Och vad som än händer
Finns du alltid hos mig

________

Så precis idag, kl  16:54, var vi alltså alla tre nyfödda för ett år sedan. Så vi fyller alla ett år idag. Så grattis till oss också. Imorgon börjar år två. Jag kan nästan inte vänta på vad som komma skall. Men idag är det den 15:e juli 2009, och idag firar vi år ett.

Grattis till dig, Gusten. Vi älskar dig.

/din pappa

Etiketter: dikt, ett år, familj, födelsedag, kärlek, liv, son, vänner

Gusten sa mamma för första gången idag. Åh, äntligen! Pappa har han sagt länge länge så jag har längtat efter mamma-ordet! Jippi!

Etiketter: kärlek, mamma, ord, pappa, säga

Tänkte skriva lite om hur jag tyckte bion var. Det var ju trots allt en stor grej här hemma.. att vi hade barnvakt och kom ut och gjorde något. Lite skoj var det kanske att när vi sätter oss i stolarna så gör de reklam för blöjor på bioduken. Allt blir inte bättre på bio? Hihi.

Och jag blev rätt sugen på nästan alla filmer jag såg trailrarna på(Race to witch mountain, Night at the museum: battle of the smithsonian – dock inte Ice Age 3). Även om det nog mest är barnfilmer. Jaja! Det var i alla fall jättemysigt! Och jag tyckte att filmen var bra också. Den växer lite nu i minnet också, när man tänker på skämten och så. Skoj! Men jag gillar ju animerade filmer i allmänhet I denna var ju BOB härlig.. och jag gillar ju Hugh Laurie (eller House i alla fall ) så  Dr Cockroach var ju också en favvo.

Gusten verkade ha hållt full rulle, med lek, mat och allmänt utforskande hos mormor och morfar och jag har fått lite bilder från detta! Lilla killen var väldigt trött och somnade, hör och häpna lite efter nio redan!

Etiketter: barnvakt, bio, filmer, kärlek, morfar, mormor